Apr 292010
 

Flattr this!

man kör presentationer i OpenOffice Impress finns ett roligt och enkelt sätt att under föredraget markera saker.

Här är en lagom tråkig presentation jag brukar köra på Julafton

Under menyn Bildskärmspresentation – Presentationsinställningar… bockar du i Muspekare som penna.

Bocka i Muspekare som penna!

Då man sedan kör presentationen ser muspekaren ut som en penna (Dessvärre lyckas jag inte fånga pennan i programmet jag använder för att ta skärmbilder.).

Man kan markera saker på bilderna med en grön färg. Det verkar inte som om det går att ändra färg och linjetjocklek.

Funktionen är bra om man vill betona något eller om det utbryter diskussion och man vill justera saker. Ändringarna sparas inte till själva filen utan syns bara i presentationsläget.

Apr 262010
 

Flattr this!

OpenOffice Writer har utmärkta funktioner för layout. Det är inte visserligen inte lika smidigt som ett riktigt layoutprogram. Om man inte har mycket bilder och krav på avancerad layout räcker dock Writer förvånansvärt långt. Genom det avancerade sättet att hantera formatmallar kan man detaljstyra hur dokument ska se ut. Som så ofta är funktioner litet undangömda i Writer. Det gör att många inte hittar layoutfunktionerna.

Antag att du har skrivit en artikel. Den ska sättas med texten i två spalter. Artikelrubriken ska vara utan spalter, centrerad över textytan. En så enkel och vanlig layout verkar vid en första anblick vara i det närmaste omöjlig att få till. I sidformatmallen måste man välja antingen en eller två spalter på en sida. Det går inte att dela upp en sida så att en del har en spalt medan resten har två.

Här är den färdiga artikeln sparad som pdf-fil. Följande sidor saknar artikelrubrik och har löptexten i två spalter.

Gör så här:

Ändra eller skapa en lämplig Sidformatmall i fönstret Formatmallar och formateringar. (Öppnas med F11). Genom att högerklicka och välja Ändra ändrar man en formatmall. Under fliken Kolumner väljer du 2 kolumner. Glöm inte att skapa litet mellanrum mellan kolumnerna. Klicka på OK.

Skapa eller ändra en sidformatmall å att den får två kolumner (1). glöm inte att skapa litet luft mellan kolumnerna (2). Jag väljer en halv centimeter.

Nu är artikeln, inklusive artikelrubriken satt med två spalter.

Nu är hela artikeln, inklusive rubriken, satt i två spalter.

För att Artikelrubriken ska täcka textområdets bredd skapar vi en ram. Placera markören innan all text. Välj: Infoga – Ram… Under fliken Typ gör du inställningar som på bilden. Du kan välja egna om du inte tycker mina är bra. Hur mina inställningar blir i praktiken syns på bilderna!

Här är de inställningar jag gör. De förklaras i texten!

1. Förankring: Vid sidan (Gör detta först, de andra inställningarna beror på förankringen.)Bredd relativ 100%: Texten täcker hela textområdet i bredd.

2. Bredd: Relativ 100%. Rubriken fyller hela textytans bredd.

3. Höjd minst 4 cm: Skapar utrymme mellan Artikelrubriken och löptexten.

4-5. Position: Horisontellt Mitten, Till sidtextområde och Position Vertikalt Från överkanten med 0,00, Sidtextområde: Artikelrubriken kommer att täcka båda spalterna. Klicka på OK.

Nu har du en ram i början av artikeln.

Nu finns den tomma ramen i början av artikeln.

Efter att ha flyttat artikelrubriken, gett den ett lämpligt typsnitt och centrerat blir sidan så om vi vill ha den. Arbeta med rubrikmallen, direktformatera inte! Text i spalter bör marginaljusteras och avstavas. Detta ändrar man i formatmallarna.

Nu är texten flyttad och justerad så att den passar bättre ihop med layouten.

De grå platshållarna för ram och spalter syns inte på utskrifter, se den första bilden i inlägget som visar sidan sparad som pdf-fil.

Tips 1: Under flikarna för ramar finns mängder med avancerade inställningsmöjligheter. Det ger stora möjligheter att utforma ramar med innehåll.

Tips 2: Motorn i Writer är Formatmallar. Om man ska sätta flera artiklar på samma sätt sparar man ramen man skapat som en Ramformatmall. På så sätt kan man snabbt återanvända den och slipper göra om inställningarna.

Apr 252010
 

Flattr this!

Ibland är buggar i OpenOffice obegripliga. Man undrar över hur svårt det kan vara att räkna till fyra. I Writer kan ord räknas på olika sätt beroende på anföringstecknen.

Jag brukar använda typografiska anföringstecken, det vill säga svagt böjda. Man ställer in dem under Verktyg – Alternativ för autokorrigering, fliken Typografiska anföringstecken. Jag använder den oskyldiga ordföljden ”ett eller flera ord” som testfall.

Med typografiska anföringstecken blir antalet ord fem. Det borde väl vara fyra.

Med typografiska anföringstecken blir det fem ord. Att använda typografiska anföringstecken är det rekommenderade.

Om jag tar bort det första anföringstecknet blir det fyra ord.

Om man tar bort ett anföringstecken räknar Writer rätt, fyra ord. Givetvis är det fel att ta bort ett anföringstecken.

Om jag låter bli att använda typografiska anföringstecken och istället använder raka, blir det också fyra tecken.

Med raka anföringstecken räknar också Writer rätt. Raka anföringstecken är inte lika snygga som typografiska.

Buggen har funnits sedan OOo 3. I OOo 2 finns den inte. Buggen har nummer 89042. Där finns den tillsammans med en del andra lustigheter i hur Writer räknar ord. Det går att rösta på buggen för att utvecklarna ska prioritera den.

Personligen tycker jag det är en ganska betydelselös bugg. Ordräkning går att manipulera i alla ordbehandlingsprogram. Det tal man får upp är en uppskattning. Om man måste hålla sig till ett visst antal ord går det ganska enkelt att komma runt buggen. Dessutom är det bra att öva sig på matte när Writer räknar fel.

Litet kul är det att vilken form man väljer på anföringstecknen påverkar hur många ord Writer menar att man har skrivit!

Apr 212010
 

Flattr this!

Det saknas ett riktigt beskärningsverktyg i OpenOffice Draw. Trots det kan man få till riktigt proffsiga beskärningar.

Antag att vi vill göra ett runt utsnitt av en tavla av David Caspar Friedrich.

Det är denna vackra tavla vi ska skära sönder...

Det är så här vi vill ha bilden då allt är klart

När man söker bland knappar och menyer i Draw verkar det inte finnas något enkelt sätt. Kan man knepet så är det riktigt lätt!

Gör så här:

1. Välj Grundformer på Verktygsraden Teckning. Verktygsraden finns som standard under arbetsytan. Välj Cirkel.

Verktygsraden Teckning finns under arbetsytan. Genom att klicka på pilen till höger om symbolen och dra i listen ovanpå det lilla fönstret kan man frigöra knapparna och förvandla dem till flytande paletter. Det är smidigt när man arbetar med former

Tips 1. Det går att använda cirkeln på den övre Verktygsraden. Grundformerna innehåller flera färdiga geometriska figurer. Det går att använda alla för beskärning. Därför ville jag visa dem.

Tips 2. Det går att lossa och dra paletten för Grundformer till lämpligt ställe. Man kan ha flera flytande paletter öppna samtidigt.

2. Dra en cirkel och placera den ungefär där du vill ha den. En ful babyblå cirkel täcker Friedrichs vackra tavla.

En babyblå cirkel markerar den del av tavlan vi vill ha kvar. Om den inte hamnar rätt väntar man med att justera den tills man har gjort den genomskinlig i nästa steg. Då ser man bättre var den hamnar.

3. Välj Färg: Osynlig på rullmenyn på verktygsraden. Cirkeln blir genomskinlig. Nu kan du flytta och storleksändra den så att den täcker det område du vill ha kvar.

Nu gör vi cirkeln osynlig. Den blir lätt att finjustera storlek och placering

4. Välj Redigera – Markera allt eller kortkommandot CTRL+A. Nu är både bilden och cirkeln markerade.

Se till att både cirkel och bild är markerade med kommandot CTRL+A

5. Välj Ändra – Former – Skär av. Bilden beskärs.

Genom kommandot Skär av beskärs bilden till cirkelns form

Färdigt! Det som är kvar är en rund del av bilden.

Resultatet blev så bra att det får vara med en gång till!

Tips: Som jag skrev under punkt 1 kan man använda andra former än cirklar. Man kan göra egna geometriska figurer eller använda dem som finns under knapparna på Verktygsraden Teckning. Det är enkelt att få till häftiga och proffsiga beskärningar.

Man kan använda alla former som finns i Draw för beskärning så som jag beskrivit. På så sätt kan man enkelt få avancerade och proffsiga bilder

Apr 182010
 

Flattr this!

Arkeologer skildras ofta som stollar. I modern populärkultur tänker man kanske på Indiana Jones. Arkeologen är visserligen hjälten. Han lever samtidigt i en egen värld. Han är en särling som är hemma i tusentals år gamla mysterier medan hans samtid är ett mysterium för honom. Han är mästare på onödigt vetande och en social katastrof.

Känd är också August Strindbergs dom över arkeologer. Han kallar dem knappologer.

Att arkeologer har setts som kufar går långt tillbaka. Det är en litterär kliché som utnyttjats av många författare. Att driva med arkeologer, eller som det hette förr, antikvarier, är ett sätt att få en berättelse rolig. Ska man ha clownfigur passar en arkeolog bra.

Georg Eliot (Mary Ann Evans 1819-1880), låter en av bokens personer i romanen Middlemarch karakterisera en stackars antikvarie på detta sätt: ”[…] en förläst fladdermus […] denne förtorkade pedant, denne utfunderare av struntförklaringar, som var ungefär lika värdefulla som det reservlager av förfalskade antikviteter som antikvitetshandlaren har undanstuvat i något inre rum.”

Walter Scott (1771-1832), som var väl insatt i antikvarisk forskning, skrev en roman med titeln The Antiquarian. Antikvarien är romanens centralfigur. Det är han som räddar situationen och ställer allt till rätta. Han är samtidigt en riktig kuf. Det är andra personer i romanen som är de riktiga hjältarna. Scotts böcker var mäkta populära även i Sverige. Walter Scott var på förslag att bli invald som ledamot i Vitterhetsakademien, den svenska myndighet som ansvarade för landets fornlämningar. Hans historiska romaner inspirerade många fornforskare och populariserade arkeologi.

En diktare som skrivit den kanske bästa smädedikten om arkeologer är Erik Sjöberg (1794-1828), mer känd under pseudonymen Vitalis. I dikten Runan Freij driver han med sin vän skalden Karl August Nicander (1799-1839). Nicander hade 1824 publicerat en knippe högstämda dikter i bästa götiska anda i nionde numret av Götiska förbundets tidning Iduna. De gick under namnet Runorne. Det är med dess dikter och med resten av innehållet i Iduna Vitalis driver genom att fylla på med sin egna Runa, Freij. Runan Freij står i runalfabetet för bokstaven F. F som i Fornforskare (eller Forndåre). I Götiska förbundet umgicks Sveriges ledande fornforskare. I dikten tar han upp innehållet i Iduna. Han driver med tidens ledande antikvarier, Götiska förbundets starke man Jacob Adlerbeth, Johan Henrik Schröder och allra mest med Johan Haquin Wallman.

RUNAN FREJ.

Fornforskaren
En man utaf den Göthiska Schola,
Att med gammalfrun Antiquitas bola,
Gick genom Svea och Götha land,
Och hade en Runostaf i hand.
Ett hundhufvud han till käppknapp hade:
Man många under om Runstafven sade.
Väl Sejd och Galdrar tro vi ej på,
Men menigheten mumlade så,
Att honom han månde som slagruta bruka,
Att finna jordgods, till exempel en kruka
Med brända ben och aska uti.
Vi tro att det skedde af sympathi.
Kring grafställen månde han idligen spöka,
Och liksom svinet i jorden böka.
Om han en liten mullvadshög fann,
Strax grep med förtjusning han verket an.
Han tänkte kunna i kullen råka
Någon kruka, hvarom han sen kunde språka,
Någon liten stridsyxa, med runor små,
Som han kunde visa sin konst uppå,
Och uti Iduna vidlöftigt beskrifva,
Och förnuftet ett hugg med stridsyxan gifva.
En dag, då han gick utöfver en höjd,
Några stenar han såg, sig till stor fröjd,
Ej någon en sådan glädje erfarit,
Som sjelf ej Antiquarius varit.
De stenar stodo uti en rad:
Deraf blef mannen hjertinnerligt glad.
Han tänkte uppå hvad det kunde vara,
Och huru de stenar han skulle förklara,
Om det, måhända, ett kummel var
Ifrån högålderns gyllene dar.
O nej, vid Geten Hejdruns spenar,
Utbrast han, det är ju Domarestenar.
Med makt sin plånbok ur fickan han tog,
Och der en trogen teckning uppdrog.
Ja, temligen trogen, det kan jag berätta,
Dock månde han något mossa tillsätta,
Ty mossa på stenar man anse kan
På samma sätt, som skägg på en man.
Bevis om högre ålder det gifver,
Hvaraf man vördig och ansedd blifver.

Men bäst i sin ritning fördjupad han står,
Så kom der en man med silfverhår.
Sitt hufvud ned på bröstet han sänkte;
Fornforskaren då i sitt sinne tänkte:
Helt visst en Domares ande jag har
Framför mig, som uti fordna dar,
Har skipat lag uppå dessa stenar,
Om icke jag allt för vilse menar.
Han vände sig då till den gamle man,
Och sporde honom dristligen an.
Han sade: Du man ifrån Sagas tider,
Som kring den märkvärdiga platsen skrider,
Säg mig hvad de stenar betyda må,
Som här i en fyrkant på kullen stå?
Då talade Häradsdomarn — och värre
Det lät än en dödsdom — »Min gunstige Herre!
På denna plats, i min ungdoms dar,
En liten badstuga uppbygd var.»

Än idag ser arkeologer saker som ingen annan ser och tar miste mellan fornlämningar och badstugor. Arkeologer bökar hellre som svin i jorden än umgås som vanligt folk. Det kanske är därför som arkeologer är kufar?

Vitalis var en bitter man. Genom sin homosexualitet var han utestängd från delar av det lutherskt-konservativa svenska samhällslivet. Han var sjuk i tuberkulos. Hans dikter är romantiska men ofta fulla av bitterhet och mörker. Runan F är ett muntert undantag.

Dikter är ofta kommentarer till dagshändelser. Genom att läsa dikter från äldre tid får man en djupare förståelse av hur folk tänkte förr i tiden. Vissa saker är sig lika. Arkeologer är kufar!

Apr 162010
 

Flattr this!

För ett tag sedan skrev jag om nyttiga tillägg till OpenOffice Draw. Man ska inte bara ha nytta av ett ritprogram. Man ska även ha roligt i det! Det finns flera roliga tillägg man kan ladda hem och installera gratis. Jag har fastnat för två.

1. Kaleidoskop. Tillägget finns efter installation under Verktyg – Tillägg. Man får upp ett fönster med väldigt avancerade inställningsmöjligheter.

Man har väldigt avancerade inställningsmöjligheter för att skapa kaleidoskop. Lägg inte ner alltför mycket tid för att förstå allt. Så seriöst är inte tillägget. Det blir bra i alla fall!

Tillägget skapar en kaleidoskopliknande bild. Snyggt och skojigt. Om du undrar över nyttan och varför man ska installera tillägget hör du definitivt till de tråkmånsar som verkligen bör unna sig att installera det!

Man får enkelt till snygga Kaleidoskop!

2. Skapa pussel . Även detta tillägg återfinns efter installation under Verktyg – Tillägg. Det skapar ett lager med pusselbitar ovanpå en bild. Sedan kan man skriva ut bilden, klistra upp den på kartong, klippa ut pusselbitarna och lägga pussel. Då har man att göra hela helgen!

Ett pussel är ett klassiskt tidsfördriv. Man kan enkelt göra egna i OpenOffice Draw

Apr 142010
 

Flattr this!

Detta inlägg är tänkt för nya användare av OpenOffice. En liten introduktion till OOo finns här. Jag visar inställningar man bör ändra från start, eller inställningar som många upplever som störande. Jag har nog skrivit om det mesta redan på bloggen, men de skadar inte att ta upp dem igen. Alla inställningarna finns under menyn Verktyg – Alternativ. Där finns många av de viktigaste inställningarna i OpenOffice samlade i den mastiga dialogrutan man får upp. Jag vill poängtera att hur man ställer in OpenOffice är individuellt och en vanesak. Det finns mycket goda inställningsmöjligheter för den som vill skräddarsy OOo. Jag vill poängtera att man man som ny användare absolut inte behöver pilla särskilt mycket. De flesta inställningar är bra som de är. Jag plöjer listan uppifrån och ner. Jag hoppar över de dialogrutor jag inte brukar ändra något i.

Användardata: Fyll i uppgifterna! Då hittar OOo dem när de behövs, till exempel när du skriver ett brev. Det sparar mycket tid. OOo behöver ibland ett användarnamn för att vissa funktioner ska fungera som de är tänkta.

Allmänt: Jag bockar alltid av Help agent. Help agent är som gemet i gamla versioner av MS Office.

Help agenten - mest i vägen om ni frågar mig.

Det ploppar upp då man gör saker som OOo tycker är fel. Det är irriterande. Som nybörjare kanske man har nytta av det en stund. Snart är det mest i vägen. Behöver man hjälp i OOo kan man trycka på F1 eller SHIFT+F1. Då får man mer info om det man för muspekaren över. Dessa saker finns även under menyn Hjälp.

OpenOffice.org

Arbetsminne: Har du en någorlunda ny dator bör du utöka det minne OOo disponerar. Då flyter programmet bättre med stora dokument. Grundvärdena är nära minimigränsen. Jag ställer in fönstret som på bilden. Dessutom bör du minska antalet ångra steg. Det kräver mycket minne och kan blockera andra funktioner. Behöver någon ångra 100 steg?

Om man tilldelar OOo mer minne flyter programmet bättre

Visa: Om du använder Go-oo eller OOo från en Linuxdistribution kan du ändra ikonstorleken i verktygsraderna till liten. De flesta vill nog ha små ikoner.

Utseende: Här lägger jag alltid till en litet muntrare Bakgrund för tillämpning. Om man ska sitta och arbeta en hel dag med OpenOfficegrått som bakgrund blir i alla fall jag deprimerad. Någon av SUN:s blå nyanser tycker jag fungerar bra. Valet är ditt!

Man har stora möjligheter att ändra färger på arbetsytan i OOo

Läs in/Spara

Allmänt: En viktig inställning! Kryssa i rutan Skapa alltid en säkerhetskopia. OOo skapar då automatiskt en säkerhetskopia i din användarmapp. Då har du störst chans att rädda arbete om dator eller OOo kraschar. Tiden kan stå kvar på 15 minuter eller kortas ner om du är paranoid. Det kan dock bli störande om OOo automatsparar ofta. skärmvyn flyttas till insättningspunkten, vilket kan innebära att dokumentet ”rycker till”.

Man bör sätta igång OOo:s inbyggda automatiska sparande av dokument. Då har man störst chans att rädda filer om dator eller program kraschar

Du bör i samma dialogruta se till att dokument som standard sparas i OOo:s standardformat ODF. Om något skulle bli fel med en fil finns det störst möjlighet att rädda innehållet så. Om man behöver skicka en fil i till exempel MS Office format, är det bättre att spara en kopia av dokumentet och skicka den. ODF ska vara inställt från start. Jag avråder från att ändra på det.

Openoffice.org Writer

Tabell: Jag bockar alltid av Taligenkänning. Då blir jag inte överraskad då Writer ändrar siffror i en tabell till datum. Om man arbetar mycket med tabeller med datum eller andra standardiserade siffervärden kan man ha nytta av funktionen.

Jag tycker det är irriterande om Writer ändrar siffror i en tabell till datum. Allt kan bli fel. Därför stänger jag av funktionen Taligenkänning

Detta är inställningarna under Verktyg – Alternativ jag alltid ändrar. Beroende på hur man jobbar kan man behöva ändra fler inställningar. Det är bara att pröva sig fram tills man hittar rätt!

Apr 122010
 

Flattr this!

Att räkna ord i OpenOffice Writer ger olika resultat beroende på hur man gör. Om man går in under Verktyg – Antal ord får man ett resultat i fönstret som poppar upp. man får ett värde för antal ord och ett annat för antal tecken i dokumentet.

Att räkna ord i dokument med kommandot Verktyg - Antal ord räknar rubb och stubb, sidnummer, text i sidhuvud, difot med mera. Det kanske inte är den sammanräkningen man önskar sig

Detta är grundfunktionen som man direkt kommer åt. Detta resultat behöver dock inte vara det man vill ha.

Om man markerar sin text (CTRL+A) och därefter utför Verktyg – Antal ord får man ett annat, lägre, antal ord överst i fönstret Räkna ord. Räkningen kallas för Aktuell markering. Under detta får man, som tidigare, sammanräkningen för hela dokumentet.

Här har jag markerat all text i dokumentet med kommandot CTRL+A. Då görs två räkningar. Dels räknas tecken och ord i markeringen och dels i hela dokumentet. I de flesta fall är jag intresserad av resultatet från markeringen, det vill säga löptexten. Den är exklusive sidnummer, fotnoter, sidhuvud och sidfot

Vad är det som skiljer räkningarna?

Det första sättet räknar allt. Det inkluderar sidnumret (ett tecken = ett ord x antal sidor i dokumentet), text i till exempel fotnoter, text i sidhuvud, sidfötter, med mera. Om man använder CTRL+A inkluderas bara huvudtexten i räkningen för Aktuellt stycke. Det är ofta denna man vill åt. Att sidor har ett sidnummer och en fast text i till exempel sidhuvudet är ju oftast självklart och påverkar inte om man har en begränsning i hur lång ens text får bli.

Man kan givetvis även markera ett kortare avsnitt av en text för att räkna antalet ord och tecken i det.

Apr 112010
 

Flattr this!

OpenOffice.org är ett avancerat kontorspaket. Programmet har ibland egna sätt att göra saker. Som nybörjare kan man gå vilse. OpenOffice är ganska opedagogiskt. Menyer och dialogrutor kan vara röriga och ologiska. Jag har använt programmet i flera år. Det är lätt för mig att glömma hur svårt OpenOffice kan vara för den som använder programmet för första gången. Att börja skriva är enkelt. Att göra något litet mer avancerat som en tabell, en innehållsförteckning eller numrerad lista är inte riktigt lika självklart. Här är några råd till den som är ny i OpenOffice.

1. Experimentera inte! OpenOffice bestraffar en om man gör saker på känn. Mitt råd är att läsa den inbyggda hjälpen, eller ännu bättre användarmanualerna innan man ger sig på något nytt. Man behöver absolut inte plöja allt på en gång. Arbeta i ditt eget tempo och läs de kapitel och avsnitt du behöver. Valda delar av Getting Started Guide är en bra början. Tyvärr finns denna superba dokumentation bara på engelska.

2. Lär känna ditt program! Writer, som jag arbetar mest i, är till hälften ett layoutprogram. Man har bättre redskap för layout än i andra ordbehandlingsprogram. Motorn i programmet är mallar. Writer fungerar bäst med välstrukturerade, genomtänkta dokument och sämst för spontant skrivande och direktformatering. När man har förstått det och lärt sig grunderna, är Writer det bästa ordbehandlingsprogram som finns.

3. OpenOffice styrs av invecklade och strikta regler. Så länge man håller sig till dem fungerar allting väldigt bra. När man inte förstår reglerna, eller bryter mot dem, får man en smäll på fingrarna. Som nybörjare gäller det att så snabbt som möjligt lära sig reglerna. När man blir mer avancerad är halva nöjet att lura OpenOffice och lista ut hur man kringgår reglerna.

Ibland är OpenOffice med alla sina regler som en grinig gammal professor som talar om för en vad man får och inte får lov att göra

4. Grundinställningarna kan vara litet lustiga. De flesta inställningarna hittar man under menyn Verktyg – Alternativ… Eller under Verktyg – Alternativ för autokorrigering… Här skriver jag om några luriga inställningar jag alltid ändrar. Under kategorin Inställningar här på bloggen hittar du tips på hur man kan ställa in OpenOffice så att det lyder dig och inte tvärtom!

5. Varför uppfinna hjulet igen? Ska du göra en viss typ av dokument så kolla om någon annan hunnit före dig och lagt ut en färdig dokumentmall. Eftersom OpenOffice bygger på mallar, är halva jobbet gjort om man får tag på en bra dokumentmall. Kolla under den engelska avdelningen (ändra språk uppe till höger på sidan). Där finns fler mallar än på svenska.

6. Varför nöja sig med OpenOffice När det finns tillägg?  Tillägg gör OpenOffice bättre. Man kan jämföra med webbläsaren Mozilla Firefox. Utan tillägg är det en medioker webbläsare. Med tillägg är den suverän. Här skriver jag om tillägg jag inte kan vara utan. Här skriver jag mer om tillägg och om hur man installerar dem. Jag tycker man åtminstone ska börja med att bättra på det svenska språkstödet och installera Language Tool. Bläddra i kategorien Tillägg på bloggen för fler tips.

7. Sök hjälp då du kör fast. Ett sätt är att gå med i OpenOffice.org:s mailinglistor. Ett annat är att fråga i OpenOffice forumet på Ubuntu.se. Jag brukar försöka hjälpa till där. Även om man använder ett annat operativsystem än Ubuntu, är man varmt välkommen. OpenOffice fungerar likadant oavsett system. Om man har riktigt svåra frågor är bästa stället för svar OpenOffice.org:s engelskspråkiga användarforum. Även om man är dålig på engelska får man vänliga och fantastiskt kunniga svar av riktiga proffs!

8. Läs min blogg! För den som ledsnar på det finns länkar till andra intressanta sidor om OpenOffice.org.

Apr 082010
 

Flattr this!

man skriver akademiska texter har man ofta med fotnoter längst ner på sidan. Ibland vill man samla innehållet i alla fotnoter. Det kan vara för att en redaktör bestämt att de inte ska stå längst ner på sidorna, utan samlade på ett lämpligt ställe. Ibland kan man vilja samla ihop fotnoter för att gå igenom dem. Kanske vill man sammanställa innehållet för vidare bearbetning. Mer än en gång har fotnoter förvandlats till artiklar för mig.

Om man vill samla all text från fotnoter i en textfil i Writer får man gå en omväg. Det finns inget enkelt kommando som samlar dem. Man kan givetvis kopiera fotnoter en och en och klistra in i ett nytt dokument. Det blir opraktiskt om man har dokument med flera hundra fotnoter.

Gör istället så här:

1. Öppna dokumentet du vill samla fotnotstext från. Placera markören på ett bra ställe, till exempel sist i dokumentet.

2. Klicka på Infoga – förteckningar… – Förteckningar.

Ta bort rubriken Innehållsförteckning.

Avmarkera Skyddad mot manuella ändringar.

Avmarkera Disposition och Förteckningsmarkeringar

Markera Ytterligare mallar. Klicka

knappen med de tre … till höger.

Ändra instaällningarna vid markeringarna. Avsluta med att klicka på knappen med tre ...

3. I det nya fönstret väljer du Fotnot och flyttar det ett snäpp med högerpilen nedanför listan. Klicka på OK.

Välj Fotnot och befordra med högerpilen

4. Gå till fliken Poster.

Klicka på T (Tabulator) Klicka på Delete på tangentbordet.

Klicka på # (Sidnummer) Klicka på Delete på tangentbordet.

Genom att klicka på knappar och sedan på DELETE på tangentbordet kan man ta bort layoutdelar ur en förteckning. Det utnyttjar vi för att förvandla fotnötterna till en löptext. Notera att dialogrutan är beskuren till vänster och nertill.

Det kanske inte är lätt att förstå instruktionen. Så här ska dialogrutan se ut då det är färdigt.

Klicka på OK.

Färdigt! Nu finns texten från alla fotnoter samlade i ett område. Man kan markera texten i området med CTRL+A, kopiera: CTRL+C och klistra in: CTRL+C i ett nytt dokument för vidare redigering.

Nu har jag samlat alla fotnoter i dokumentet. De hamnar i ett eget område. Därför har texten en går bakgrund. Den syns inte vid utskrift. Om man vill kan man föra över texten till ett eget dokument.

Tips: Knepet fungerar lika bra med slutnoter. Byt bara till Slutnoter under steg 3.