Nu finns ett nytt väldigt användbart och roligt tillägg för Zotero. Zotero Maps. Det kombinerar referenshanteraren Zotero med kartprogrammet Openstreetmaps. Då man har installerat tillägget skapar man kartor på menyn Åtgärder i Zotero. Man kan göra avancerade urval med sökningar i olika fält, anteckningar och bifogade filer. Urvalen kan kombineras. På så sätt kan man visualisera sitt referensbibliotek geografiskt. Ett smart sätt att använda Zotero Maps är att ge etiketter, tags, med geografiska namn åt poster. På så sätt kan man snabbt visualisera vilken litteratur man har i sin databas om en viss del av världen.

En nackdel jag upptäckt är att tillägget ännu så länge bara klarar av att söka igenom 100 poster. Har man, som jag, några tusen poster i referensdatabasen, får man skapa underbibliotek för effektiva sökningar.

Det finns två olika sätt att anteckna i Zotero.

1. Man kan lägga till en anteckning som en huvudpost genom att klicka på knappen New Note – Add standalone Note på verktygsraden. Anteckningen blir en huvudpost i referenslistan. Fördelarna med detta är att man kan hänvisa till sina anteckningar i Writer eller Word. Anteckningen kan också bearbetas vidare och integreras i andra poster.

2. Man kan lägga till anteckningar som underposter till existerande poster. Antingen gör man detta genom att markera posten man vill foga en anteckning till, välja New Note – Add child attachment eller högerklicka på posten och välja Lägg till anteckning. Här finns oändliga möjligheter.

Jag har till exempel börjat föra in innehåll från gamla brev och andra originaldokument i Zotero. Varje årtal i en brevväxling är en huvudpost med brevskrivaren som författare. Varje brev blir en anteckning. I anteckningarna för jag in intressanta partier jag skrivit av. dessa kan jag sedan enkelt kopiera till Writer. Jag kan också foga mina fotografier av breven till huvudposten. Då kan jag snabbt kontrollera originalet om det blir någon tveksamhet.

Anteckningen kan man koppla loss från Zotero/Firefox genom att klicka på Redigera i ett separat fönster.

Detta är mycket praktiskt om man till exempel håller på att skriva av text från ett digitalt fotografi i datorn, en webbsida eller vill skriva ett längre stycke text och ha anteckningsfönstret maximerat.

Zotero har plugins (insticksmoduler) till OpenOffice Writer och MS Word. Man kan lägga till referenser, modifiera dem och skapa en litteraturlista från en knapprad inifrån Writer eller Word. Det är ett mycket enkelt sätt att använda Zotero.

Hur gör man om man har ett annat ordbehandlingsprogram? Då finns det inga insticksmoduler som underlättar arbetet. Det finns några olika sätt man fortfarande kan använda Zotero. Jag har testat i AbiWord.

Ett sätt är genom att markera en eller flera referenser i Zotero, dra och släppa till en tänkt litteraturlista i ordbehandlingsprogrammet. Markera en referens i Zotero och dra över den till ditt ordbehandlingsprogram där du vill ha referenslistan.

Man får själv sätta ut fotnoten i texten och sortera sin referenslista i bokstavs- eller nummerordning. Zotero ska enligt dokumentationen sortera referenslistan, men jag fick det inte att fungera. Zotero/AbiWord hade även problem med svenska åäö, som inte gick igenom och vid ett par tillfällen gjorde att texten förvanskades och jag körde fast. Det bästa är att göra en backup innan man börjar göra manuella referenslistor med Zotero i viktiga dokument.

Man kan även kopiera över referenser med CTRL+ALT+c. Det göär samma sak som Dra och släpp. Läs mer om metoderna här.

Man kan ändra en del inställningar i Zotero under Inställningar – Exportera.

Ett annat sätt att skapa en referenslista är genom att välja de referenser man vill ha, högerklicka och välja ett sätt att exportera dem. De går till exempel att kopiera. Därefter kan man klistra in dem i ett dokument.

Man väljer stil och hur man för vidare sina referenser i nästa dialogruta.

Även här kan det  bli problem och efterarbete beroende på vilken stil man väljer och hur man klistrar in.  Klistrar man in på vanligt sätt fungerade inte en del av zoteros stilar i AbiWord. Det blev stora tomma avstånd mellan poster. Om jag klistrade in som oformaterad text fick jag sätta titlar i kursiv och göra indrag själv.

Ett tredje sätt är att arbeta i rtf-format. Man lägger in fotnötter inom klamrar.

I Zotero går man därefter in under Inställningar – RTF Scan…

Man letar reda på sitt dokument och var man vill ha den scannade kopian. Man klickar på Nästa och svarar på de frågor Zotero ställer i kommande dialogrutor. Man kan få leta reda på sina referenser en gång till om Zotero är tveksam på vad man menar. Zotero har problem med referenser som innehåller svenska åäö. Dessa fick ja leta reda på en gång till för att Zotero skulle bli nöjd. I det färdiga dokumentet är det dock inga problem. Man får även som vanligt välja vilken stil man vill ha på sin referenslista. Läs mer om Zotero och RTF här.

Metoderna fungerar, men är inte särskilt smidiga. De är långt ifrån lika lättarbetade som insticksmodulerna i Writer eller Word. Jag stötte på problem med alla metoderna. Att göra en litteraturlista till en artikel fungerar, men är ganska krångligt. Jag skulle inte vilja göra det för en bok. Innan man börjar rekommenderar jag varmt att man tar en backup av sin fil. Vid några tillfällen var jag tvungen att kasta dokument och börja om från början. Metoderna fungerar. De är ibland svåra att förstå sig på och ibland blir det fel.

Det som skulle behövas är plugins från Zotero till fler ordbehandlingsprogram än Writer och Word. Jag har sett diskussioner om portning till AbiWord, KWord och Lotus Symphony. Eftersom dessa program och Zotero har öppen källkod, är det inga problem för den som kan programmera och har tid, att skriva en plugin. Man diskuterar om insticksmodulerna ska göras av de som gör ordbehandlingsprogrammet eller av de som gör Zotero. Alla har mycket att stå i och en länk till någon annans program innebär extra arbete. Jag skulle gärna kunna använda Zotero på ett enklare sätt i Abiword än vad jag kan idag!

Zotero är ett suveränt forskningsredskap som allt fler forskare och studenter använder. Läs under kategorin Zotero vad jag tycker om det och vilka fantastiska möjligheter man har i programmet.

Jag har hittat ett tillägg till Zotero jag blivit mycket förtjust i: Gnotero.

Gnotero gör att man kan söka i sin Zoterodatabas utan att öppna Firefox. Gnotero installeras som en ikon i panelen.

När man klickar på ikonen kan man söka på författare (efternamn) eller publikationsår.

Gnotero är ännu så länge litet begränsat. Det hade varit bra om man kunde söka på text i titel och kanske även i ytterligare fält. Trots det är det ett väldigt nyttigt litet tillägg när man snabbt vill kolla upp en referens.

Gnotero finns i dagsläget bara till Linux. Hur man installerar och kommer igång står på Gnoteros hemsida.

En av de riktigt starka sidorna av Zotero är att man i version 2 kan synkronisera via Zoteros server mellan datorer. Man har alltid den senaste versionen av sin referenslista på alla datorer. Zotero 2 är en betaversion. Jag har aldrig haft några allvarliga problem. Den som är försiktig kan använda Zotero 1. Zotero 1 har inte synkroniseringsfunktionen. Det knep jag tar upp här fungerar lika bra i Zotero 1. Genom att kombinera Zotero med DropBox får man synkronisering även i Zotero 1.

DropBox är ett synkroniseringsverktyg som fungerar i de flesta operativsystem. Man kan använda upp till 2GB gratis lagringsutrymme.

Zotero har en gratisgräns på 100MB. Det är väldigt mycket om man använder Zotero som referenshanterare. Det är inte mycket om man använder Zotero för att lagra pdf-filer.

Man kan köpa extra utrymme av Zotero. Läs mer om hur man gör på Zoteros hemsida.

Om man inte vill köpa extra utrymme finns andra sätt att synkronisera.

En lösning är att strunta i Zoteros server och sätta upp en WebDav server som synkroniserar referenslistan. Problemet är att alla inte kan eller vill sätta upp en en WebDav server.

En enklare lösning är att använda DropBox. Det går enkelt att kombinera DropBox med Zotero. Din referenslista synkroniseras då via DropBox istället för via Zoteros server. 2GB lagringsutrymme räcker till ganska många pdf-filer.

Gör så här:

1. Skapa en ny mapp i din DropBox. Kalla den förslagsvis för Zotero.

1. Öppna Zotero i Firefox. Klicka på knappen Åtgärder (den ser ut som ett kugghjul) – Inställningar.

2. Välj fliken Avancerat. Välj Data Directory Location Egen. En dialogruta öppnas. Leta reda på mappen Zotero i din DropBox som du skapade i steg 1. Välj Öppna.

3. Du får ett varningsmeddelande om att du måste flytta filer när du byter mapp. Om du använder Zotero 2 kan du strunta i det. Om du använder Zotero 1 måste du efter gjorda inställningar flytta din Zoteromapp från Firefox profilkatalog till den nyskapade Zoteromappen i Dropbox. Det är enkelt. Hur du gör står beskrivet här.

4. Stäng ner Åtgärder. Zotero och DropBox börjar jobba. Efter några minuter är din referenslista flyttad till DropBoxen.

5. Gäller bara Zotero 2. Öppna Zotero: Åtgärder – Inställningar Fliken Sync. Avmarkera synkroniseringen. Den kördes i punkt 2 bara för att slippa flytta filer manuellt i Zotero 2. Synkroniseringen sköts från och med nu av DropBox. Du kan ta bort din gamla Zoteromapp i Firefox profilkatalog.

6. Ändra inställningarna på detta sätt på alla dina datorer du kör Zotero/DropBox på. Då synkroniseras dina filer av DropBox.

Antag att du forskar om Pehr Wilhelm Tholander, en fornforskare från tiden runt år 1800. Du har samlat de texter som han skrivit och vad andra har skrivit om honom i ett underbibliotek i Zotero. Du vill nu se hur texterna förhåller sig kronologiskt till varandra.

Gör så här:

Klicka på underbiblioteket för Tholander så att det är markerat.

Gå in på menyn Åtgärder > Skapa tidslinje.

Ett nytt fönster med tidslinjer öppnas.

Du kan behöva stänga Zotero för att studera resultaten.

Tholanders texter finns nu på en tidslinje.

Man har till och med tre tidslinjer med olika skalor. Som standard är de inställda på månad, år och årtionde. Eftersom litteraturen i exemplet är gammal ändrar jag till år, årtionde och århundrade. Då hamnar Tholanders skrifter som på bilden.

Man kan öppna posterna i Zotero genom att klicka på ikonerna på tidslinjen.

Att analysera texter kronologiskt är en grundläggande källkritisk metod. Zotero hjälper till att göra detta grafiskt. Mitt exempel är enkelt. Om man istället hade matat in nutida tidningsartiklar rörande en händelse, hade man kunnat analysera förändringar i vinkling och nyhetsflöde över tid. Detta kan ge viktiga ledtrådar för att belysa rapportering. Naturligtvis kan man bygga vidare analysen genom att länka poster till webbsidor eller pdf-filer. Möjligheterna är nästan outtömliga i Zotero!

Zotero är en otroligt bra referenshanterare med många smarta funktioner. Det installeras som ett tillägg i Firefox. Man kan sedan länka det till OpenOffice.

Jag har skrivit en kort recension av Zotero.

Jag har också skrivit om hur man kan lägga till anteckningar i Zotero.

Så här länkar man till sidor på Internet i Zotero.

Man kan länka filer på sin dator  till referenslistan i Zotero. Det har jag skrivit om här.

Varje funktion i sig är värdefull. Tillsammans blir de oslagbara då man forskar!

Antag att jag forskar om tidningen Argus. Argus var den mest radikala svenska tidningen på 1820-talet och ställde till med en hel del rabalder.

1. För att snabbt ha grundinformation om Argus tillgänlig länkar jag till det som står i Nordisk Familjebok. Denna finns tillgänglig på Internet tack vare projekt Runeberg. Jag hittar den enkelt med några sökningar i Firefox. (Detta är markerat med rött på bilden) Klicka på bilderna för att förstora dem!

2. Argus skandalskriverier kommenteras i flera samtida brev. Jag har skrivit av en del sådana brev i olika arkiv.

Jag kan lägga in mina avskrifter som anteckningar i Zotero. (Detta är markerat med blått på bilden)

Anteckningar kan redigeras i separata fönster. I praktiken finns det en liten ordbehandlare inbyggd i Zotero. Härifrån kan man kopiera och klistra in text till andra dokument. Citaten från de båda breven kan jag lägga i varsin anteckning om jag skulle tycka att det skulle vara smidigare.

Jag lägger till några etiketter (taggar) som Argus och Götiska förbundet. De gör att sökningar i Zotero underlättas. Jag kan relatera till andra poster, som till exempel till mina poster för andra tidningar från samma tid som Stockolmsposten och Allmänna Journalen. Då kan jag snabbt jämföra vad tidningarna skrev. På bilden är detta inte gjort.

3. Sist länkar jag mina egna dokument som hör till forskningen. (Detta är markerat med grönt på den första bilden)

För det första länkar jag filen 4. Götiska förbundet.odt. Det är ett kapitel i en bok jag arbetar på. Närmare bestämt är det en textfil i OpenOffice. Det är här jag skriver om Argus.

För det andra länkar jag till ett antal IMG filer. Det är digitala fotografier jag har tagit på de brev jag hänvisar till under punkt 2. På det sättet kan jag snabbt gå tillbaka till mitt primära källmaterial utan att behöva leta bland 1000-tals bilder på min hårddisk.

När jag dubbelklickar på länkade dokument öppnas textfilen i Openoffice Writer. Bilderna öppnas i Firefox.

På det här sättet kan jag kombinera sökfunktioner i Firefox, information från Nordisk familjebok, egna anteckningar, fotografier och texter jag arbetar på. Allt är samlat på ett ställe, Zoteros sökbara databas. Det tog en bråkdel av den tid det tog att skriva den här bloggen att samla allt. En fullständigt kaotisk forskningsprocess har tack vare Zotero bragts i ordning!

Alla de saker jag fört samman finns nu färdiga för att citeras i de texter jag skriver om Argus. Jag kan dela mina resultat med andra forskare via Zoteros synkroniseringsfunktion. Min referenslista är alltid uppdaterad på alla datorer jag väljer att arbeta på.

Hur klarade jag mig egentligen innan jag började använda Zotero?

Man lagrar oftast länkar till Internetsidor i sin webbläsare. Om man forskar eller studerar kan det vara smart att istället lagra dem i Zotero. På så sätt hamnar de bland ens övriga referenser, färdiga att citera då man skriver.

Ofta söker man som forskare information på så många Internetsidor att det är opraktiskt att skapa bokmärken i webbläsaren för alla. Man kan behöva hundratals bokmärken i Libris och i Google Books, för att inte tala om Wikipedia. Webbläsarens bokmärkesmeny blir lätt oöverskådlig.

En fördel med att lägga bokmärken i Zotero är att de synkroniseras. Om man arbetar vid flera datorer förs bokmärkena automatiskt över mellan maskinerna.

Att förvandla en Internetsida till en post i Zotero är nästan för enkelt.

Jag vill till exempel ha en post som länkar till Wikipedias artikel om den svenske romantikern och bokförläggaren Vilhelm Fredrik Palmblad. (Klicka på bilden för förstoring!)

Det enda jag behöver göra är att klicka på knappen Skapa ny post från aktuell sida. Därefter är sidan om Palmblad inlagd i Zotero. När jag dubbelklickar på posten i Zotero går Firefox till sidan. Jag kan även referera till sidan i det jag skriver via Zotero.

Det är sådana finesser som gör att Zotero är mer än en referenshanterare. Det är ett modernt forskningsredskap!