Feb 242010
 

Flattr this!

Jag har tidigare skrivit om hur man kan få hjälp med översättning till andra språk i OpenOffice. Maskinöversättningar har sina brister, men kan vara en tillgång om man snabbt vill kolla upp vad ett ord eller en text betyder.

Nu finns ett tillägg till, TradutorOOoNote som jag har fastnat för. Tillägget översätter ord och korta textstycken på främmande språk till svenska. Eller mer korrekt, det språk man har OOo inställt på.

TradutorOOoNote installerar en extra knapp i Verktygsraden. Man markerar ett stycke text i Writer och klickar på knappen. Då dyker en översättning till svenska upp i en kommentar. Som genom ett trolleri känner tillägget igen vilket språk man skriver på. Jag lyckades bara lura det genom att skriva på latin. Då trodde tillägget att jag skrev antingen på italienska eller spanska, vilket inte är dåliga gissningar. För moderna språk är stödet omfattande.

Bilden visar test med olika språk. TradutoOOoNote klarar att känna igen många språk. Det har inga problem med enstaka ord eller enkla meningar. Längre texter eller mer avancerade meningar blir lätt förvirrande för en maskin.

TradutorOOo Note är länkad till GoogleTranslate. Översättningarna för enkla, korta meningar och enstaka ord är ofta acceptabla. Att översätta längre eller komplicerade texter fungerar inte lika bra med maskinöversättning.

TradutorOOoNote är ett utmärkt tillägg om man arbetar med texter med flera språk, till exempel citat. Det kan vara bra att kunna ha en enkel översättning tillgänglig. Kommentarer kan döljas men göras synliga för de som inte behärskar språket.

Feb 042010
 

Flattr this!

Många anser att MS Word är överlägset OOo Writer på grund av sin språkkontroll. Jag har skrivit om nackdelar med datorbaserad språkkontroll här. Där finns också flera bra kommentarer.

För att se om jag har fel satte jag mig vid en offentlig dator med MS Office 2007 och stavnings- och språkkontrollerade ett av mina dokument. Dokumentet är ett tänkt bokmanus på cirka 200 sidor. Det är i stort sett färdigt från min sida som författare. Det är ännu inte korrekturläst av någon annan än mig själv. Det finns enstaka stav- och skrivfel. En redaktör kommer säkert att på sina ställen vilja lätta upp mitt något tunga akademiska språk. I princip skulle dock manuset kunna sättas i det skick det är och ges ut som en tyngre populärvetenskaplig bok. Det är inget specialpreparerat dokument, utan den typ av texter jag jobbar med dagligen.

Jag hoppades att en språkkontroll i Word skulle göra mitt manus ännu bättre. Det skulle dessutom bli intressant som användare av OOo att ta del av Words överlägsna språkkontroll.

Rättstavningen var som i Writer. Jag uppfattar ingen kvalitetsskillnad. Word fiskar upp ett stavfel/skrivfel ungefär var tredje sida. Writer, med senaste svenska ordlistan, ger motsvarande resultat.

Språkkontrollen blev dock en riktig mardröm. Words språkkontroll är sämre än värdelös. Den är fullständigt meningslös och farlig för alla språkanvändare.

För att belägga mitt skarpa påstående bifogar jag en del av de korrigeringar jag råkade ut för.

Exempel 1:

Det heter Wallman hade nått långt på svenska. Word menar att det heter han nått lång. En femåring förstår vad som är rätt. Så icke Word

Exempel 2:

Det heter de perspektiv på svenska. Word anser att det heter de perspektiven. Under Förklara… får jag en kvasilärd pekpinne då magister Word motiverar varför jag ska skriva fel.

Jag är ledsen, men Words förklaring är så lång, krystad och på sitt sätt komiskt förvirrad, att den måste läsas i sin helhet. Den får inte plats på bloggen. Klicka på bilden för att förstora den!

Är det någon som förstår denna rappakalja?

Exempel 3:


Personen jag skriver om hette Wallman. Inte som Word vill, Wallmannnen. uruselt att språkkontrollen inte kan känna igen namn som enligt sedvana stavas med stor bokstav. Det kanske är fel enligt word? Vad är förresten Wallmannen för något?

Exempel 4:

Hvilka är förvisso ålderdomligt. Det står i ett citat på gammalstavning. Hvarföre vilja Word på detta sätt min text rätta? Jag hade kunnat förstå om hvilka markerades som stavfel. Att gå in och peta i citat från 1800-talet visar den totala okänslighet som språkkontroll på dator lider av.

Exempel 5:

Fabian Wilhelm (F W) af Ekenstam har enligt Word ett namn som ger ett ”talspråkligt eller vardagligt intryck”. Vad ska man säga…

Förklaringen är helt vansinnig. Magister Word vill inte att man ska skriva byråkratiskt, vardagligt eller gammaldags. Som tur är brasklappar man att det inte är förbjudet. Kanske behövs det dock en speciell licens från MS för att få lov att göra det?

Är det fel att koncentrera sig på att någon heter Ekenstam? Ska jag byta hans namn till Andersson? En vansinnig förklaring på en tokig korrigering. Vad har Ekenstam alls med förklaringen att göra?

Tänk om man är byråkrat, eller Hemingway, som skrev vardagsdialoger, eller jag, som skriver akademiska texter. Här kommer verkligen Microsofts banalisering av språket fram i sin prydno (OBS! gammaldags ord)! Allt ska vara lagom och färglöst. Fy Fabian!

Exempel 6:


Ånyo är baske mig inte ett ålderdomligt eller främmande ord! Varför ska ett amerikanskt företag bestämma över vilka ord som passar sig att skriva på vårt vackra svenska språk?

Efter 15 sidor fick jag nog av idiotierna. Word hade då inte lyckats hitta en enda mening med äkta språkfel! Däremot ville magister Word ”rätta” ett dussin fullt korrekta meningar till rappakalja. Språkkontrollen ledde till bortkastad tid och att jag blev arg. Inte en enda gång föranledde Words påpekanden ändring av texten. Som författare erkänner jag villigt att mina meningar kan skrivas på andra sätt. Språket är oändligt. De kan inte skrivas så som Word vill. Jag stängde utan en sekunds saknad ner Word och började arbeta i mitt medhavda PortableApps istället. Där fungerar saker som de ska.

Jag är arg över de dumheter Microsoft lär ut. Den berömda ”språkkontrollen” var den sämsta smörja jag sett på länge. Att kontrollera ett dokument i Word är fullständigt meningslöst. ”Språkkontrollen” är farlig. En mindre van eller osäkrare skribent än jag, hade kunnat tro på Words stollerier och ”rättat” texten. Långa partier hade blivit obegripliga. Det är absolut inte så att ovana skribenter har mer nytta av denna typ av ”kontroll” än jag som van skriftställare. Tvärtom. Ovana skribenter invaggas i falsk trygghet. Istället för att följa sitt språksinne och vid behov slå upp i en ordbok, luras man att tro att ens text är OK när Word förstört den. Genom den inbyggda språkkontrollen fastnar man i felaktigt språkbruk och lär sig att inte tänka självständigt.

Är det det här skräpet som så många anser är normen för hur ett bra ordbehandlingsprogram ska vara? Är detta den oslagbara språkkontroll som håller folk kvar i Word? Det är makalöst! Den som påstår att MS Word är bättre än Writer på grund av språkkontrollen är lika galen som magister Word. Writers relevanta kontroller av dubblerade ord, dubbla blanksteg och vissa särskrivningar är en dröm jämfört med dumheterna magister Word ägnar sig åt.

Språkkontrollen i MS Office är en katastrof. Den rättar inga språkfel. Den lägger till språkfel. Den fördummar användaren genom att luras att saker bara kan skrivas på ett enda ”lagom” sätt och invaggar i falsk trygghet. Att använda MS Word leder till språklig degenering!

Feb 022010
 

Flattr this!

Jag skrev för några dagar sedan om piratkopiering av MS Office. I några kommentarer jämförs MS Word och OOo Writer. De handlar om att Word har bättre språkkontroll än Writer. Språkkontroll är även annars ett av de vanligaste argumenten varför folk föredrar Word framför Writer och varför Writer skulle vara sämre än Word. Jag köper det inte.

Språkkontroll på dator är övervärderad. Grundproblemet är att en femåring har bättre språkkänsla än en dator. Det går inte att lära en dator att tänka språkligt.

Språkkontroll i en dator består av massor av inmatade mönster. Det gäller både för rättstavning och grammatikkontroll. En dator kan inte lära sig förstå skillnader i nyanser mellan till exempel en dadaistisk dikt och ett kunglig brev från 1824.

Skribenter invaggas i falsk trygghet av datorbaserad språkkontroll. Så länge man inte har några röda eller blå understrykningar på skärmen tror man att det man skrivit är OK. Som van textgranskare kan jag direkt avgöra om en författare har förlitat sig på datorns språkkontroll eller granskat en text manuellt. Ingen datorbaserad språkkontroll kan mäta sig med att skriva ut och läsa igenom det man skrivit.

Vad skiljer Word från Writer vad gäller språkkontroll?

Egentligen inte särskilt mycket.

Rättstavning. Rättstavningsfunktionen är den viktigaste delen av språkkontrollen. Båda programmen sköter den väl. Särskilt gäller det om man lägger ner litet arbete och matar in egna ord i ordlistan. Jag märker ingen större skillnad mellan dem. Svensk ordlista till Writer hämtar du här.

Synonymordlista. Jag upplever inte att Writers synonymordbok är dålig eller märkbart sämre än Words. En nackdelen är att den är svår att komma åt. Det kan man åtgärda så här. Synonymordboken hämtar du här.

Avstavning. Svensk avstavningshjälp hämtar du här. Alla ordbehandlingsprogram avstavar som krattor. Har man automatisk avstavning igång måste man kontrollera den manuellt.

Grammatikkontroll/Språkkontroll – Word är ”bättre” men…

Writer sköter kontrollen genom tillägget Language Tool. Ännu så länge finns bara basal kontroll. Till exempel om man råkar skriva samma ord två gånger eller liten bokstav efter skiljetecken. Även om kontrollen är basal gör den vad den ska. Den rensar bort uppenbara skrivfel. Jag skulle kunna tänka mig litet mer utbyggt stöd. I huvudsak är jag nöjd.

Words grammatikstöd reagerar betydligt oftare. Det är verkligen på gott och ont. I alla texter jag skriver får jag besked om att jag använder ålderdomliga formuleringar jag bör byta ut. Det jag skriver mest är akademiska texter med korrekt, om än något torrt och avancerat språk. Det är jag som ska bestämma vilket språk mina texter ska ha. Om jag skrev på Microsoftsvenska skulle mina texter uppfattas som konstiga i de sammanhang de publiceras. Konsekvensen av Words klåfingriga grammatikkontroll är att jag stänger av den eller minimerar den så långt det bara går.

Kom ihåg att språkkontrollen i Writer blir så bra du själv gör den. Här skriver jag om hur du enkelt kan engagera dig och hjälpa till att göra den bättre. Jag och alla andra som använder OOo tackar dig!

En stor fördel med Writer är att man kan få åtminstone basalt språkstöd på långt över hundra språk, enkelt och gratis. Man kan byta språk fritt i eller mellan texter man skriver.

Jag trivs bättre i Writer. Words språkkontroll är oftast ett otyg som borde tas bort eller ställas in så att det bara reagerar på uppenbara felskrivningar. Det positiva är att Microsoft gått i denna riktning. För några versioner sedan ändrade Word saker på egen hand. Skärmen blinkade som ett flipperspel när jag skrev något icke godkänt. Jag fick upp dialogrutor med långa kvasilärda utläggningar som pekpinnade mig om varför jag inte bör skriva på korrekt svenska, utan på Microsoftsvenska. De kvasilärda dialogrutorna är kvar, men ploppar inte längre upp automatiskt.

Som jag ser det är Microsofts styrning av skrivande mot enkel vardagssvenska, en del i en policy att banalisera. Med Windows och Office försöker Microsoft banalisera hur man använder en dator och hur man arbetar. Så länge man gör allt på ett enkelt sätt och så som Microsoft bestämmer att det ska göras, fungerar allt väldigt bra. Den dag man vill göra annorlunda, eller efter eget huvud, får man systemet mot sig. Det uppmuntrar inte till egna initiativ eller kreativitet. Man hålls istället tillbaka. Vana användare av Word är inte mer avancerade ordbehandlare än nybörjare.

Språkkontrollen är ett steg i samma riktning. Istället för att få folk att tro att banal vardagssvenska är det enda korrekta språket, borde man uppmuntra användare att fundera över hur de skriver och utveckla egna sätt att uttrycka sig. Jag tror att man i framtiden kommer att kunna se hur svenska språket banaliserades på grund av Microsoft och andra programvaruföretags språkkontroll. Att skriva en bra text är inget banalt. Det är ett hantverk som kräver arbete och eftertanke. En dator kan inte lära ut något sådant.

Här är några råd för den som vill kontrollera sitt språk och arbeta med sina texter:

1. Skriv ut och läs igenom, skriv om. Detta är enda sättet att kontrollera en text. Jag upprepar: Detta är enda sättet att kontrollera en text.

2. Om du vill skriva en riktigt bra text, skriv ut och låt någon annan kontrollera den. Man ser inte sina egna fel.

3. Om man undrar över ord, språk, stavning och skrivregler, köp en knippe böcker som behandlar problemen. Här ger jag några tips om böcker jag själv använder. Fördelen med böcker är att de fungerar i alla datorprogram. De innehåller svenska standarder för hur svenska ska skrivas och inte som Microsoft eller något annat företag tycker att det borde skrivas.

4. Om man verkligen tror att datorn är smartare än man själv och vill sköta allt i dumburken, kan jag rekommendera programmet WorFinder. I det finns ordböckerna från punkt 3. Då slipper man besväret att bläddra i böcker utan kan söka i datorn istället.

Jan 122010
 

Flattr this!

LIX, eller Läsbarhetsindex, är ett enkelt sätt att räkna ut hur pass svår en text är. LIX baseras på en matematisk formel, som väger in ord per mening och hur långa ord man använder. Ju högre LIX-tal en text har, desto mer svårläst är den. LIX kan synas vara ett trubbigt redskap, men ger god fingervisning om en text. Skönlitterära texter brukar ha ett LIX-tal under 40. Facktexter ligger högre. Över LIX-tal på 60 är texten mycket svårläst. Läs mer i Wikipedia.

Att beräkna LIX-tal kan vara ett värdefullt redskap om man skriver för en målgrupp, eller som ett sätt att kontrollera hur man skriver. Om man skriver en avhandling blir LIX-talet högt. Vill man skriva för barn bör LIX-talet hållas lågt.

Det går att räkna ut LIX-tal i OpenOffice. Man gör det genom att installera ett av två tillägg: Magenta LIX eller Linguist. Tyvärr är inget översatt till svenska. De är dock enkla att använda.

Linguist installeras i en egen meny. Magenta Lix lägger sig som ett kommando i menyn Redskap efter installation. Tilläggen är markerade med rött.

Magenta LIX är ett enkelt tillägg. Det finns i menyn Verktyg. Det ger en enkel statistik över dokumentet, inklusive LIX-tal.

Magenta LIX ger enkel dokumentstatistik. Det framgår av bilden att tillägget kommer från Danmark. LIX-talet på 47 gör texten ganska jobbig att läsa.

Linguist är ett mer avancerat redskap. Det installeras i en egen meny. I menyn har man fyra val:

1. List Unrecognized Words – Alla ord som inte känns igen av OOo:s rättstavning listas i ett eget nytt dokument. Ett bra redskap om man snabbt vill lägga till ord i sin ordlista.

List Unrecognized Words visar alla ord OOo inte känner igen i sin ordlista. Eftersom jag ofta skriver med gammalstavning blir det många ord som inte känns igen...

2. Complete Wordlist (Alphabetical) – Listar alla ord som används i dokumentet i ett nytt dokument. Dessutom anges hur många gånger ord förekommer. En bra funktion om man vill studera vilka ord man använder. Det kan hjälpa en att variera sitt språk.

Complete Wordlist (Alphabetical) visar alla ord man använder i dokumentet i alfabetisk ordning. Återigen blir det mycket rödpenna för min gammalstavning.

3. Sort Words on Frequency – Samma som förra funktionen, men nu sorteras orden efter hur många gånger de förekommer i texten.

Sort Words on Frequency sorterar ord efter hur ofta de förekommer. Det kan vara en bra hjälp för att upptäcka sina språkliga egenheter

4. Statistics: Ger grundläggande läsbarhetsstatistik inklusive LIX-tal.

Statistics ger grundläggande dokumentinformation, inklusive LIX-tal. Mitt LIX-tal på 43 hamnar ungefär rätt. Texten jag arbetar på är en inte alltför avancerad facktext.

    Jan 012010
     

    Flattr this!

    I helgerna har jag testat OpenOffice 3.2RC. En mycket bra nyhet är att man kan få rättstavning på gammalgrekiska. Det enda man behöver göra är att ladda hem den gammalgrekiska ordlistan och ändra språkinställningarna. Nu väntar jag bara på stöd för sanskrit.

    Nu kan jag kommentera på Aristoteles på originalspråk och få hjälp med min stavning. Det är lärorikt. Ordet metod kommer från μέϴοδος. efterleden, ὁδός betyder väg.

    Funderingar över metoder och vägval är inte på modet. Man måste agera för att vara till, dominera natur och medmänniskor. Tjäna pengar och maximera vinst är den universella metoden.

    Att kunna skriva på Gammalgrekiska glädjer väl bara en gammal skrynklig forskare som är så tråkig att han måste slå knut på sig själv för att inte somna på sina egna föreläsningar.

    Förutom Gammalgrekiska är nyheter i OpenOffice 3.2 stöd för Oromo (Etiopien), Uyghur (Kina), Somali (Somalia), Sorbiska: nedre och övre (Tyskland), Asturiska (Spanien), Jiddisch (Israel), Arabiska (Oman), Sardinska (Italien) och Quechua (Ecuador).

    OpenOffice stödjer ett osannolikt stort antal språk. Stödet varierar från att det finns en rättstavningsordbok till komplett språkstöd med användargränssnitt, ordbok, avstavning, synonymordbok och grammatikstöd.

    Poängen är att det går att modifiera OpenOffice så att det åtminstone ger basalt stöd för ett språk. Det innebär att OOo finns för små språk. Allt oftare används numera ett slags pidginengelska på Internet och på TV. Små språk hörs allt mer sällan. Många små språk är hotade. Inom vissa användningsområden är språk nästan utdöda. Ett exempel är akademiska avhandlingar. För att nå ut med resultat måste forskare skriva på pidginengelska. Jag tror att det i framtiden kommer att bli mer ovanligt att skriva sin doktorsavhandling på ett litet språk som svenska. Det gör att språk tappar användningsområden och förpassas till en andrarangsposition då man inte längre kan uttrycka avancerade tankar på det. För varje språk som försvinner eller utarmas, försvinner en del av vårt gemensamma kulturarv.

    Kommersiella datorprogram utvecklar inte stöd för små språk som exempelvis sorbiska. Det lönar sig inte ekonomiskt. Många program finns inte ens på svenska.

    Det gäller alltså inte bara att jag hjälpligt ska kunna skriva Aristoteleskommentarer på originalspråk och fundera på vad metod är. Det handlar om att alla människor har rätt att tala, skriva och tänka på sitt eget språk. Inget programvaruföretag ska bestämma vilket språk du ska använda för att deras vinst ska bli tillräckligt stor. Språk ska inte kommersialiseras. Öppen programvara, där användare själva kan modifiera koden är en viktig motkraft och sannerligen den metod, väg, man bör välja.

    Detta är ännu en väldigt bra anledning att använda och stödja OpenOffice!

    Dec 302009
     

    Flattr this!

    Jag lyckades inte avslöja allt som går att veta om avstavning i Writer i mitt första inlägg i ämnet. Här kommer en del överkurs och goda råd.

    Först ett knep när man aktiverar automatisk avstavning i textflöden för styckeformatmallar. Det smartaste är ofta att man gör det för styckeformatmallen Standard. Om man gör det avstavas de styckeformatmallar som bygger på Standard också. Ofta bygger många styckeformatmallar just på Standard. Genom att ändra i Standard sparar man därför ofta jobb.

    Som så ofta i OpenOffice är kommandon utspridda. Gå in på menyn Verktyg – Alternativ – Språkinställningar – Lingvistik. Längst ner på den nedersta rullmenyn finns två inställningar för avstavning. De fungerar bara om man har automatisk avstavning aktiverat i textflöden som jag beskrev i förra inlägget.

    Under Lingvistik finns två finjusteringar för avstavning. Den röda markeringen visar var.

    Automatisk avstavning – Betyder inte samma sak som att ändra textflöde till automatisk avstavning. Här betyder det förbockat att Writer hoppar över avstava ord som det inte känner igen. Utan bock frågar Writer om sådana ord. Grundinställning är ej förbockat.

    Avstava specialområden – Förbockat avstavas fotnötter, rubriker och andra speciella textområden. Grundinställning är förbockat.

    Båda inställningarna kan lämnas som de är.

    Ett mindre känt sätt att bestämma hur ord avstavas är mjuka bindestreck. Man anger tangentbordskombinationen CTRL + – (minustecken) med markören på det ställe man vill att ett ord avstavas. Om ordet hamnar i avstavningszonen på en rad, avstavar Writer det där man angav. I annat fall avstavas ordet inte.

    Dec 282009
     

    Flattr this!

    Som standard avstavar inte OpenOffice Writer. Det är dock enkelt att få igång avtavning. För bästa resultat bör man ladda ner och installera svenska avstavningsregler. Man kan antingen avstava dokument automatiskt, som går snabbare, men kan bli fel, eller manuellt, vilket tar längre tid, men blir mer rätt.

    Gör så här för automatisk avstavning:

    1. Ladda hem och installera de svenska avstavningsreglerna som ett tillägg.

    2. Därefter högerklickar du på det textstycke du vill avstava och väljer Stycke – fliken Textflöde. Du kan markera all text (CTRL+a) för att avstava ett helt dokument. Kryssa i rutan automatiskt. Man kan justera vissa inställningar.

    På fliken Textflöde ställer du in automatisk avstavning

    3. Om du vill att text alltid ska avstavas automatiskt, ändrar du dina formatmallar i samma dialogruta som i punkt 2. Tryck F11 så öppnas fönstret för Formatmallar och formatering. Högerklicka på den styckeformatmall du vill ändra. Välj ändra – Fliken Textflöde och ställ in automatisk avstavning.

    4. Om du vill att alla nya dokument automatiskt avstavas, sparar du de ändringar du gjorde under punkt 3 i ett dokument som dokumentmall. Man kan ställa in Writer så att det använder dokumentmallen som standardformatmall för nya dokument.

    För manuell avstavning ska du ladda hem och installera tillägget med de svenska avstavningsreglerna i punkt 1. Gå därefter in på menyn Verktyg – Språk och välj Avstavning… Då öppnas en dialogruta där du styr avstavning. Du kan välja att acceptera eller ändra de förslag Writer ger. Du kan markera det ord eller stycke du vill kontrollera eller köra manuell avstavning i ett helt dokument. På det här sättet kan du även korrigera fel som uppstår vid automatisk avstavning.

    Nov 062009
     

    Flattr this!

    Ibland får OpenOffice kritik för att det svenska språkstödet är sämre än i kommersiella kontorsprogram. Detta är nog dessvärre sant, även om för mycket hjälp också kan vara i vägen.

    Det många inte vet är att det är enkelt att hjälpa till för att bättra på språkstödet. Det finns tre olika projekt som man kan engagera sig i.

    1. Det enklaste och kanske roligaste sättet att hjälpa till på är att bättra på den svenska synonymordlistan. Den drivs av Synlex. Det enda man behöver göra för att hjälpa till är att svara på synonymparsfrågor. Man ska tycka till om ord är synonymer, det vill säga om de har samma betydelse eller inte. Samtidigt som man bättrar på språkstödet i OpenOffice lär man sig nya ord och att använda de man redan kan! Resultaten hamnar så småningom i det här tillägget. Här är en liten guide hur man kan komma åt synonymordboken lättare.

    Den svenska synonymordboken är en tillgång för alla skribenter

    Den svenska synonymordboken är en tillgång för alla skribenter

    2. Litet mer pyssel är det att skicka in ord till OpenOffice ordlista. Ordlistan används för rättstavningsfunktionen. Den bygger på Den Stora Svenska Ordlistan. Om man hittar ord som saknas i OpenOffice ordbok matar man in dem här. Om man vill kan man registrera sig för att engagera sig ytterligare. Ordlistan hamnar i detta tillägg.

    Ordlistan används för rättstavningsfunktionen i OpenOffice

    Ordlistan används för rättstavningsfunktionen i OpenOffice

    3. Ännu litet svårare är det att hjälpa till att förbättra den svenska språk- och grammatikkontrollen. I OpenOffice görs detta genom tillägget Language Tool. Tillägget är det verktyg som används för att utveckla språkkontroll i alla de över hundra språk som OpenOffice finns på. I nuläget är den svenska språkkontrollen ganska basal. För att kunna hjälpa till här krävs kunskaper i programmering samt givetvis grepp om svensk grammatik och språkbruk. Kombinationen är nog litet ovanlig och det är säkert en av andningarna till att utvecklingen på många språk är långsam. Man kan läsa mer om Language Tool på projektets hemsida. Visst är det synd att den svenska språkkontrollen inte är lika bra som på många andra språk. Frankrike ligger längst framme. Anledningen är säkert att man gått över till OpenOffice i en stor del av den offentliga verksamheten. Därmed blir trycket stort på snabbare utveckling och anpassning. Som jag ser det är utvecklingen av detta tillägg ett av de viktigaste projekten i OpenOffice.

    Language Tool inför språk- och grammatikkontroll

    Language Tool inför språk- och grammatikkontroll

    Jag uppmanar alla som läser detta att engagera sig för att hjälpa till att förbättra det svenska språkstödet i OpenOffice! Alla kan hjälpa till. Om många engagerar sig litet får vi alla ett ännu bättre OpenOffice!

    Okt 162009
     

    Flattr this!

    Ibland brukar OpenOffice kritiseras för att det inte finns någon språk- eller grammatikkontroll. Detta är bara delvis sant. Genom att installera tillägget Language Tool får man en basal kontroll. Tillägget har kontroll för svenska. Det är så bra att det borde ingå i alla installationer av OpenOffice. Helst borde det integreras i själva programmet. Notera att Language Tool behöver Java för att fungera. Klicka på bilden för en förstoring!

    Beskrivningen av OpenOffice tillägget Language Tool

    Beskrivningen av OpenOffice tillägget Language Tool

    I OpenOffice markeras felstavningar med en röd vågig understrykning (om man har rättstavningsfunktionen igång).

    Med Language Tool installerat markeras språkfel med en motsvarande blå linje.

    Language Tool installeras som ett alternativ på menyn Verktyg. Förutom den automatiska kontrollen med en blå understrykning integreras grammatikkontrollen med rättstavning man startar från verktygsmenyn eller genom att trycka på F7

    Funktionerna i tillägget är under uppbyggnad. De kontroller som görs är av det enklare slaget: dubbla ord, felskrivna förkortningar. Liten bokstav i början av mening, dubbla blanksteg med mera. Detta är förargliga fel som man gärna vill ha hjälp med att undvika.

    Man kan tycka att grammatikkontrollen skulle vara mer omfattande. Det lär den nog också bli med tiden.

    Som erfaren skribent vill jag dock varna för att förlita sig på språk- och grammatikkontroll i ordbehandlingsprogram. En dator har ingen språkkänsla. De fel den flaggar för är hämtade från en databas. I vissa versioner av MS Word får man upp långa akademiska förklaringar då man gör, vad programmet menar, ett grammatiskt fel. Ibland får ordbehandlingsprogram för sig att korrigera de fel det upptäcker automatiskt. I dessa fall tycker jag kontrollen är påträngande och ett hinder för skrivandet.

    Det enda sätt som det verkligen går att kontrollera stavning, språk och grammatik på är att skriva ut den text man jobbar med och läsa den på papper. För bästa resultat ska man också låta någon annan (människa – inte dator) läsa texten.

    Därför tycker jag att grammatikkontrollen i OpenOffice/Language Tool håller en bra nivå. Med några ytterligare kontroller kommer funktionen att bli i det närmaste så bra man kan önska av en dator.

    Sep 282009
     

    Flattr this!

    Med tillägget OOTranslator kan man på några sekunder översätta ett dokument i OpenOffice till nästan vilket språk som helst. Tillägget finns för Windows och Linux. Det är nästan som trolleri!

    Översätt mellan nästan vilka språk som helst i OpenOffice!

    Översätt mellan nästan vilka språk som helst i OpenOffice!

    För att trolla används Google Translate som portas till OpenOffice. Texten blir med andra ord maskinöversatt. Detta har sina brister. Man kan enkelt visa det genom att översätta en mening till franska och sedan översätta tillbaka den till svenska:

    Hur fungerar egentligen det här tillägget?

    Comment cela apporte réellement?

    Hur det bra erbjudande?

    Innehållet försvann någonstans på vägen.

    För att snabbt översätta enkla budskap kan tillägget vara ett hjälpmedel. Räkna dock med att det kan uppstå missförstånd. För riktig översättning finns det ännu så länge ingen maskin som slår en människa. Att översätta via maskin urartar lätt till tungomålstalande!