Posts Tagged Ubuntu

Mörka teman i Ubuntu och OpenOffice

Med mörka teman i Ubuntu är OpenOffice i det närmaste oanvändbart. Menyer och knappar går inte att läsa och till och med arbetsytan blir en gröt. Mörka teman kan vara väldigt snygga, men man vill ju kunna jobba också. För ett tag sedan skrev jag om ett knep för att få OpenOffice att fungera med mörka teman.

Nu har jag snappat upp ett knep till. Det går ut på att man startar OpenOffice från ett skript där man utnyttjar något som heter VCL plugin i GTK. OpenOffice startar då med ett neutralt utseende. Menyerna blir något ”spattiga” men det är inget större problem.

Gör så här:

Klistra in detta skript i Textredigeraren Gedit.

Om du använder Ubuntus OpenOffice klistrar du in detta:

#!/bin/sh

exec env SAL_USE_VCLPLUGIN=gen /usr/lib/openoffice/program/soffice ”$@”

Om du har tagit bort Ubuntus OpenOffice och använder Oracles ”originalversion” klistrar du in detta:

#!/bin/sh

exec env SAL_USE_VCLPLUGIN=gen /opt/openoffice.org3/program/soffice ”$@”

Spara dokumentet under ett lämpligt namn, till exempel OpenOffice mörkt. Spara den till exempel i din Hemmapp. Stäng filen.

Högerklicka på filen. Välj Egenskaper. Välj fliken Rättighter. Bocka i rutan Tillåt körning av filen som ett program. Stäng.

Färdigt!

Med ett mörkt tema är det omöjligt att se knappar i verktygsraden och arbetsytan får konstiga färger i Writer.

Writer i samma tema startat med skriptet. Nu går det att jobba! Den blå dokumentbakgrunden har jag själv lagt in istället för den grå som är inställd som standard

När du nu dubbelklickar på filen öppnas den gemensamma startskärmen för OOo. där kan du välja vilken modul du vill arbeta med.

Tips 1: Du kan starta OOo med de vanliga ikonerna på menyn. Då anpassar det sig som vanligt till temat. Du kan alltså spara skriptet i din Hemmapp och bara använda det då du använder ett mörkt tema.

Tips 2: Du kan göra en programstartare på en panel eller på skrivbordet till skriptet. Du kan välja en OOo ikon för det i /usr/share/icons/ i undermappar där hittar du ikoner till OOo. Var de ligger och hur de ser ut beror på vilka teman du har installerade. Titta i undermappen apps, så hittar du dem. Om du vill ha ”äkta” OOo-ikoner kan du installera paketet gnome-colors. Då finns ikonerna i: /usr/share/icons/gnome-colors-common/scalable/apps.

Tips 3: Om man inte vill starta OOo från den gemensamma startskärmen kan man göra individuella skript för de olika modulerna. Byt sökvägen: soffice i skriptet till: swriter, sdraw, scalc, sbase eller simpress. Du kan göra ett skript för varje modul.

Tags: ,

Ubuntu – Hjälpprogram för skribenter

Jag har tidigare skrivit om vilka möjligheter man har för att arbeta med kontorsprogram i Linux Ubuntu. Kontorsprogram i Linux räcker för alla tänkbara situationer. Ännu effektivare blir man med hjälpprogram. Här är några av mina favoriter. Jag arbetar mest med ordbehandling. Min lista är inriktad på detta. Alla program finns, om inte annat sägs, i Ubuntus förråd.

Topshelf: Efter installation lägger man till det i panelen. Sedan dumpar man de filer man ofta arbetar med där. Det blir en snabblista som gör att man kommer åt de filer man arbetar med blixtsnabbt.

Med Topshelf får man en snabblista över de filer man arbetar med

Lexikon och ordböcker: Det finns flera lexikon och ordböcker för Ubuntu. Man kan använda dem i flera olika program. Själv har jag fastnat för Goldendict. Fördelen med Goldendict är att det kan använda många typer av ordböcker i olika filformat. Dessutom kan man söka till exempel i Wikipedia direkt i programmet. Detta ger enastående tillgång till ordböcker och lexikon samlade i ett enda program. Den enda nackdelen är att det finns få fria lexikon mellan svenska och andra språk. De som finns håller inte riktigt toppklass. Det gör att de inte fullt ut kan ersätta ett program som Wordfinder i Windows. Wordfinder använder Norstedts ordböcker som håller proffsklass. Trots det är Goldendict ett höjdarprogram!

Här har jag sökt på Elephant i Goldendict med diverse lexikon, ordböcker och hemsidor. Jag får det svenska ordet elefant och information om hur elephant används på engelska samt Elephant i Wikipedia, allt med en enda enkel sökning i ett litet program!

Parcellite: En urklippshanterare. Ett bra hjälpmedel när man redigerar texter eller hämtar information från Internet. Det finns efter installation som en knapp i panelen.

Specimen: En enkel typsnittshanterare. Programmet förhandsvisar typsnitt. Litet mer avancerade funktioner finns i programmet Fontmanager.

I Specimen kan man förhandsgranska och jämföra typsnitt. Detta är bra då man ska redigera texter eller ska arbeta med layout.

Zotero: Se egen kategori på bloggen! Ett av de allra bästa program man kan använda som student, skribent eller forskare! Jag vet faktiskt inte hur jag gjorde innan jag började använde Zotero. Zotero installeras som tillägg i Firefox från Zoteros hemsida.

Anteckningsprogram: Tomboy finns med från början i Ubuntu. Tomboy är ett enkelt men bra anteckningsprogram. Styrkan ligger i att man kan synkronisera anteckningar mellan datorer via Ubuntu one. Mera avancerade anteckningsprogram är Basket och Notecase. Jag använder också Zotero för anteckningar. Underskatta inte anteckningsprogram! De är numera så avancerade att de fungerar som ordbehandlingsprogram. Man kan till exempel rättstava och formatera text.

Dropbox: Ett mycket bra program för synkronisering och backup! Installeras från Dropbox hemsida.

Referencer: Som akademisk skribent samlar man på sig massor med pdf-filer med nedladdade artiklar med mera. Jag brukar dumpa dem i en mapp för senare studium. Till sist är mappen knökfull och allt är en enda röra. Det finns många sätt att hålla reda på pdf-filer. Ett är med Zotero. Då blir ens synkkonto snabbt fullt. Ett annat är med programmet Referencer. Där kan man sortera, etikettera och öppna pdf-filer i en välfungerande grafisk miljö. Referencer har mer avancerade funktioner om man arbetar med Bibtex och Latex.

Med Referencer kan man etikettera, döpa om, ordna och öppna sina pdf-filer. Mitt största problem är att jag aldrig får den tid som behövs för att ordna upp många års samlande...

Ett bra litet program för bildhantering är nautilus-image-converter. När man fotograferar hamnar bilder ibland inte rättvridna. De kan behöva vridas i 90 grader. Genom att välja de bilder man vill vrida rätt och högerklicka och välja Rotera bilder kan man vrida alla rätt på en gång.

Detta är några av de program jag använder i Ubuntu som hjälpprogram. Alla är gratis. Alla håller hög klass. För flera av dem finns flera liknande program som i princip gör samma saker. Man kan därför välja de program som fungerar på ett sätt man själv trivs med. Man får en effektiv och trevlig arbetsmiljö. Jag har aldrig haft en så välutrustad och lättarbetad dator som efter det jag gick över till Ubuntu.

Om det är någon gammaldags Linuxnörd som anser att alla dessa grafiska program är ett otyg och att det enda riktiga sättet att använda en dator på är med terminal kan jag tipsa om Wordgrinder. Med det kan man ordbehandla direkt i terminalen och slippa all bloat. Linux går att utforma för alla önskemål!

Tags:

Ubuntu 10.04 och kontorsprogram

Linux har nördstämpel. De som kör Linux tror att terminalen är en ordbehandlare. Naturvetare som använder Linux går ner sig i LaTex med varianter och hörs aldrig av igen. Vad har folk som vill arbeta i vanliga kontorsprogram för nytta av Linux? För knappt två veckor sedan släpptes senaste versionen av Ubuntu, 10.04 LTS, Lucid Lynx. Vad finns det nyheter och möjligheter? Är Ubuntu bara för nördar?

Tvärtom. Det finns tre kompletta sviter av kontorsprogram att välja mellan: OpenOffice, KOffice och Gnome Office. Valfriheten är verkligen valfrihet. Du kan ordbehandla i AbiWord, räkna i Calc och arbeta med bilder i Krita, program från olika sviter. Du behöver inte installera de kompletta sviterna, utan bara de program du behöver. Man tjänar på att testa olika program för att hitta de som passar ens sätt att arbeta. Alla sviterna håller toppklass. Skillnaderna mellan dem är ganska stora både vad gäller hur pass avancerade programmen är och hur man arbetar i dem.

Det är väldigt många program som ryms i sviterna. Jag använder mest ordbehandlingsprogram. Därför skriver jag om dem.

OpenOffice.org är det kontorsprogram de flesta känner till. Det är en suverän plattform för allt tungt kontorsarbete. I Ubuntu 10.04 finns version 3.2. Det är den senaste skarpa versionen. OpenOffice kräver litet omsorg innan man får ut dess fulla potential. Du borde kunna hitta en del tips på bloggen.

Personligen tar jag bort Ubuntus OpenOffice och installerar SUN/Oracles version. Ubuntus OpenOffice bygger på Go-oo, en avknoppning av OpenOffice. Go-oo introducerar flera bra extrafunktioner. Dessvärre introduceras också flera buggar.

OOo Writer är kort sagt det bästa och mest avancerade ordbehandlingsprogram som finns. Det är speciellt inriktat mot stora och strukturerade texter. Ibland kan det vara litet för avancerat och opedagogiskt. Därför kan många tjäna på att testa något av de andra ordbehandlingsprogrammen som finns i Ubuntu.

KOffice är det kontorspaket som utvecklas för KDE. Det innehåller många program. Eftersom det är för skrivbordsmiljön KDE installeras flera program från det i Kubuntu som använder KDE, men inte som standard i Ubuntu som använder Gnome. Ubuntu och Kubuntu ser väldigt olika ut och fungerar olika. Under ytan är det samma operativsystem. KOffice har varit under utveckling länge. Version 1.6 är den skarpa versionen. I Lucid Lynx har man lagt in version 2.1. Det är utvecklingsversionen. På KOffice hemsida anger man: ”2.1.2 – stable version aimed at developers, testers and early adopters, not at end users”. Det innebär att man inte ska förvänta sig att allt fungerar. KWord, ordbehandlingsmodulen, är till exempel inte på svenska och saknar rättstavning och andra grundläggande funktioner. Programmet är dock riktigt lovande. Bland annat har NOKIA varit med och förbättrat stödet för Microsofts filformat. KWord är ett intressant program. Det har bra verktyg för layout och är rappare än Writer. Det påminner en del om Framemaker. Om man arbetar mer med layout än med tung ordbehandling är KWord ett mycket bra val.

Andra program i KOffice är längre fram i utvecklingen och är stabila och på svenska. Jag tycker man gjort rätt att lägga med utvecklingsversionen. Många kommer att sitta med Lynx några år.

Gnome Office är de kontorsprogram som utvecklas i skrivbordmiljön Gnome, Ubuntus hemmiljö. Därför är flera program som pdf-läsaren Evince och e-postprogrammet Evolution installerade från start i Ubuntu. Programmen i Gnome Office är oftast lättare än programmen i de andra sviterna. Därför finns flera av dem i lättviktsversionen av Ubuntu, Xubuntu. Där finns kalkylprogrammet Gnumerics och ordbehandlaren AbiWord. Man får med verison 2.8.2 av AbiWord. Det är inte den allra senaste versionen som är 2.8.4. Det som skiljer är buggfixar. Den som vill, kan lägga till denna PPA för att få det allra senaste. Den har ordet Experimental i titeln. Installera på egen risk! Abiword är väldigt snabbt och är betydligt enklare än Writer. Under ytan finns dock massor med bra och avancerade funktioner som inbyggd molntjänst med samarbete i realtid. Skriver man korta texter och inte behöver avancerade formatmallar, samlingsdokument och tunga funktioner är AbiWord ett väldigt bra program.

Man har tagit bort Lotus Symphony ur förrådet. Symphony är en vidareutveckling av OOo. Kanske har det med att göra att IBM håller på att utveckla en ny version som har betydligt bättre prestanda än den gamla som var riktigt slö.

Allt sammantaget har man suveräna möjligheter till tungt kontorsarbete i Ubuntu. Den som använder Ubuntu, Kubuntu eller Xubuntu, behöver inte använda terminalen för att skriva texter. Det finns flera ordbehandlingsprogram av absoluta toppklass. För minimalister finns program som PyRoom. Man ska inte glömma anteckningsprogram som Basket, Zotero och Tomboy. Mycket av det jag skriver börjar som en anteckning som sväller ut och flyttar över till ett ordbehandlingsprogram. Öppen programvara och fria format är en förutsättning för att man ska kunna använda de program man trivs bäst i och organisera sitt arbete efter eget huvud.

För den som använder Windows finns som bekant OpenOffice. Delar av Gnome Office är portade till Windows. KOffice håller på att portas, men det är under utveckling. Testa vilka fina program som tagits fram i Linux! Alla är gratis och fria att använda.

Tags:

Uppdatera till senaste versionen av AbiWord i Ubuntu

AbiWord är en supersnabb, enkel, men mycket kompetent ordbehandlare. I den senaste versionen, 2.8, finns många bra nyheter. Den mest spektakulära är den mest avancerade molntjänsten för något ordbehandlingsprogram. Man kan samarbeta i dokument i realtid. Bland andra nyheter finns bättre stöd både för ODF-filformatet och MS Office filformat. Läs mer om nyheterna här.

De som använder Windows har sedan  oktober kunnat installera senaste AbiWord. Hittills har det inte gått att uppdatera på något enkelt sätt i Ubuntu Linux. Där har man i version 9.10 AbiWord 2.6.8. Nu finns det ett extra förråd man kan lägga till och som uppdaterar AbiWord till senaste versionen. Den nya versionen har så pass många spännande nyheter att jag tycker alla som använder AbiWord ska unna sig att uppdatera.

Observera att denna guide endast gäller för Ubuntu Linux 9.10 Karmic Koala och system som bygger på Ubuntu 9.10. Använder man en äldre version av Ubuntu installerar man det extra förrådet genom de instruktioner som finns på denna sida. För andra operativsystem laddar man hem och installerar programmet från AbiWords hemsida.

Lägg till förrådet så här:

Öppna Synaptic (System – Administration – Pakethanteraren synaptic)

Öppna Inställningar – Förråd, fliken Övrig programvara. Klicka på Lägg till…

Klistra in denna rad: ppa:abiword-stable/ppa

Klicka på Lägg till källa. Klicka på Stäng.

Klicka på Läs om.

Om du inte har installerat AbiWord skriver du AbiWord i Snabbsökningsfältet och installerar paketet AbiWord.

Om du har AbiWord installerat klickar du på Markera alla uppgraderingar och därefter på Verkställ. Då uppdateras AbiWord.

Klart!

Tags: , ,

För mörka eller ljusa teman för OpenOffice i Ubuntu

OpenOffice anpassar sig i Ubuntu efter det tema man använder. Om man använder ett väldigt mörkt tema blir OpenOffice oanvändbart. Verktygsrader grötar ihop och arbetsytan antar färg efter temat. Det är definitivt inte WYSIWYG.

Temat Digital Dark går inte så bra ihop med OpenOffice Writer. Det är ännu värre i Calc...

Temat Digital Dark går inte så bra ihop med OpenOffice Writer. Det är ännu värre i Calc...

Om man använder ett ljust tema blir markeringar nästan osynliga. Det beror på att man gjorde om markeringsfärgen i OpenOffice 3.1. Nu följer den temat. På en bärbar dator i starkt ljus är det nästan omöjligt att se markeringar i ljusa teman.

Ett ljust tema gör markeringar svåra att se

Ett ljust tema gör markeringar svåra att se

Om man använder OpenOffice som huvudsakligt arbetsredskap är man i praktiken hänvisad till medelmörka teman. Man kan manuellt ändra färger globalt eller i OpenOffice. Om man gör det globalt blir det lättare att arbeta i OpenOffice, men temats estetik bryts. Om man ändrar i OpenOffice blir det avigt att byta tema. Programmet rår inte på alla inställningar.

Det finns många mer eller mindre avancerade lösningar på Nätet som kan råda bot på detta dilemma. En del lösningar är avancerade skript. Andra fungerar mer eller mindre bra. En del lösningar leder till att man får problem med OpenOffice.

Jag har hittat en lösning som både är enkel och som går att återställa om man vill byta tema eller använda det valda temats färger. Det går ut på att man ställer in ett fungerande tema som standard i OpenOffice programmoduler. Globala inställningar påverkas inte. Det tema jag valt är Ubuntu 9.10:s standardtema Human, ett mellanbrunt tema. Guiden är testad i Ubuntu 9.10. Den bör fungera i äldre versioner av Ubuntu och med mindre förändringar även i andra Linuxdistributioner.

Gör så här:

1. Öppna en terminal och ge detta kommando:

GTK2_RC_FILES=”/usr/share/themes/Human/gtk-2.0/gtkrc” ooffice -writer

Stäng terminalen

2. Writer hoppar nog igång med kommandot. Stäng Writer helt, inklusive eventuell snabbstart i panelen.

3. Högerklicka på Ubuntukringlan högst upp till vänster. Välj Redigera menyer. Du får upp detta fönster:

Så här ser programmenyn ut i min dator!

Så här ser Huvudmenyn ut i min dator!

Välj Kontor i vänsterkolumnen. OpenOffice.org ordbehandlare i mittkolumnen. Klicka på egenskaper i högerkolumnen. En dialogruta öppnas:

Egenskaper för Openoffice Writer

Egenskaper för Openoffice Writer

Texten på radeen kommando kopierar du lämpligen till ett dokument som du sparar på säkert ställe. Denna kod gör att du kan återställa de ändringar du gör i guiden. Jag skriver ut den här så att du kan kopiera in den om du skulle missa att spara den själv:

ooffice -writer %F

Därefter skriver du in denna rad i fältet komamndo istället (kopiera och klistra in så att det blir rätt):

bash -c ”GTK2_RC_FILES=”/usr/share/themes/Human/gtk-2.0/gtkrc” ooffice -writer %F”

Kopiera och klistra in textraden i det makrerade fältet

Kopiera och klistra in textraden i det markerade fältet

4. Därefter stänger du ner alla fönster. Öppna Writer igen. Om allt fungerat som det ska använder Writer nu Human temats fägsättning oavsett vilket tema du väljer att använda globalt.

Markeringar är lättare att se i Humantemat

Markeringar är lättare att se i Humantemat

Du kan byta tema och Writer behåller Humantemat. Om du inte vill ha separat tema för Writer klistrar du in den gamla raden under punkt 3 i kommandorutan, så anpassar sig Writer efter dina globala inställningar.Du kan när som helst klistra in den nya raden i kommando för att få Writer att bli Human igen.

Du kan använda guiden för att ändra inställningarna i de andra programmodulerna, Calc, Impress, Draw och Base. Byt programnamnet i de båda kommandoraderna och välj rätt programmodul på Huvudmenyn.

Du kan också välja ett annat tema än Human. Byt ut Human i textraderna mot namnet på dit favorittema.

På detta sätt kan man använda vilket tema man vill och fortfarande ha ett fullt fungerande OpenOffice i Ubuntu!

Till alla som använder Windows och blir avundssjuka över hur färgglatt OpenOffice är i Linux ger jag rådet att testa Ubuntu, det är inte lika farligt som det låter!

Tags: , ,

Ubuntu.se startar supportforum för OpenOffice

Ubuntu.se är en svensk supportsida för operativsystemet Ubuntu Linux. Där driver man bland annat ett stort supportforum. Nu har man startat ett underforum för OpenOffice. Vad jag vet är detta det första svenskspråkiga supportforumet speciellt för OpenOffice.

Det fina med OpenOffice är att det fungerar i stort sett likadant i alla operativsystem. Därför kan du söka hjälp där, även om du kör ett annat operativsystem än Ubuntu.

Jag är själv engagerad i Ubuntu.se och tittar då och då in för att se om jag kan hjälpa till. En idé jag diskuterat med ledningen för Ubuntu.se, är att lägga en del av mina guider och annat material från min blogg där.

Om du använder OpenOffice och stöter på problem så sök hjälp på Ubuntu.se:s supportforum så får du hjälp av duktiga användare som har använt OpenOffice i flera år. Vem vet, vi kanske träffas där!

Tags: , , ,

Windows 7 Microsofts bästa någonsin!

För att få lov att köpa en ny dator på Elgiganten i somras var jag tvungen att betala Microsoftskatt, en OEM-licens för Windows Vista. Med detta följde erbjudandet att för en modest summa på 156.7200 (sic!) kronor få uppgradera till Windows 7. Eftersom jag trodde att jag har behov att ha Windows på en dator nappade jag på erbjudandet. 156.7200 kronor är trots allt billigt för att slippa straffexercisen i Vista!

Nu har jag fått Windows 7. Jag instämmer med vad mängder av datorskribenter skrivit. Windows 7 är ett Vista som fungerar. Det är Microsofts bästa operativsystem någonsin!

Jag vill också dela med mig av några tankar jag fått då jag installerat och kört Windows 7.

Många har skrivit om den fantastiska installationsupplevelsen i Windows 7. Jag förstår inte varför. Det tog lika lång tid som vanligt att få igång en dator i Windows, 1-2 dagars arbete med skivor, nedladdningar, lösenord, installationskoder och omstarter. Jag menar en färdig dator med program. Att jag slapp tycka ENTER några gånger då systemet installerades gör varken till eller ifrån. Själva systeminstallationen tar ungefär lika lång tid som vanligt. Windows 7 sparade dumt nog alla program från Vista. Eftersom de inte fungerar efter uppgraderingen är funktionen feltänkt. De måste rensas manuellt efter uppgradering och installeras på nytt. Allt sammantaget är installationsupplevelsen sämre än i äldre Windowsversioner.

Automatisk uppdatering av drivrutiner fungerade inte. förmodligen för att jag betalat för litet Microsoftskatt, bara en OEM-licens. Jag fick hämta hem allt från PackardBells hemsida efter att ha fipplat med 20-siffriga koder. Drivrutiner till skrivare, scanner med mera fick jag också trixa med själv. De är säkert för gamla. Det är nog en uppmaning från Microsoft att det är dags att köpa nytt. Antivirus, brandvägg och antispywareprogram är ett måste. Det tog flera timmar och mängder med omstarter för att få det basala på plats.

Windows har ambitionen att vara Det Enda Operativsystemet. Därför kvaddades startalternativen för Ubuntu, det Linuxsystem jag använder på datorn. Jag lyckades inte återskapa Ubuntus starthanterare. Det blev att installera om Ubuntu. Det tog ungefär en timme för att få ett system med alla program, spel och filer på plats. Efter en(!) omstart hade jag alla drivrutiner och uppdateringar. Det är vad jag kallar installationsupplevelse!

Win 7 är snabbare och bättre än Vista, men knappast rappare än XP. Ibland ställer sig Windows 7 och tuggar precis som Vista. Jag undrar hur pass stor skillnaden egentligen är mellan dem. Problemen finns kvar men är mindre. Windows 7 är fortfarande segt. Windows 7 ligger på alla sätt efter Ubuntu. När jag kör OpenOffice, Gimp, Inkscape, Firefox, Opera, Thunderbird och AbiWord fungerar de nästan lika bra som i Ubuntu, men långsammare.

Då jag köpte datorn följde det med gratisprogram som Photoshop Elements och Microsoft Works. Programmen försvann vid uppgraderingen. Varför ska jag betala för program jag inte får lov att använda om jag uppgraderar operativsystem, genom samma firma som tillverkat datorn? Jag vet inte vem jag ska skylla på, Microsoft, PackardBell eller Elgiganten. Med alla licenser och avtal man klickar igenom för att få lov att använda en Windowsdator, är det märkligt att man inte ens vet vem man ska vända sig till. Kundens rättigheter kommer alltid i andra hand. Tänk om jag hade varit dum nog att använda Microsoft Works. Det har ett helt eget filformat. Då hade jag nu inte kunnat öppna en enda fil!

En bra detalj är att man kan ta bort Internet Explorer! Varför Microsoft alls skickar med möget är en gåta. Ta bort är rätta ordet. Man kryssar i en ruta så att ikonen inte visas. Explorer går inte att avinstallera. Kryssad eller okryssad, det krävs lika stort utrymme på hårddisken. Tack för det Microsoft!

Egentliga nyheter får man leta efter. Det finns inget nytänkande för hur man gör saker snabbare och bättre. Det är sorgligt när man blåst upp en docka som en enastående nyhet. Det Microsoft gjort är att implementera andras lösningar. Man har knaprat ifatt litet av försprånget till Mac och Linux. När datorskribenter mellan raderna antyder hur litet nytänkande det finns i Windows 7, kommer den bästa kommentaren: ”Det är bra att Windows är sig likt, då känner folk igen sig!” Med sådan logik kan man fråga sig varför man alls ska uppgradera. Jag jobbar inte snabbare i Windows 7 än vad jag gjorde i Windows XP och förmodligen inte heller i Windows 95. När jag gick över från Windows till Ubuntu upplevde jag ett lyft i effektivitet. När jag växlar från Ubuntu till Windows 7 dras tempot ner.

I rättvisans namn ska sägas att under de första månaderna med Linux hade jag stora problem. Det finns en tröskel för Linux. När man har kommit över den förstår man sin dator och vad som händer under skalet. Numera har jag mycket sällan problem. Det är en befrielse jämfört med Windows. Hade jag haft så mycket strul med en Linuxdistribution, som jag har haft med installation och inkörning med Windows 7, hade jag slängt ut den. Varför skriver så få datorskribenter om det orimliga att lägga ner 1-2 arbetsdagar för att få en fungerande dator, när det finns system som gör samma sak på under timmen?

Det Windowsbehov jag har är att få igång min scanner. Den fungerar inte i Linux. Det sköter jag i Linux via en virtualbox med Windows XP. Det enda jag egentligen använder ”riktiga” Windows till, är spel. Linux är klart sämre på detta. Det blir några timmars spel i Windows per vecka. Det är då som att gå in i ett kuriosakabinett. Jag måste uppdatera antivirusprogram. Jag får diverse varningar. Uppdateringar laddas ner hipp som happ och omstarter beordras i tid och otid. Min favorit är UAC som plongar och blinkar men inte gör någon som helst nytta. En skoj gimmick!

Ännu en gång har en Microsoftprodukt höjts till skyarna. Som vanligt den bästa någonsin. Ännu en gång har jag blivit besviken. Var Microsoftskatten på 156.7200 ännu en onödig pålaga?

Kejsaren är naken!

Tags: , ,

Göra ljudböcker i Ubuntu

Att förvandla text till ljudfiler är mycket användbart. Man kan lyssna på dem på en ljudanläggning eller bärbar MP3-spelare. Ljudböcker säljer som smort. Man kan med enkla medel förvandla OpenOffice till basen för enklare ljudboksproduktion. Så länge man kan få in det man vill ha uppspelat som text i Writer går det att förvandla till ljud. Man kan till exempel klistra in text från pdf-filer eller Internet i Writer. Textfiler konverteras till MP3-filer.

Guiden fungerar bara i Ubuntu och med lämpliga anpassningar i andra Linuxsystem. Den bygger på att du har gjort alla stegen i den här guiden. Då har du ställt in OpenOffice för att läsa texter högt. Du har Read Text, eSpeak, mbrola och aplay installerade. Du har hämtat hem och installerat åtminstone en förbättrad svensk röst.

Inspiration och stor hjälp för att skriva guiden har jag haft av informationen på Read Texts hemsida, särskilt kommentarerna.

(OBS! Jag råder den som läser denna text via feeds på ubuntu-se eller ubuntu.se att gå till bloggen för att kopiera och klistra in skript och kommandon. WordPress har begränsningar vad det gäller redigeringsmöjligheter som gör det svårt nog att publicera ett skript för en ny bloggare som jag. Jag har noterat att komplicerade textrader ibland förs över fel via feeds. Jag ser till så att skriptet på bloggen går att använda. Jag kan inte påverka feeds.)

Gör så här:

1. Först måste ytterligare ett paket installeras. I terminal: sudo apt-get install lame

2. Öppna Textredigeraren Gedit. Klistra in följande rader i ett nytt dokument:

#!/bin/sh
# Läser upp eller skapar en MP3 fil från innehållet i en textfil.
if [ $# = 1 ]; then
# Läs högt nu
espeak -v mb-sw1 -f $1 | mbrola -e /usr/share/mbrola/voices/sw1 – - | aplay -r16000 -fS16
else
# Spara dokument temporärt som wave fil, konvertera till mp3, radera wave filen
espeak -v mb-sw1 -f $1 | mbrola -e /usr/share/mbrola/voices/sw1 – $HOME/.temp-44044o03.wav
lame $HOME/.temp-44044o03.wav $2
rm $HOME/.temp-44044o03.wav
totem $2
fi

Om inte guiden fungerar är det förmodligen fel på överföringen av skriptet som spökar. Så här ska det se ut i Gedit.

Så här ska skriptet se ut i Gedit

Så här ska skriptet se ut i Gedit

Spara dokumentet. Kalla det swedish_recorder.sh. Spara det i ~/.gnome2/nautilus-scripts (I den gömda mappen .gnome2 i din Hemmapp). Stäng Gedit.

3. Nu måste du göra skriptet körbart. Öppna en terminal och kör följande kommando:

chmod a+rx ~/.gnome2/nautilus-scripts/swedish_recorder.sh

Stäng terminalen.

4. Öppna Writer och en textfil. Välj ett stycke. Klicka på Read Texts knapp i verktygsraden. Välj Read selection with external program.

Bläddra fram skriptet i ~/.gnome2/nautilus-scripts/swedish_recorder.sh eller klistra in:

/home/nn/.gnome2/nautilus-scripts/swedish_recorder.sh

Byt nn mot ditt användarnamn. I mitt fall pavel som på bilden.

Om du bara vill läsa upp texten skriv (TMP) i det nedre textfältet.

Inställningar för att läsa upp text

Inställningar för att läsa upp text

Om du vill skapa en MP3 fil klistra in eller skriv detta i det nedre textfältet:

(TMP) (HOME)ooo_espeak_(NOW).mp3

Inställningar för att konvertera text till MP3

Inställningar för att konvertera text till MP3

Klicka på OK.

Totem öppnas och läser upp texten. Då detta är klart har du en MP3-fil med texten i din hemmapp. Filen är märkt med datum och klockslag men går att döpa om.

Om du har installerat kvinnorösten, sw2, byter du sw1 till sw2 på alla ställen i skriptet. Om du vill höra texter på andra språk bör du installera mbrola röster för dessa och göra de justeringar som krävs.

OpenOffice kan hantera maximalt drygt 65000 tecken i ett stycke. Har du längre texter än så du vill förvandla till MP3-filer får du dela upp dokument i mindre delar och spara som separata filer. I efterhand kan du göra en spellista i din MP3-spelare genom att på lämpligt sätt döpa om filerna.

Tags: , , , ,

Hur man får OpenOffice att tala

Ibland har jag som författare stor hjälp av att få det jag skrivit uppläst. Det är ett sätt att korrekturläsa. Likaså har synskadade enorm nytta av att få texter upplästa. Då kan det dock finnas systemövergripande lösningar som är bättre än denna guide. Att hyra in någon som läser högt är dyrt. Räddaren är OpenOffice som kan bli en riktigt bra högläsare.

Förutom den stora nyttan av att få text uppläst är nördfaktorn med en talande dator enorm. Som forskare har jag äntligen hittat någon som aldrig ledsnar på att samtala om mina teorier, som vet vad jag vet och som alltid håller med! Jag tror att de flesta kan komma på mer eller mindre seriösa användningsområden för en talande dator.

Guiden för hur man förvandlar OpenOffice till högläsare är för Ubuntu Linux version 9.10 Karmic Koala. Den bör även fungera för äldre Ubuntuversioner och Linuxdistributioner byggda på Ubuntu. För andra operativsystem hittar man vägledning på tillägget Read Texts hemsida. Den är min viktigaste källa för guiden. Att få OpenOffice att läsa upp text är ganska enkelt. Att det sker med svensk intonation är litet besvärligare. Svenska är ett litet språk och de flesta standardinställningar är för engelska.

Jag vill poängtera att guiden är något experimentell. Program och tillägg är under aktiv utveckling. Det kan hända att saker inte fungerar som de ska. Ens dators ljudsystem spelar också in.

Guiden är tvådelad. Punkt 1-3 gör att OpenOffice talar svenska med en burkig datorröst. Detta åstadkommer man snabbt och enkelt. I punkt 4-9 går jag igenom hur man gör för att installera en bättre svensk röst. Det är litet mer avancerat. Efteråt talar OpenOffice hyfsat bra svenska!

  • Steg 1 för alla som vill att OpenOffice ska tala

1. Öppna OpenOffice Writer. Ladda hem och installera tillägget Read Text. Stäng därefter OpenOffice helt, inklusive snabbstart. Passa på att läs igenom vad som står på Read Texts sida. Informationen med hänvisningar ger många ledtrådar om man vill experimentera med tal i OpenOffice.

Tillägget Read Text förvandlar ens dator och OpenOffice till en högläsare

Tillägget Read Text förvandlar OpenOffice till en högläsare

2. För att få texter upplästa använder man programmen Festival eller eSpeak. Båda finns i Ubuntus förråd. I guiden använder jag eSpeak. Fördelen är att man får uppläsning med svensk intonation direkt. I Festival finns inte svenska från start. Med utländska röster blir det problem med åäö och siffror. Med litet arbete går det att få Festival att tala svenska lika bra som eSpeak. Hur man gör står på Read Texts hemsida. eSpeak är installerat från start i Ubuntu 9.10 (och förmodligen också i äldre versioner). I annat fall skriv: sudo apt-get install espeak i terminalen och installera paketet.

3. Öppna OpenOffice Writer. Öppna ett dokument med text du vill ha uppläst. Nu ska du ha en ny liten verktygsrad för Read Text (I annat fall gå in på Verktyg – Tillägg(längst ner) och välj Read Selection).

Så här ser Read Texts lilla verktygsrad ut, en enda knapp

Så här ser Read Texts lilla verktygsrad ut. Den har en enda knapp

Markera ett stycke text du vill ha uppläst. Klicka på knappen i Read Texts verktygsrad. En dialogruta öppnas. Bocka för Read the selection with an external program. I rutan ska det stå /usr/bin/espeak. I det nedre textfältet skriver du in:

-v swedish -f (TMP)

Om allt fungerar ska kommer nu ditt markerade textstycke att läsas upp på klingande datorsvenska!

Grundinställningarna i Read Text ska se ut så här efter steg 1-3 av guiden. Ändringar görs i de rödmarkerade fälten

Grundinställningarna i Read Text ska se ut så här efter steg 1-3 av guiden. Kontrollera vad som står i de rödmarkerade fälten

  • Steg 2 för de som vill att OpenOffice ska få bättre svensk röst

4. Om du inte är nöjd med rösten kan man med litet pyssel få datorn att tala bättre genom att installera bättre svenska röster. Kombinerat med ett skript blir resultatet riktigt bra. Man kan välja mellan en mans- och en kvinnoröst.

5. Installera paketet mbrola: sudo apt-get install mbrola i terminalen. Kontrollera även att du har aplay installerat. Det finns i paketet alsa-utils som ska vara installerat från början i Ubuntu 9.10.

6. Installera debpaketet mbrola-sw1_1.00-1_all.deb (mansröst) och/eller mbrola-sw2_1.0-1_all.deb (kvinnoröst) som du hämtar från någon av speglarna på de länkade sidorna.

De svenska rösterna och röster på andra språk kan hämtas från Mbrolas hemsida. Då får man dock installera dem manuellt.

7. Öppna Textredigeraren gedit. Klistra in dessa rader i ett nytt dokument:

#!/bin/sh
# läser text på svenska.
espeak -v mb-sw1 -f $1 | mbrola -e /usr/share/mbrola/voices/sw1 – - | aplay -r16000 -fS16

(OBS! pga textredigeringen i WordPress kan det bli fel på skriptet. – ska vara vanliga – inte tankestreck eller anföringstecken. Du kan behöva ändra detta manuellt där det är två streck på raken. Det ska inte vara extra mellanrum mellan raderna. Ta bort dessa om det blir så! Skriptet ska se ut som på bilden. Om det inte blir något ljud efter guiden är det troligen något av dessa fel i skriptet som hänt.)

Så här ska skriptet se ut i gedit

Så här ska skriptet se ut i gedit

Spara filen. Kalla den read_in_swedish.sh. Spara den till ~/.gnome2/nautilus-scripts. (Den gömda mappen .gnome2/nautilus-scripts i din Hemmapp)

Om du har installerat kvinnorösten byter du ut sw1 till sw2 på alla ställen i skriptet och sparar om det. Det kan du även göra senare om du vill växla mellan rösterna och har båda installerade. Stäng Gedit. 

8. Öppna en terminal. Ge detta kommando för att göra skriptet körbart:

chmod a+rx ~/.gnome2/nautilus-scripts/read_in_swedish.sh

Stäng därefter terminalen.

9. Öppna OpenOffice Writer och ett dokument du vill ha uppläst. Markera ett textavsnitt. Klicka på knappen i Read Texts verktygsrad. Dialogrutan öppnas. Bocka för Read the selection with an external program. I övre textfältet kopierar du in denna rad:

/home/nn/.gnome2/nautilus-scripts/read_in_swedish.sh

Byt nn mot ditt användarnamn (i mitt fall pavel som på bilden). Du kan även bläddra fram till skriptet i .gnome2 mappen manuellt. I det nedre fältet (Command line options) skriver du: (TMP)

Så här ska inställningarna i Read Text se ut efter steg 9. Byt pavel mot ditt eget användarnamn

Så här ska inställningarna i Read Text se ut efter steg 9. Byt pavel mot ditt eget användarnamn

Klicka på OK. Nu ska OpenOffice tala acceptabel svenska!

Tags: , , ,

Openoffice och Ubuntu 9.10 Karmic Koala

Nu har Ubuntu 9.10 Karmic Koala släppts i stabil version och jag har uppgraderat mina Ubuntumaskiner. En av årets Julaftnar är över!

Ubuntu 9.10 är här!

Ubuntu 9.10 är här!

Med ett nyinstallerat operativsystem måste OpenOffice fixas till. Dessa tips är skrivna för Ubuntu Linux. OpenOffice är sig likt i alla operativsystem. En del kan därför föras över till andra system. Inlägget innehåller väldigt mycket information. Ta en bit i taget eller plocka det som verkar intressant! Att göra 1. Innan uppgraderingen tar jag backup på min användarmapp: .openoffice i Hemmappen. Om jag behåller den behåller jag alla tillägg, inställningar, ordlistor med mera som det tagit år att bygga upp. Backupen åker direkt in i den nya Hemmappen (plus en kopia till bankfacket).

2. Karmic Koala kommer med OpenOffice 3.1.1. De som har använt Ubuntu 9.04, eller äldre, och inte uppgraderat OpenOffice, har flera spännande nyheter att se fram mot. Min ryggmärgsreaktion är att ta bort Ubuntus OpenOffice och ersätta det med SUN:s version. Den är stabilare och fungerar enligt instruktionsboken. Jag ger numera Ubuntus OpenOffice en chans efter punkt 4. Om Ubuntus OpenOffice börjar strula kan en lösning vara att installera SUN:s version.

3. Jag vill ha hela OpenOffice installerat. Det som tar plats är motorn. De enskilda modulerna tar bara något tiotal MB var. Därför installerar jag paketet openoffice.org. Förutom alla moduler installeras då extra paket automatiskt, till exempel javastöd . Den som bara behöver grundfunktioner, klarar sig ofta utan Java. Om man inte vill använda SUN:s java, klarar OpenJDK och Icedtea i stort sett allt SUN:s Java kan, med ett stort undantag – Zotero. Därför installerar jag SUN:s Java med alla stödpaket till OpenOffice och Firefox. 4. Mer om Java, förbättrat svenskt språkstöd och annat jag gör i Ubuntus OpenOffice beskriver jag här. Dessa saker tycker jag är mycket viktiga att göra. godis 5. Smågodis Ett paket jag ibland har installerat är mozilla-openoffice.org. Det gör att OpenOffice (och MS Office) filer öppnas i Firefox. Beroende på hur man jobbar kan paketet vara bra. Ibland kan det vara irriterande. En nyhet i Karmic som jag skrivit om är paketet OOo-thumbnailer. Det ger en ansiktslyftning åt sparade OpenOffice dokument. Ikonerna fungerar inte riktigt som de ska än. Alla typer av dokument får inte nya ikoner. För att avinstallera måste man, förutom att ta bort paketet, ta bort mappen .thumbnails i Hemmappen. Jag har inte märkt att något blivit på tok om man raderar den. Mappen nyskapas, utan inställningarna för OOo-thumbnailer. Den som inte vill riskera något kan skippa denna utsmyckning.

Vanliga OpenOffice ikoner. Det gröna märket är för att filerna ligger i min Dropbox

Vanliga OpenOffice ikoner. Det gröna märket är för att filerna ligger i min Dropbox

Samma filer med OOo-thumnailer installerat

Samma filer med OOo-thumbnailer installerat

Från Synaptic installerar jag tilläggen: openoffice.org-pdfimport och openoffice.org-presentation-minimizer. Det första öppnar pdf-filer och sparar dokument som hybridpdf-filer. Det andra komprimerar presentationer i Impress. I Synaptic kan man installera typsnitt. Det finns mängder. Skriv in ttf- i sökfältet så får du upp massor av paket. Microsoft typsnitten (ttf-mscorefonts-installer) är bra att ha installerade. Dokument från MS Office ser då ut som de ska. Man kan hämta fler typsnitt på Internet. 6. Jag installerar Zotero i Firefox. Zotero är ett superbt forskningsredskap jag råder alla studenter att prova. 7. Sista kontrollerna. Jag sätter igång snabbstarten i panelen. Ibland kan den ställa till med småproblem och den tar litet av datorns RAM-minne. Om du har en dator med litet minne kan det vara bättre att ha den avstängd. (Småproblemen är att avsluta OpenOffice helt med snabbstarten igång då man till exempel installerar tillägg.). De andra inställningarna för minneshantering gör att OpenOffice flyter bättre i stora dokument med mycket bilder. Har du en dator med hyfsat med minne bör du ställa in värdena ungefär som jag. Jag brukar ställa in Antal steg jag ångrar till 25. Jag har aldrig behövt fler.  Funktionen tar mer minne ju fler steg man vill kunna ångra.

Panelen finns på Verktyg>Alternativ>OpenOffice.org>Arbetsminne

Eftersom jag absolut inte vill förlora arbete om OpenOffice kraschar, kontrollerar jag att mina inställningar för OpenOffices säkerhetskopiering finns kvar. Man måste själv starta funktionen för automatisk säkerhetskopiering, vilket jag rekommenderar alla att göra.

Starta återställningsfunktionen. Jag låter Openoffice spara var 5.e minut

Panelen finns på Verktyg>Alternativ>Ladda/Spara>Allmänt. Bocka i vid rödmarkeringen för att starta automatisk säkerhetskopiering . Jag låter OpenOffice spara var 5.e minut

Nu är OpenOffice klart för drabbning! För ytterligare idéer, tips om inställningar och finesser i OpenOffice kan du bläddra bland mina blogginlägg. Några inlägg som jag tror kan vara extra intressanta då man precis installerat OpenOffice och vill bättra på programmet är: Söka på Internet i OpenOffice Räkna ord i Writer Att lätt komma åt synonymordboken Installera språkkontroll med Language Tool En del allmänna inställningar Installera Clipart Lycka Till!

Tags: , , , ,