nov 132009
 

Flattr this!

OpenOffice fungerar som väldigt bra med strukturerade dokument som akademiska texter, manualer och presentationer med likartad grafisk profil.

Det enklaste sättet att strukturera dokument är genom formatmallar. Det är tomma dokument med förinställda rubriknivåer, typsnitt, sidnumrering med mera som förs över till nya dokument. Om man skapar formatmallar sparar man tid och arbete. OpenOffice är designat med formatmallar i centrum. Man får därför mycket hjälp av programmet om man använder dem. Jag har till exempel en formatmall för brev, en för artiklar/bokkapitel och flera för presentationer. Jag känner igen mig när jag börjar skriva en artikel. Jag slipper arbeta med layout när jag ska presentera något jag brukar prata om. Jag tror att många arbetar på liknande sätt.

Att arbeta med formatmallar kan vara litet knepigt att vänja sig vid. Det enklaste är att ställa in en formatmall som standard. Då öppnas alla nya dokument med formatmallen förinställd.

Gör så här:

1. Skapa ett nytt tomt dokument, justera tecken- och styckeformatmallar, rubriknivåer och andra inställningar tills du är nöjd. Välj sedan på menyn Arkiv – Dokumentmall – Spara.

2. Namnge dokumentet

3. Välj en kategori i dialogrutan, till exempel Mina mallar.

Mina förinställda formatmallar

Mina förinställda formatmallar

4. Klicka OK för att spara formatmallen.

5. Välj Arkiv – Dokumentmall – Administrera.

Det finns kraftiga verktyg för att administrera sina formatmallar

Det finns kraftiga verktyg för att administrera formatmallar

6. Högerklicka på Dokumentmallen du vill använda och välj definiera som standardmall. Klicka på Stäng.

Malldokument fungerar för Writer, Calc och Impress.

Om man använder formatmallar kontrollerar OpenOffice om mallen ändrats då man öppnar äldre dokument som skapats med den. Man blir tillfrågad om man vill uppdatera dem. På så sätt kan man enkelt hålla alla dokument som skapats i en formatmall uppdaterade, om man till exempel byter grafisk profil. Det enda man gör är ändra i formatmallen de skapats i.

För den som inte har tid eller lust att konstruera egna formatmallar kan man hitta det mesta på Internet. Det bästa stället att börja leta är OpenOffice egen sida för formatmallar. Mallarna är fria att använda och modifiera så att de passar ens egna behov. Det finns ännu så länge inte så många mallar på svenska. Det är dock ofta enkelt att översätta formatmallar från andra språk. Genom att växla språk längst upp till höger på sidan kommer man åt fler formatmallar.

Formatmallarna sparas i mappen template i OpenOffices användarmapp. Om man får problem och måste skapa en ny användarmapp kan man föra över mallar från den gamla mappen till den nya. Läs mer om detta här.

nov 122009
 

Flattr this!

För att få lov att köpa en ny dator på Elgiganten i somras var jag tvungen att betala Microsoftskatt, en OEM-licens för Windows Vista. Med detta följde erbjudandet att för en modest summa på 156.7200 (sic!) kronor få uppgradera till Windows 7. Eftersom jag trodde att jag har behov att ha Windows på en dator nappade jag på erbjudandet. 156.7200 kronor är trots allt billigt för att slippa straffexercisen i Vista!

Nu har jag fått Windows 7. Jag instämmer med vad mängder av datorskribenter skrivit. Windows 7 är ett Vista som fungerar. Det är Microsofts bästa operativsystem någonsin!

Jag vill också dela med mig av några tankar jag fått då jag installerat och kört Windows 7.

Många har skrivit om den fantastiska installationsupplevelsen i Windows 7. Jag förstår inte varför. Det tog lika lång tid som vanligt att få igång en dator i Windows, 1-2 dagars arbete med skivor, nedladdningar, lösenord, installationskoder och omstarter. Jag menar en färdig dator med program. Att jag slapp tycka ENTER några gånger då systemet installerades gör varken till eller ifrån. Själva systeminstallationen tar ungefär lika lång tid som vanligt. Windows 7 sparade dumt nog alla program från Vista. Eftersom de inte fungerar efter uppgraderingen är funktionen feltänkt. De måste rensas manuellt efter uppgradering och installeras på nytt. Allt sammantaget är installationsupplevelsen sämre än i äldre Windowsversioner.

Automatisk uppdatering av drivrutiner fungerade inte. förmodligen för att jag betalat för litet Microsoftskatt, bara en OEM-licens. Jag fick hämta hem allt från PackardBells hemsida efter att ha fipplat med 20-siffriga koder. Drivrutiner till skrivare, scanner med mera fick jag också trixa med själv. De är säkert för gamla. Det är nog en uppmaning från Microsoft att det är dags att köpa nytt. Antivirus, brandvägg och antispywareprogram är ett måste. Det tog flera timmar och mängder med omstarter för att få det basala på plats.

Windows har ambitionen att vara Det Enda Operativsystemet. Därför kvaddades startalternativen för Ubuntu, det Linuxsystem jag använder på datorn. Jag lyckades inte återskapa Ubuntus starthanterare. Det blev att installera om Ubuntu. Det tog ungefär en timme för att få ett system med alla program, spel och filer på plats. Efter en(!) omstart hade jag alla drivrutiner och uppdateringar. Det är vad jag kallar installationsupplevelse!

Win 7 är snabbare och bättre än Vista, men knappast rappare än XP. Ibland ställer sig Windows 7 och tuggar precis som Vista. Jag undrar hur pass stor skillnaden egentligen är mellan dem. Problemen finns kvar men är mindre. Windows 7 är fortfarande segt. Windows 7 ligger på alla sätt efter Ubuntu. När jag kör OpenOffice, Gimp, Inkscape, Firefox, Opera, Thunderbird och AbiWord fungerar de nästan lika bra som i Ubuntu, men långsammare.

Då jag köpte datorn följde det med gratisprogram som Photoshop Elements och Microsoft Works. Programmen försvann vid uppgraderingen. Varför ska jag betala för program jag inte får lov att använda om jag uppgraderar operativsystem, genom samma firma som tillverkat datorn? Jag vet inte vem jag ska skylla på, Microsoft, PackardBell eller Elgiganten. Med alla licenser och avtal man klickar igenom för att få lov att använda en Windowsdator, är det märkligt att man inte ens vet vem man ska vända sig till. Kundens rättigheter kommer alltid i andra hand. Tänk om jag hade varit dum nog att använda Microsoft Works. Det har ett helt eget filformat. Då hade jag nu inte kunnat öppna en enda fil!

En bra detalj är att man kan ta bort Internet Explorer! Varför Microsoft alls skickar med möget är en gåta. Ta bort är rätta ordet. Man kryssar i en ruta så att ikonen inte visas. Explorer går inte att avinstallera. Kryssad eller okryssad, det krävs lika stort utrymme på hårddisken. Tack för det Microsoft!

Egentliga nyheter får man leta efter. Det finns inget nytänkande för hur man gör saker snabbare och bättre. Det är sorgligt när man blåst upp en docka som en enastående nyhet. Det Microsoft gjort är att implementera andras lösningar. Man har knaprat ifatt litet av försprånget till Mac och Linux. När datorskribenter mellan raderna antyder hur litet nytänkande det finns i Windows 7, kommer den bästa kommentaren: ”Det är bra att Windows är sig likt, då känner folk igen sig!” Med sådan logik kan man fråga sig varför man alls ska uppgradera. Jag jobbar inte snabbare i Windows 7 än vad jag gjorde i Windows XP och förmodligen inte heller i Windows 95. När jag gick över från Windows till Ubuntu upplevde jag ett lyft i effektivitet. När jag växlar från Ubuntu till Windows 7 dras tempot ner.

I rättvisans namn ska sägas att under de första månaderna med Linux hade jag stora problem. Det finns en tröskel för Linux. När man har kommit över den förstår man sin dator och vad som händer under skalet. Numera har jag mycket sällan problem. Det är en befrielse jämfört med Windows. Hade jag haft så mycket strul med en Linuxdistribution, som jag har haft med installation och inkörning med Windows 7, hade jag slängt ut den. Varför skriver så få datorskribenter om det orimliga att lägga ner 1-2 arbetsdagar för att få en fungerande dator, när det finns system som gör samma sak på under timmen?

Det Windowsbehov jag har är att få igång min scanner. Den fungerar inte i Linux. Det sköter jag i Linux via en virtualbox med Windows XP. Det enda jag egentligen använder ”riktiga” Windows till, är spel. Linux är klart sämre på detta. Det blir några timmars spel i Windows per vecka. Det är då som att gå in i ett kuriosakabinett. Jag måste uppdatera antivirusprogram. Jag får diverse varningar. Uppdateringar laddas ner hipp som happ och omstarter beordras i tid och otid. Min favorit är UAC som plongar och blinkar men inte gör någon som helst nytta. En skoj gimmick!

Ännu en gång har en Microsoftprodukt höjts till skyarna. Som vanligt den bästa någonsin. Ännu en gång har jag blivit besviken. Var Microsoftskatten på 156.7200 ännu en onödig pålaga?

Kejsaren är naken!

nov 082009
 

Flattr this!

Antag att du forskar om Pehr Wilhelm Tholander, en fornforskare från tiden runt år 1800. Du har samlat de texter som han skrivit och vad andra har skrivit om honom i ett underbibliotek i Zotero. Du vill nu se hur texterna förhåller sig kronologiskt till varandra.

Gör så här:

Klicka på underbiblioteket för Tholander så att det är markerat.

Att skapa underbibliotek är ett enkelt sätt att hålla ordning på sian referenser. De går dessutom att använda till exempel för tidslinjer.

Att skapa underbibliotek är ett enkelt sätt att hålla ordning på referenser. De går dessutom att använda till exempel för att skapa tidslinjer.

Gå in på menyn Åtgärder > Skapa tidslinje.

Ett nytt fönster med tidslinjer öppnas.

Du kan behöva stänga Zotero för att studera resultaten.

Tholanders texter finns nu på en tidslinje.

Tholanders texter på en tidslinje. Man kan ställa in olika tidsintervall på linjerna.

Tholanders texter på en tidslinje. Man kan ställa in tidsintervall på linjerna.

Man har till och med tre tidslinjer med olika skalor. Som standard är de inställda på månad, år och årtionde. Eftersom litteraturen i exemplet är gammal ändrar jag till år, årtionde och århundrade. Då hamnar Tholanders skrifter som på bilden.

Man kan öppna posterna i Zotero genom att klicka på ikonerna på tidslinjen.

Att analysera texter kronologiskt är en grundläggande källkritisk metod. Zotero hjälper till att göra detta grafiskt. Mitt exempel är enkelt. Om man istället hade matat in nutida tidningsartiklar rörande en händelse, hade man kunnat analysera förändringar i vinkling och nyhetsflöde över tid. Detta kan ge viktiga ledtrådar för att belysa rapportering. Naturligtvis kan man bygga vidare analysen genom att länka poster till webbsidor eller pdf-filer. Möjligheterna är nästan outtömliga i Zotero!

nov 062009
 

Flattr this!

Ibland får OpenOffice kritik för att det svenska språkstödet är sämre än i kommersiella kontorsprogram. Detta är nog dessvärre sant, även om för mycket hjälp också kan vara i vägen.

Det många inte vet är att det är enkelt att hjälpa till för att bättra på språkstödet. Det finns tre olika projekt som man kan engagera sig i.

1. Det enklaste och kanske roligaste sättet att hjälpa till på är att bättra på den svenska synonymordlistan. Den drivs av Synlex. Det enda man behöver göra för att hjälpa till är att svara på synonymparsfrågor. Man ska tycka till om ord är synonymer, det vill säga om de har samma betydelse eller inte. Samtidigt som man bättrar på språkstödet i OpenOffice lär man sig nya ord och att använda de man redan kan! Resultaten hamnar så småningom i det här tillägget. Här är en liten guide hur man kan komma åt synonymordboken lättare.

Den svenska synonymordboken är en tillgång för alla skribenter

Den svenska synonymordboken är en tillgång för alla skribenter

2. Litet mer pyssel är det att skicka in ord till OpenOffice ordlista. Ordlistan används för rättstavningsfunktionen. Den bygger på Den Stora Svenska Ordlistan. Om man hittar ord som saknas i OpenOffice ordbok matar man in dem här. Om man vill kan man registrera sig för att engagera sig ytterligare. Ordlistan hamnar i detta tillägg.

Ordlistan används för rättstavningsfunktionen i OpenOffice

Ordlistan används för rättstavningsfunktionen i OpenOffice

3. Ännu litet svårare är det att hjälpa till att förbättra den svenska språk- och grammatikkontrollen. I OpenOffice görs detta genom tillägget Language Tool. Tillägget är det verktyg som används för att utveckla språkkontroll i alla de över hundra språk som OpenOffice finns på. I nuläget är den svenska språkkontrollen ganska basal. För att kunna hjälpa till här krävs kunskaper i programmering samt givetvis grepp om svensk grammatik och språkbruk. Kombinationen är nog litet ovanlig och det är säkert en av andningarna till att utvecklingen på många språk är långsam. Man kan läsa mer om Language Tool på projektets hemsida. Visst är det synd att den svenska språkkontrollen inte är lika bra som på många andra språk. Frankrike ligger längst framme. Anledningen är säkert att man gått över till OpenOffice i en stor del av den offentliga verksamheten. Därmed blir trycket stort på snabbare utveckling och anpassning. Som jag ser det är utvecklingen av detta tillägg ett av de viktigaste projekten i OpenOffice.

Language Tool inför språk- och grammatikkontroll

Language Tool inför språk- och grammatikkontroll

Jag uppmanar alla som läser detta att engagera sig för att hjälpa till att förbättra det svenska språkstödet i OpenOffice! Alla kan hjälpa till. Om många engagerar sig litet får vi alla ett ännu bättre OpenOffice!

nov 052009
 

Flattr this!

Jag brukar nästan alltid köra presentationer som pdf-filer. Då vet jag att de fungerar oavsett maskin och utrustning. Priset är att man inte kan använda animationer, ljud och häftiga bildövergångar.

Jag har på sistone haft så många positiva erfarenheter av Impress att jag kanske  överger min toksäkra pdf-strategi. På en konferens för seriemördare (OBS! Skämt!) använde jag för första gången Impress i Ubuntu Linux. Tidigare har jag kört Windows. Det gick väldigt bra.

Nu har jag hittat det perfekta tillägget för föredragshållare som använder OpenOffice Impress, Sun Presenter Console.

SUN Presenter Console - ett perfekt tillägg för Impress!

Sun Presenter Console - ett perfekt tillägg för Impress!

Av en ingivelse installerade jag tillägget på min bärbara dator. För ett par dagar sedan var det dags för en ny konferens (den här gången inte för seriemördare). Datorn följde med. När jag kopplade den till projektorn trodde jag inte mina ögon. På duken såg publiken bilden jag ville visa. På datorskärmen såg jag en mindre upplaga av bilden. Förutom det såg jag en liten förhandsvisning av nästa bild. Ännu bättre var att jag kunde växla vy till att se mina anteckningar. Jag hade alltså inte behövt en utskrift av dem, utan kunde ha läst direkt från skärmen. På en annan vy kunde jag se alla mina bilder. Som slutkläm fanns en stor klocka som visade hur mycket tid jag hade kvar och tydliga knappar för att navigera i presentationen.

Tillägget var så perfekt att jag glömde bort vad jag höll på med. Jag började ta en skärmbild för att ha som bevis. Först när moderatorn frågade om jag inte skulle börja prata kom jag ihåg var jag var.

Tillägget ger sig till känna först när man kopplar datorn till en extern skärm eller projektor. Annars märker man inte av det. Nu när jag kommit hem har jag inte tillgång till en projektor. Därför blir det ingen skärmbild, ni får tro mig på mitt ord!

Jag kan verkligen rekommendera alla föredragshållare att installera Sun Presenter Console!

Tillägget går att ladda hem här. De som använder Linux bör istället, om möjligt, installera det från pakethanteraren. I Ubuntu heter paketet openoffice.org-presenter-cons.

nov 032009
 

Flattr this!

Ordbehandlingsprogram blir allt mer nedtyngda av menyer, dialogrutor och märkliga funktioner man inte behöver. PyRoom går åt andra hållet och fokuserar på vad man gör som författare – producerar text. Hela programmet är mindre än 1MB

I PyRoom arbetar man i ett gammaldags terminalfönster, grön text på svart bakgrund. Det finns inga menyer eller annat som stör koncentrationen. Allt är så minimalistiskt det kan bli. Den bloat som finns är att man kan ändra bakgrund och textfärg.

PyRoom en seriös ordbehandlare för seriösa skribenter, kanske något för poeter?

PyRoom en seriös ordbehandlare för seriösa skribenter, kanske något för poeter?

De femton(!) kommandon man kan ge, ger man via tangentbordsgenvägar (CTRL+o, CTRL+s och andra vanliga kombinationer). Det extremt lilla man behöver veta för att komma igång att skriva står här. Det är annat än de ändlösa manualerna till MS Office eller OpenOffice!

Kompatibiliteten är extraordinär. Filerna sparas som vanliga .txt filer. Det innebär att de i stort sett kan öppnas av vilket anteckningsprogram eller ordbehandlingsprogram som helst.

Att arbeta i Pyroom är en intressant upplevelse som jag rekommenderar alla skribenter att testa. Det är ett sätt att återupptäcka kreativitetens rötter. En annan grupp som kan pröva PyRoom är datornördar som använder Emac eller Vi för kontorsarbete. PyRoom kan vara första steget till riktig ordbehandling.

Programmet ingår i förrådet för flera Linuxdistributioner, bland annat Ubuntu. Det går alternativt att ladda ner från hemsidan. Enligt den håller man på att utveckla en version även för Windows.

nov 022009
 

Flattr this!

Jag anser att OpenOffice Writer är det bästa program man kan använda för att skriva stora strukturerade dokument som doktorsavhandlingar och akademiska texter. Writer har avancerade funktioner som andra ordbehandlingsprogram saknar. Faktum är att Writer blir bättre ju mer text man matar det med. OpenOffice kan vara kantigt på ytan. Ju bättre man lär känna Writer, desto fler avancerade funktioner hittar man.

Writer är tillräckligt kraftfullt för att hantera dokument på många hundra sidor. I en handledning rekommenderar SUN, företaget bakom OpenOffice, att man bör arbeta med stora projekt i ett enda dokument. Jag håller inte riktigt med.

För böcker och stora dokument lägger jag alltid upp samlingsdokument. Varje kapitel blir ett underdokument.

I Navigatorn har man överblick över alla rubriknivåer. Här är ett stort bokmanus. Varje huvudkapitel finns i ett eget underdpokument. Rödmarkeringen visar att det är ett stort dokument Writer håller koll på.

I Navigatorn har man överblick över alla rubriknivåer. Här är ett stort bokmanus. Varje huvudkapitel finns i ett eget underdokument. Rödmarkeringen visar att det är ett stort dokument Writer håller koll på enkelt och stabilt.

I samlingsdokument finns titelsida, innehållsförteckning, index och bildförteckning. I samlingsdokument kan man bläddra och söka i alla underdokument.

I Samlingsdokumentet finns innehållsförteckningen. Man uppdaterar den allteftersom man skriver. Det gör att man alltid har en god överblick och alltid kan skriva ut eller spara som pdf och sidnummer och rubriker blir rätt.

I Samlingsdokumentet finns innehållsförteckningen. Man uppdaterar den allteftersom man skriver. Det gör att man alltid har en god överblick och alltid kan skriva ut eller spara som pdf och sidnummer och rubriker blir rätt.

I Navigatorn bläddrar man enkelt bland rubriker, anteckningar, bokmärken, bilder, referenser, tabeller med mera. Man kan söka i alla underdokument. Då man vill börja skriva öppnar man underdokument inifrån samlingsdokumentet. Samlingsdokument gör att dokument på många hundra sidor blir lätta att handskas med och är överskådliga.

Navigatorn är ett av de Writers kraftfullaste redskap. Med den får man överblick över nästan allt till och med i mycket stora dokument.

Navigatorn är ett av de kraftfullaste redskapen i Writer. Man har överblick över nästan allt, till och med i mycket stora dokument.

En fördel är att samlingsdokument underlättar samarbete. Var och en i gruppen får helt enkelt ansvar för ett underdokument. Risken blir därmed liten för att man går in på varandras områden. Samtidigt kan man hela tiden se helheten i samlingsdokumentet.

Då texten börjar bli klar är det nog en god idé att sammanföra underdokument till ett enda stort dokument. Samlingsdokument kan inte referera fullt ut mellan sig. Figurnumreringar, index och referenslista kan vara svåra att få ordning på i separata dokument.

Ordbehandlingsprogram är inte det bästa verktyget för layout. Writer har mycket av det som krävs. Det finns emellertid saker som saknas. Även om det finns författare som använder Writer rakt igenom i sitt bokskrivande, är det att pressa Writer. Jag använder hellre program som Adobe InDesign för layout.

Den som skriver på en bok och vill testa Writer råder jag att läsa kapitlet om samlingsdokument i manualen till OpenOffice noga. Experimentera med att skapa samlingsdokument tills du får kläm på det. Man bör även ha gott grepp om hur olika formatmallar fungerar.

nov 012009
 

Flattr this!

Antag att du har blivit fruktansvärt trött på hur knappen för kommandot Spara ser ut i OpenOffice.

Knappen för spara ska bytas!

Knappen för spara ska bytas!

Du har hittat en vacker bild som du hellre vill ha som ikon.

Den här bilden är snyggare!

Den här bilden är snyggare!

Gör så här:

Klicka på nedpilen längst till höger på verktygsraden. Välj Anpassa verktygsrad…
Välj Spara i listan till vänster. Klicka på knappen Kommando… till höger. Välj Ändra ikon…

Skärmbild-Anpassa

I den nya dialogrutan väljer du Importera och bläddrar fram bilden du vill använda. Klicka på öppna i det nya fönstret och bilden importeras.

Det finns många ikoner att välja på redan i OpenOffice

Det finns många ikoner att välja på redan i OpenOffice

Klicka nu på OK. Nu har Spara knappen ett nytt fräscht utseende!

Den nya ikonen på plats...

Den nya ikonen på plats...

Ärligt talat blev det inte så bra…

För att få tillbaka den ursprungliga knappen Klickar du på nedpilen till höger på verktygsraden. Välj Anpassa verktygsrad… Välj Spara i listan till vänster. Klicka på knappen Kommando… till höger. Välj Återställ standardkommando. Nu är allt sig likt igen.

Med denna lilla meningslösa guide vill jag visa på ett av alla de sätt man kan skräddarsy OpenOffice.