Dec 132009
 

Flattr this!

Ibland vill man skriva lodrätt till exempel på en affisch eller annan publikation.

Det finns ett enkelt sätt att skriva text lodrätt i OpenOffice Writer. Gå in på menyn Verktyg – Alternativ – Språk. Kryssa i rutan för Aktiverat för asiatiska språk.

Aktivera stöd för asiatiska språk. Även svenskar kan ha nytta av det

Aktivera stöd för asiatiska språk. Även svenskar kan ha nytta av det

När du sedan vill skriva lodrätt, väljer du: menyn Visa – Verktygsrader – Teckning. På verktygsraden har du nu en extra funktion som gör att du kan skriva vertikalt utan att rotera text.

Nu finns en ny knapp på verktygsraden Teckning

Nu finns en ny knapp på verktygsraden Teckning

Det enda du behöver göra är att markera verktyget och dra en rektangel på arbetsytan. Därefter skrivs texten lodrätt.

Att skriva lodrätt kan ge snygga effekter

Att skriva lodrätt kan ge snygga effekter

Texten går att formatera precis som vanligt.

Om du vill ha texten roterad på annat sätt kan du använda det vanliga textverktyget på Verktygsraden Teckning. Då du har skrivit texten, högerklickar du på ramen och väljer Position och storlek… Fliken Rotation.

Alternativt kan du göra en textram, menyn Infoga – Ram. Ramar har avancerade funktioner. De är bra om man vill göra en avancerad layout eller har speciella önskemål på text eller rotation. Man kan till exempel göra en riktigt smal ram så att bara en bokstav får plats. då skrivs texten lodrätt men rättvänd.

Den smarta funktionen med att aktivera asiatiska språk och skriva lodrätt är en bonus av att OpenOffice finns på så många språk och skrivsystem.

Nov 252009
 

Flattr this!

En av trösklarna i Writer är att lära sig arbeta med formatmallar. Formatmallar är förutbestämda regler för hur något ska se ut. Det kan vara tecken, stycken, sidor eller hela dokument.

Formatmallar når du genom knappen formatmallar och formatering.

Klicka på denna knapp för att använda formatmallar

Klicka på denna knapp för att använda formatmallar

Då öppnas en stor dialogruta med massor av val. Jag har alltid min öppen och förankrad till höger om arbetsytan.

I detta fönster kan du styra allt som rör ditt dokuments utseende. 1 = Här finns mallar för stycken, tecken, ramar, sidor och listor. 2 = Högerklicka på en formatmall och välj ändra. Där kan man sedan styra exakt hur man vill att formatmallen ska se ut

I detta fönster kan du styra allt som rör ditt dokuments utseende. 1 = Här finns mallar för stycken, tecken, ramar, sidor och listor. 2 = Högerklicka på en formatmall och välj ändra. Där styr man hur formatmallen ska se ut in i minsta detalj.

Den dag man inser att Writer är designat runt formatmallar börjar man jobba med programmet – inte mot det. Att Writer är designat med formatmallar i centrum är en stor del bakom att Writer är den bästa ordbehandlare man kan använda för akademiska, välstrukturerade texter. Man får otroligt mycket hjälp av programmet.

Det bästa sättet att styra formatmallar är att använda malldokument. De sparas som dokument med förkortningen .ott i filnamnet. Malldokument bestämmer hur alla formatmallar i dokumentet ser ut. De styr i princip allt: från typsnitt, radavstånd, teckenstorlek, rubriksättning till hur innehållsförteckningen ska se ut. Man slipper att ändra layouten manuellt. Malldokument går dessutom att återanvända. Alla dokument man startar i ett visst malldokument kommer att se likadana ut. Det innebär att om man väl fått till en dokumentmall man är nöjd med, behöver man aldrig mer tänka på layout. Allt sköts automatiskt. Detta sparar otroligt mycket tid för en akademiskt inriktad skribent som är mer intresserad av innehåll än layout.


Formatmallar och malldokument är ett så stort område att jag inte kan förklara allt i ett blogginlägg. Läs Writers inbyggda hjälp eller i OpenOffice manual istället. Jag lovar att det är väl spenderad tid.


För den som inte orkar göra det länkar jag till en dokumentmall jag lagt upp och som jag använder för många av mina akademiska texter.

Dokumentmallen är väldigt enkel. Den är gjord för att skriva in text snabbt, enkelt och överskådligt. Det viktiga är innehållet. Då texten är klar redigeras den så att den blir snyggare.

Så här ser text och rubriker ut i dokumentmallen Uppsatsmall

Så här ser text och rubriker ut i dokumentmallen Enkel uppsatsmall

På bilden syns de tre rubriknivåer jag använder, brödtexten och hur en innehållsförteckning ser ut. Texten ska synas bra på skärmen. Därför använder jag 1,5 i radavstånd. Extra radavstånd är även bra när man skriver ut och vill kommentera text med rödpenna.  Jag vill kunna arbeta överallt och skicka dokument utan problem. Därför använder jag enkla typsnitt som finns på alla datorer. Arial och Times. I Linux kan man använda Liberation Sans och Serif som är kloner av Arial och Times.


Att dokumentmallen är enkel gör att den är lätt att studera för den som vill lära sig mer om formatmallar. Gå in och titta på de olika styckeformaten Rubrik 1-3 och brödtext i fönstret för formatmallar. Vad händer då du ändrar bland inställningarna? Det gör du genom att högerklicka på ett styckeformat, till exempel rubrik 1 och välja ändra.


En annan sak du kan titta på är hur Writer hanterar rubriker under Verktyg – Kapitelnumrering. Jag har skalat bort nästan allt som går att skala bort, kapitelnumrering, indrag och alla rubriknivåer över tre. Allt ska som sagt vara så enkelt som möjligt i mallen.


Ändra vad du vill i dokumentmallen. Då du är nöjd sparar du den under Arkiv – Dokumentmall – Spara. Du kan därefter gå in på Arkiv – Dokumentmall – Administrera. Öppna mappen Mina mallar. Högerklicka på formatmallen Enkel uppsatsmall och välj Definiera som standardmall. Nästa gång du startar Writer kommer du direkt att börja skriva i dokumentmallen. Alla dina texter ser från och med nu likadana ut. Du kan koncentrera dig på innehållet istället för att kämpa med layouten.Givetvis kan du byta mall eller ändra mallen senare om du vill att texten ska se annorlunda ut.


Hör med din institution om de har färdiga dokumentmallar för hur uppsatser ska se ut. De är i så fall anpassade för din utbildning och så som institutionen vill att en uppsats ska se ut. Kom ihåg att du kan använda MS Office mallar rakt av i OpenOffice. Konvertera dem till ODT-filformat innan du börjar skriva.

Nov 232009
 

Flattr this!

Efter ett förslag i en kommentar startar jag en serie inlägg med inriktning på akademiskt skrivande. Inläggen har som mål att underlätta att skriva en examensuppsats i OpenOffice Writer. Inläggen kan också vara till stöd för hur man skriver vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar. Writer är förmodligen det bästa ordbehandlingsprogram man kan använda för akademiskt skrivande. Programmet har en design som gör det bättre ju mer strukturerad och komplicerad ens text är. Man kan få automatisk hjälp med innehållsförteckning, rubriksättning, korsreferenser, litteraturlista, figurförteckning och kapitelindelning. Att Writer är ett välstrukturerat program betyder att det finns en tröskel att komma över innan man lär sig jobba med programmet och inte mot det. Det är denna tröskel jag vill hjälpa andra att komma över!

Böcker

Jag hoppas kunna skriva något eller några inlägg om akademiskt skrivande varje vecka. Alla inlägg kommer inte att handla om tekniska lösningar i Writer. Jag kommer även att ge råd på hur man skriver akademiska texter i allmänhet. Inläggen kommer att samlas under kategorien För studenter. Kom gärna med synpunkter och förslag på saker jag borde skriva mer om!

Jag förutsätter att du har installerat OpenOffice Vilket operativsystem du använder spelar ingen roll. De allra flesta tips och lösningar fungerar oavsett system. Det är en av fördelarna med att använda fri programvara! Jag använder Ubuntu Linux och ibland Windows.

Som akademiker måste man lära sig att planera sitt arbete. Vi ska anpassa Writer för akademiskt skrivande. Börja med att Installera Java. Java krävs för flera avancerade funktioner i OpenOffice, särskilt för tillägg. Om du använder Linux, installera SUN:s Java, SUN JRE och Java plugin från din pakethanterare, inte från sidlänken. SUN:s Java fungerar bättre än OpenJDK och IcedTea.

OpenOffice måste kompletteras med tillägg. Tillägg tillför viktiga funktioner. Dessa tillägg rekommenderar jag för akademiskt skrivande:

  • Språkstöd

Svensk ordlista (Finns oftast med från start)

Svensk avstavning

Svensk synonymordbok Läs här hur du gör synonymordboken lättare att hitta.

Språkkontroll – Language Tool har ännu så länge basal svensk språkkontroll. Litet är bättre än ingen alls.

  • Samarbete

OpenOffice.org2Google2Docs – Gör att man kan arbeta direkt i OpenOffice med dokument på GoogleDocs eller Zoho. Läs mer här.

  • Layout

Pagination – Förenklar att sätta ut sidnummer

Template Changer – Gör det enklare att hantera formatmallar. Formatmallar är grunden i akademiskt skrivande. Jag återkommer om detta i kommande inlägg.

  • PDF

PDF Import Extension – Tillför funktioner för pdf-filer. Om du använder Linux ska du installera tillägget från din pakethanterare. PDF är ett bra format att använda när man  skriver ut eller lämnar in texter. Då slipper man konvertera dokument till MS Office.

  • Referenshantering

Zotero. Först måste du installera webbläsaren Firefox. Därefter installerar du Zotero. – Installera tillägget (plugin) för Firefox och tillägget för OpenOffice. Båda laddar du ner och fixar i Firefox. Kör på version 2 av Zotero. Även om den kallas betaversion, är den stabil och har många trevliga funktioner jämfört med version 1. Zotero är den bästa referenshanterare jag använt. Den är så bra att man kan göra en stor del av sina studier direkt i den. Kolla mina inlägg om Zotero så får du tips!

En sista förberedelse är att justera en del inställningar i Writer. Det skriver jag om här.

Nu är Writer färdigt för att skriva din examensuppsats, är du?

Nov 212009
 

Flattr this!

Antag att du har olika hemadress och jobbadress. Du skickar privatbrev och tjänstebrev. Du har gjort en formatmall i Writer som du vill använda den för brev. Problemet är att du måste ändra din adress i brevhuvudet mellan då du skriver privat och då du skriver i tjänsten. Att utesluta brevhuvudet och knacka in ditt namn och adress varje gång du skriver ett brev är alltför omständligt. Givetvis hade du kunnat ha två formatmallar med olika brevhuvuden. Även detta är omständligt.

Problemet går att lösa genom att använda villkorade områden. Områden är delar av dokument som inte ändras då du skriver i resten av dokumentet. De är bra att använda för saker du vill alltid ska vara med. Att villkora områden gör att de bara syns när rätt villkor är uppfyllda.

I exemplet har jag använt en enkel mall. Metoden går att tillämpa på snyggare mallar bättre anpassade för brev.

Gör så här:

Skriv din hemadress. Markera texten. Gå in på menyn Infoga – Område. Kalla området Adress Hemma. Bocka i rutan Dölj och skriv Hemma i textfältet. Bocka sedan av rutan som på bilden. I textdokumentet finns nu din hemadress inom en tunn ram. Detta är ett område. Gå ur området genom ALT+Enter. Bry dig inte om Ramen. Den syns inte då du skriver ut.

Infoga området Hemma med dessa inställningar

Infoga området Hemma med dessa inställningar

Skriv din Jobbadress och skapa ett område på exakt samma sätt. Kalla området Adress Jobb och skriv Jobb i textfältet vid Dölj. Nu har du två områden med olika adresser i dokumentet.

Då allt är inskrivet och du dessutom har skrivit ett brev ser det ut så här:

Brev med två adresser i brevhuvudet. En räcker

Brev med två adresser i brevhuvudet. En räcker

Gå in på menyn Infoga – Fältkommandon – Ändra. Välj fliken Variabler. Under Fälttyp väljer du Användarfält. Under Format Väljer du Text. I rutan namn skriver du Adress. I rutan under värde skriver du Jobb. Klicka på den blå bocken och sedan på Stäng.

Ställ in så att bara din jobbadress visas

Ställ in så att bara din jobbadress visas

Nu ska vi aktivera urvalen så att bara en adress visas åt gången. Gå in på menyn format – Avsnitt. Kryssa i Rutorna för Dölja för både Adress Hemma och Adress Jobb. I textrutan för Med villkor skriver du in Adress !=”Hemma” respektive: Adress !=”Jobb”

Ställ in så att Writer väljer vilken adress du använder

Ställ in så att Writer väljer vilken adress du använder

Ställ in inställningarna för området Jobb på samma sätt

Ställ in inställningarna för området Jobb på samma sätt

Därefter klickar du på OK.

Nu syns bara din jobbadress i brevhuvudet.

Brev med bara jobbadress, färdigt att skriva ut och skicka

Brev med bara jobbadress, färdigt att skriva ut och skicka

Du kan fortfarande se att området Hemma finns i Navigatorn (F5) under Kategorier. Att det är gråtonat betyder att det är dolt.

Området Hemma finns fortfarande kvar. Det syns under Navigatorn under Kategorier vid den röda markeringen

Området Hemma finns fortfarande kvar. Det syns under Navigatorn under Kategorier vid den röda markeringen

Om du istället vill ha din Hemadress i brevet går du in på menyn Infoga – Fältkommandon – Ändra. Du ändrar Texten i rutan under Värde till Hemma. Klicka på den blå bocken och sedan på Stäng. Som du märker ändras ingenting. Det står fortfarande din jobbadress i brevet. För att uppdatera områden måste man gå in på Verktyg – Uppdatera – Fält. Då ersätts din jobbadress med din hemadress.

Nu står du som avsändare med din hemadress

Nu står du som avsändare med din hemadress

Områden är en mycket kraftfull funktion i Writer. De går att använda på många sätt, att sätta ut sidnummer, klockslag, sidfötter, dokument- eller kapitelnamn, eller som här för att växla avsändare. Titta i OpenOffice Hjälpsystem för tips och stöd för att bli en mer avancerad skribent!

Nov 152009
 

Flattr this!

Jag har skrivit om hur man använder anteckningar i Writer här. Anteckningar är ”post-it lappar” utanför skrivytan där man lämnar kommentarer.

Det är ju tyvärr så att alla inte ser, eller låtsas se, kommentarer man lämnar i all välmening. Därför kan man lämna kommentarer på post-it lappar i själva texten. De kan ingen missa! För att göra det krävs litet förarbete.

1. Öppna ett tomt Writer dokument.

2. Gå in på menyn Visa – Verktygsrader – Teckning. Du får upp en ny verktygsrad nere till vänster.

Verktygsraden Teckning längst ner till vänster. Textverktyget är markerat

Verktygsraden Teckning längst ner till vänster. Textverktyget är markerat

3. Klicka på Textverktyget.

4. Dra upp en ruta lagom stor för en post-it lapp i dokumentet. Skriv några bokstäver (om du inte gör det försvinner rutan).

5. Klicka på rutans ram så att den markeras. Högerklicka. Nu kan du välja flera saker:

Område: välj färg skrafferering, genomskinlighet, skugga med mera. Det finns oändligt med möjligheter.

Linje: Bestäm om rutan ska ha en ram och hur den ska se ut.

5. När lappen ser ut som du vill att den ska se ut raderar du bokstäverna du skrev under punkt 4. Lappar ska vara färggranna och tomma. Meddelanden skriver du då du använder lappen.

6. Gör om moment 3-5 tills du har tillräcklig med post-it lappar i glada färger. Du kan ta bort eller lägga till lappar senare.

Här är några exempel på post-it lappar. Är man inte nöjd är det bara att göa nya!

Här är några exempel på post-it lappar. Är man inte nöjd gör man nya!

7. Nu ska vi spara post-it lapparna så de går att använda i alla dokument. Klicka på knappen Galleri eller menyn Verktyg – Galleri. Ditt Gallleri med Clipart öppnas, det är väl ganska fullt?

8. Klicka på knappen Nytt tema… Klicka OK. Döp om den nya mappen Nytt tema som skapades genom att högerklicka på den. Jag kallar min Klisterlappar. Öppna mappen i Galleriet.

Kopiera post-it lapparna till galleriet. då kan du använda dem i alla dokument

Kopiera post-it lapparna till Galleriet. Då kan du använda dem i alla dokument

9. Det här kan vara litet trixigt! Klicka på en av dina klisterlappar. Du ska se åtta handtag. Håll musknappen nedtryckt någon sekund tills ramen runt lappen förändras. Då drar och släpper du den i mappen Klisterlappar i Galleriet. Du kan behöva öva litet innan du får in rätta knycken! Lapparna kopieras dit. När allt är kopierat kan du stänga Writerdokumentet. Post-it lapparna finns nu sparade i Galleriet. Du behöver inte spara dokumentet.

10. Nu ska post-it lapparna användas! Öppna ett textdokument du vill kommentera i Writer.

11. Öppna Galleriet och mappen Klisterlappar.

12. Dra och släpp en post-it lapp där du vill lämna en kommentar. De går att flytta utan att den underliggande texten påverkas.

13. Skriv din kommentar på post-it lappen. Du kan formatera texten på menyn Format – Tecken.

Missar man denna kommentar är man duktig!

Missar man denna kommentar är man duktig!

Nu har du lämnat tydliga kommentarer ingen kan missa!

Nov 022009
 

Flattr this!

Jag anser att OpenOffice Writer är det bästa program man kan använda för att skriva stora strukturerade dokument som doktorsavhandlingar och akademiska texter. Writer har avancerade funktioner som andra ordbehandlingsprogram saknar. Faktum är att Writer blir bättre ju mer text man matar det med. OpenOffice kan vara kantigt på ytan. Ju bättre man lär känna Writer, desto fler avancerade funktioner hittar man.

Writer är tillräckligt kraftfullt för att hantera dokument på många hundra sidor. I en handledning rekommenderar SUN, företaget bakom OpenOffice, att man bör arbeta med stora projekt i ett enda dokument. Jag håller inte riktigt med.

För böcker och stora dokument lägger jag alltid upp samlingsdokument. Varje kapitel blir ett underdokument.

I Navigatorn har man överblick över alla rubriknivåer. Här är ett stort bokmanus. Varje huvudkapitel finns i ett eget underdpokument. Rödmarkeringen visar att det är ett stort dokument Writer håller koll på.

I Navigatorn har man överblick över alla rubriknivåer. Här är ett stort bokmanus. Varje huvudkapitel finns i ett eget underdokument. Rödmarkeringen visar att det är ett stort dokument Writer håller koll på enkelt och stabilt.

I samlingsdokument finns titelsida, innehållsförteckning, index och bildförteckning. I samlingsdokument kan man bläddra och söka i alla underdokument.

I Samlingsdokumentet finns innehållsförteckningen. Man uppdaterar den allteftersom man skriver. Det gör att man alltid har en god överblick och alltid kan skriva ut eller spara som pdf och sidnummer och rubriker blir rätt.

I Samlingsdokumentet finns innehållsförteckningen. Man uppdaterar den allteftersom man skriver. Det gör att man alltid har en god överblick och alltid kan skriva ut eller spara som pdf och sidnummer och rubriker blir rätt.

I Navigatorn bläddrar man enkelt bland rubriker, anteckningar, bokmärken, bilder, referenser, tabeller med mera. Man kan söka i alla underdokument. Då man vill börja skriva öppnar man underdokument inifrån samlingsdokumentet. Samlingsdokument gör att dokument på många hundra sidor blir lätta att handskas med och är överskådliga.

Navigatorn är ett av de Writers kraftfullaste redskap. Med den får man överblick över nästan allt till och med i mycket stora dokument.

Navigatorn är ett av de kraftfullaste redskapen i Writer. Man har överblick över nästan allt, till och med i mycket stora dokument.

En fördel är att samlingsdokument underlättar samarbete. Var och en i gruppen får helt enkelt ansvar för ett underdokument. Risken blir därmed liten för att man går in på varandras områden. Samtidigt kan man hela tiden se helheten i samlingsdokumentet.

Då texten börjar bli klar är det nog en god idé att sammanföra underdokument till ett enda stort dokument. Samlingsdokument kan inte referera fullt ut mellan sig. Figurnumreringar, index och referenslista kan vara svåra att få ordning på i separata dokument.

Ordbehandlingsprogram är inte det bästa verktyget för layout. Writer har mycket av det som krävs. Det finns emellertid saker som saknas. Även om det finns författare som använder Writer rakt igenom i sitt bokskrivande, är det att pressa Writer. Jag använder hellre program som Adobe InDesign för layout.

Den som skriver på en bok och vill testa Writer råder jag att läsa kapitlet om samlingsdokument i manualen till OpenOffice noga. Experimentera med att skapa samlingsdokument tills du får kläm på det. Man bör även ha gott grepp om hur olika formatmallar fungerar.

okt 282009
 

Flattr this!

Min bloggkollega Urban Anjar skrev för några dagar sedan att han tycker kontorsprogram är ganska ospännande. Jag håller inte med. Hur man får en liten, liten detalj att fungera kan sysselsätta mig i flera dagar. Dagens inlägg tar upp ett sådant exempel. Jag hoppas att jag kan få Urban Anjar och andra att att ändra sig. Kontorsprogram är spännande!

Antag att du har börjat skriva en tabell i Writer. Du har fört in värden för åren 1818-1822:

screenshot_004

Tabellen i Writer du vill lägga till celler från Calc i

Du vill föra in värden för samma år från ett Calc-ark i respektive kolumn. Att kopiera och klistra in direkt fungerar inte (Prova själv i en enkel tabell i Writer och med värden från celler i Calc. Jag garanterar att det inte fungerar!).

Gör istället så här:

Kopiera dina värden från Calcbladet.

Det är dessa värden du vill ha in i tabellen i Writer

Det är dessa värden du vill ha in i tabellen i Writer

Växla tillbaka till Writer.

Gör några radmatningar nedanför din tabell. Välj sedan Redigera > Klistra in innehåll… I dialogrutan väljer du Formaterad text [RTF]. Klicka på OK. Urklippet från Calc klistras in i en ny tabell.

Värdena från Calc blir inklistrade i en egen tabell

Värdena från Calc inklistrade i en egen tabell

Markera denna tabell och kopiera den.

Gå tillbaka till din första tabell. Skapa en ny rad med en radmatning.

Den röda markeringen markerar en radmatning

Den röda markeringen markerar en ny rad skapad med en radmatning

Klistra in i det tomma fältet längst till vänster. Nu hamnar allt rätt!

Nu hamnar allt rätt men ser konstigt ut

Nu hamnar allt rätt men ser konstigt ut

Du måste formatera texten. Ändra Styckeformatmallen på de inklistrade raderna från Standard till Tabellinnehåll – detsamma som i den ursprungliga tabellen.
Nu ser allt snyggt ut! Du kan radera den inklistrade tabellen med värden från Calc.

Nu sitter allt på rätt ställe och ser snyggt ut!

Nu sitter allt på rätt ställe och ser snyggt ut!

Exemplet är en mycket nedbantad version av filer jag arbetar med. God hjälp med lösningen hittade jag på OpenOffice användarforum.

Ibland får man gå omvägar i OpenOffice. Programmet är litet kantigt. Det allra mesta går att lösa. Vägen dit är spännande och lärorik!

sep 262009
 

Flattr this!

Jag har i ett tidigare inlägg klagat över att det inte finns något snabbt sätt att räkna hur många ord man skrivit i ett OpenOffice Writer.

Det finns en halvbra lösning. Det går inte att visa antal ord i en räknare som uppdateras automatiskt. Istället får man lägga till en knapp i verktygsraden som visar antal ord då man klickar på den. På så sätt slipper man gå in i menyerna och leta varje gång man behöver veta hur mycket man skrivit.

På den nedre bilden syns det hur det ska se ut när det är färdigt. Klicka på bilderna för förstoring!

Gör så här:

  1. Klicka på nedpilen längst till höger på Verktygsraden Formatering.
  2. Välj: Anpassa verktygsrad…
  3. Välj fliken Verktygsrader
  4. Klicka på Lägg till kommandon…
  5. I vänstra spalten välj: Alternativ. I högra spalten välj: Antal ord

    Markera så här för att lägga till rätt knapp!

    Markera så här för att lägga till rätt knapp!

  6. Klicka på Lägg till. Klicka därefter på Stäng.
  7. Klicka på OK för att lämna panelen.

Nu ska du ha en knapp till vänster på verktygsraden som heter antal ord. När du klickar på den visas antal tecken och ord i dokumentet.

Så här ska det se ut när det är färdigt!

Så här ska det se ut när det är färdigt!

Inte den perfekta lösningen men det bästa som går att åstadkomma i Writer!

sep 162009
 

Flattr this!

Jag skriver ofta artiklar som inte får överskrida en viss längd. För att inte skriva för mycket måste man då räkna ord eller tecken. Det kan man göra på två sätt i OpenOffice Writer. Antingen på Menyn Verktyg – Antal ord. Där får man upp ett fönster med basfakta om sitt dokument.

Verktyg - antal ord

Verktyg - Antal ord

Ett andra sätt är på Menyn Arkiv – Egenskaper, fliken Statistik. Här får man ytterligare siffror.

Arkiv - Egenskaper... Statistik

Arkiv - Egenskaper... Statistik

Egentligen är inget av dessa sätt särskilt lyckat. Det finns ingen möjlighet att som i MS Word få en mätare som kontinuerligt visar antal ord medan man skriver. Man måste rota i menyerna för att ta reda på hur mycket man skrivit. Att inte ha en ord- eller teckenräknare på skärmen är en sak jag saknar i OpenOffice.

Föredömligt! Man ser alltid ordräknaren. Om man klickar på den får man upp mer statistik.

Föredömligt av MS Word! Man ser alltid ordräknaren. Om man klickar på den får man upp mer statistik.

Det finns önskemål om att en sådan mätare införs i Writer. Den som vill kan registrera sig och rösta på detta på OpenOffices bug- och önskemålsrapportering.

sep 132009
 

Flattr this!

En smart men litet undangömd funktion i OpenOffice och Writer är Temporära bokmärken.

Man hittar dem genom att öppna Navigatorn genom att antingen klicka på knappen på knappraden eller med tangenten F5.

I huvudet på Navigatorn finns en knapp som ser ut som ett gem. Det är Temporära bokmärken.

Temporära bokmärken i Navigatorn

Temporära bokmärken i Navigatorn

När man arbetar i ett dokument placerar man temporära bokmärke på ställen dit man snabbt vill kunna återvända under arbetspasset. I mitt fall kanske jag vill kontrollera ställen där jag nämner Carl Jonas Love Almqvist i ett 400-sidigt bokmanus. Jag använder först sökfunktionen för att hitta de ställen Almqvist finns. De passager jag vill bearbeta markerar jag med ett temporärt bokmärke.

Jag ställer sedan in Navigatorn för att växla mellan temporära bokmärken, antingen i Navigatorn eller på en knapp nere till höger på fönsterlisten. När jag sedan använder upp- eller nerknapparna i Navigatorn eller på fönsterlisten, flyttas jag till nästa eller föregående Temporära bokmärke.

Man kan växla mellan temporära bokmärken på fönsterlisten.

Man kan växla mellan temporära bokmärken på fönsterlisten.

Alternativet till att använda temporära bokmärken hade varit att använda sökfunktionen varje gång jag vill hitta gamle Almqvist. Det hade varit betydligt omständligare, nästan som att ta arsenik…

Man kan sätta maximalt fem Temporära bokmärken. Om man sätter ut fler tas det äldsta bort.

Temporära bokmärken försvinner när man stänger dokumentet.

Om man behöver fler bokmärken eller bokmärken som finns kvar i dokumentet då det stängs bör man istället använda vanliga bokmärken: Menyn Infoga – Bokmärke. Eller kanske en anteckning: Infoga – Anteckning.