maj 182010
 

Flattr this!

En av de mest eller minst omtyckta sakerna i OpenOffice Writer är ordkomplettering. Funktionen gör att man får förslag på vad det är för ord man vill knacka in medan man skriver. Jag har skrivit om funktionen här.

Jag har upptäckt två nya funktioner för ordkomplettering.

När man håller på att skriva ett ord och fått ett förslag, kan man med tangentkombinationen CTRL+Tab bläddra mellan olika förslag.

Man kan ta bort förslag med ESC.

De flesta använder förmodligen inte dessa genvägar särskilt ofta. Det går nog snabbare att knacka in hela ord, än att komma ihåg, ange och utföra ett tangentkommandona. Genvägarna är nästan senvägar. De visar emellertid att ordkompletteringsfunktionen är genomtänkt, kanske till och med litet för genomtänkt…

maj 172010
 

Flattr this!

Som standard sparar OpenOffice filer i mappen Mina Dokument/Dokument eller liknande. Mappnamnet varierar beroende på vilket operativsystem man använder.

Jag sparar oftast nya filer i min Dropboxmapp istället. Dropbox är ett program som synkroniserar filer mellan olika datorer och säkerhetskopierar dem på en server på Nätet. Läs mer om här. Nyskapade filer arbetar jag oftast vidare med tills de är klara. Då de är färdiga tar jag bort dem ur Dropboxmappen och arkiverar dem till exempel i Mina Dokument. Dessutom finns filerna tack vare Dropbox efter några sekunder tillgängliga på alla datorer jag brukar arbeta på. En säkerhetskopia på Dropbox server kan vara värdefull den dag ens dator börjar krångla. Med standardinställningarna i OpenOffice blir det extra bläddrande varje gång jag ska gå från min Hemmapp till min Dropbox för att spara en fil. Detta går enkelt att ändra för att få Dropboxmappen som standardmapp då jag sparar dokument i OpenOffice.

Under Verktyg – Alternativ – OpenOffice.org – sökvägar ändrar man sökvägen för Mina dokument genom att klicka på knappen Redigera…

Med standardinställning sparar OpenOffice nya dokument i mappen Mina Dokument eller liknande beroende på vilket operativsystem man använder

Där bläddrar man till den mapp man önskar spara i som standard, i mitt fall sökvägen till min Dropbox och klickar på OK. Givetvis kan man välja vilken mapp man vill.

Här har jag ställt in sökvägen till min Dropbox. När jag i fortsättningen sparar ett nytt dokument kommer det som standard att sparas i min Dropbox. Sökvägar varierar mellan olika datorer. Du kan alltså inte kopiera sökvägen på bilden!

Som standard får man 2GB gratis lagringsutrymme i Dropbox. Mer utrymme kostar pengar. Om du vill testa Dropbox så klicka här. Om du använder länken får både du och jag 250MB extra gratis lagringsutrymme i Dropboxen. Det är Dropbox sätt att marknadsföra sig med hjälp av sina användare.

maj 162010
 

Flattr this!

Tänkte visa hur man skriver ett sql-kommando för att åstadkomma samma sak som vi gjorde här.

Tanken är med andra ord att göra en ny tabell med fältnamnen ID, Namn, Regissör, År och Beskrivning som man kan se här.

Tabellen har primärnyckeln ID och ska ha autovärde så den räknar upp automatiskt från 0, 1, 2 osv.

Så här åstadkommer vi detta:

Skapa en ny databas eller ta en befintlig, spelar ingen roll och stå i huvudfönstret:

Tryck på verktygsmenyn och välj SQL som bilden visar.

I följande fönster som poppar upp står det ”Kommando att utföra”. Här ska vi ange vårt kommando för att skapa tabellen. Jag väljer att kalla den ”Filmdatabas_SQL” för enkelhetens skull.

Skriv in följande kommando:

eller kopiera in detta:

CREATE TABLE ”Filmdatabas_SQL” (
”ID” INTEGER IDENTITY,
”Namn” VarChar(50),
”Regissör” VarChar(50),
”År” VarChar(50),
”Beskrivning” LongVarChar,
PRIMARY KEY (”ID”)
);

Tryck sen på ”Utför” för att köra kommandot.

Man ser tydligt om kommandot har fungerat som bilden visar. Är det någon felstavning eller fel kommando så blir det ett felmeddelande istället.

När detta är gjort så kan man stänga fönstret. Gå sen upp i menyn ”Visa” och välj ”Uppdatera tabeller” och tabellen kommer att dyka upp i huvudfönstret.

Högerklicka på tabellen och välj ”redigera” för att se hur fälten blev i tabellen.

Som ni kan se så har samtliga fält skapats som vi ville precis som när vi skapade tabellen via guiden. Notera även dom fälten jag ringat in. Fältet ”ID” har en nyckel till vänster om sig, alltså en primär nyckel och dessutom är AutoVärde satt till ”Ja”.

Förklaring:

CREATE TABLE ”Filmdatabas_SQL” (

Här skapar vi tabellen Filmdatabas_SQL. Efter tabellnamnet så börjar fältnamnen med ett parentes. Efter sista fältet är inskrivet så blir det slutparentes.

”ID” INTEGER IDENTITY,

Här skapar vi fältet ID som ska vara ett numeriskt fält, alltså sätter vi INTEGER. Nyckeln är inte satt än men ”IDENTITY” gör att AutoValue sätts till ja. Dessutom ska det vara ett kommatecken efter varje fältnamn så i detta fallet sätts kommatecknet efter IDENTITY.

”Namn” VarChar(50),
”Regissör” VarChar(50),
”År” VarChar(50),

Fältnamnen ”Namn”, ”Regissör” och ”År skapas och här är det character som gäller, alltså bokstäver och jag har satt att namnet maximalt får innehålla 50 tecken.

”Beskrivning” LongVarChar,

Fältnamnet ”Beskrivning” skapas och här är det LongVarChar som är satt. Från början så kunde VarChar bara innehålla 255 tecken medans LongVarChar klarade 32700 tecken. Nu klarar dock VarChar av 32672 tecken så det spelar ingen roll för denna saken.

Förklaringen på detta går jag inte in på men man kan läsa mer här.

PRIMARY KEY (”ID”)

Här sätter vi att fältet ”ID” ska vara en primär nyckel.

Sen avslutas det hela med en slutparentes och semikolon.

maj 162010
 

Flattr this!

Jag fortsätter här mitt hårdtest av Microsoft Office med fokus på Word. I förra inlägget skrev jag om installation och en del allmänna iakttagelser. Jag var inte alls imponerad av MSO och det presterade långt sämre än OOo. Under den första veckan är det för mycket sagt att jag arbetat i MSO. Istället har jag försökt att konvertera filer och skapa en samarbetsmiljö mellan OOo och MSO. Det fungerade inte.

Första steget var att föra över filer från OOo till MSO. Det är väldigt dumt att byta program mitt i långt gångna projekt. Det är mycket lättare att börja med nya dokument i det nya programmets eget filformat. Jag har alltid projekt i olika stadier. Att börja från början med bara nya filer är en orealistisk situation. Det är dessutom intressant att se hur det fungerar att använda OOo och MSO parallellt. Numera hyllar till och med Microsoft ideal om att det ska gå att samarbeta och att filer ska kunna skickas fritt och användas i olika program. Hur fungerar det i praktiken?

Det manus jag arbetar mest på är ett stort bokmanus på drygt 500 sidor. Det består av tolv separata Writerfiler i ett Samlingsdokument. Filerna har en enkel, men välfungerande formatering med en del avancerade inslag. Det är ett stort testobjekt som kommer att visa vad MSO duger till.

Det var mycket svårt att få över dokumenten till Word. Word klarar inte av ODF-Samlingsdokument. Därför måste jag antingen behålla tolv separata filer eller föra in dem i ett enda dokument. MSO lär ha en funktion för samlingsdokument. Den information jag har om den är att man bör undvika den. Det går inte att ha överblick över tolv separata filer som hänger ihop. Därför bestämde jag mig för den otympliga lösningen att samla 500 sidor i ett enda Worddokument. Då började problemen.

Word öppnade mina Writerfiler på helt avigt sätt. 12 pts brödtext förvandlas till 10,5 pts. Dessutom blir bara rubrikerna formaterade, inte brödtexten. Arbetar jag en stund och sparar dokumentet som ODF, finns inga styckeformateringar alls då jag öppnar filen i Writer! Detta är givetvis oacceptabelt. Det gör det i praktiken omöjligt att samarbeta i dokument i ODF-format. Word klarar inte av att konvertera ODF-filer på ett acceptabelt sätt. Att byta teckenstorlek på formaterad brödtext är riktigt uselt. ODF är inte ett gångbart format om man ska samarbeta mellan OOo och MSO.

Kopierar jag och klistrar in text från Writer till Word försvinner andra delar av formateringen. Inte heller detta fungerar.

Det minst dåliga var att spara filer som .doc i Writer och sedan öppna dem i Word. Då klarar sig nästan alla formateringar. .doc är ett gammalt format som varken OOo eller MSO har som första val. Det är en omväg.

Om jag sparar importerade dokument i Words OOXML format trasas åter formateringarna sönder då dokumentet öppnas i Writer. Av någon anledning byts typsnittet i alla rubriker ut. OOXML formatet är inte heller lämpligt för samarbete mellan OOo och MSO.

Dessa upptäckter tog många timmar av experimenterande att göra. Min slutsats är att Words hantering av ODF-formatet är undermåligt. I praktiskt arbete är det så uselt att man lika gärna hade kunnat ta bort det. Tillämpningen är för att låsa in användare. Man ska inte uppmuntras testa konkurrentprogram till MSO. För mig som utomstående blir det istället väldigt svårt att komma in och börja använda Word. Förutom de tolv dokumenten i manuset har jag många hundra filer gjorda i OOo. Det är en fasa att behöva göra om formateringar i dem ett och ett. Writer behandlar Words filformat bättre än vad Word behandlar andra format. När jag för några år sedan gick över från MSO till OOo hade jag inte alls lika stora problem. Stödet för OOXML i Writer är dock ganska basalt.

När väl 500 sidor text hade samlats ihop till ett enda dokument i .doc format fungerade både Writer och Word bra vad gäller dokumenthantering. 500 sidor text är en bagatell för moderna ordbehandlingsprogram, i alla fall på en hyfsat kraftfull dator. Givetvis är det inte att rekommendera att arbeta i så stora filer. Det finns begränsningar i alla program som kan visa sig i oväntade och oönskade lägen. Det är avigt att behöva .doc formatet för att kunna arbeta i samma fil. På grund av dessa begränsningar avskrev jag mina planer på att arbeta med dokumentet i Word. Jag kommer istället att börja med nya filer i Word då jag testar vidare.

Något oerhört viktigt jag glömde första gången var att spara referenser gjorda i Zotero i OOo som bokmärken innan konverteringen. I stort sett går de då att föra över till Word. Det är ett riktigt hästjobb att göra om flera tusen fotnoter. Då jag gick över från MSO till OOo var mitt sötrsta problem att göra om fotnoter gjorda i EndNote. Om man skriver akademiska texter är ens referenshanterare ett lika stort hinder för att byta ordbehandlingsprogram som ordbehandlingsprogrammet. Det borde utvecklas en standard för referenshantering.

Slutsatser

Det går att gå från OpenOffice till Microsoft Office. Det är omständligt och besvärligt. Man får räkna med att det blir mycket efterarbete med att fixa till filer. Man måste tänka på vilka filformat man använder och hur man konverterar. Filformat är det stora hindret.

Det är svårt att samarbeta mellan OOo och MSO. Det blir problem med formateringar när man bollar dokument mellan programmen. Redan med de basala funktioner jag använder blir det för mycket extra arbete.

Slutsatsen är att man bör använda antingen OOo eller MSO, inte båda. Som jag arbetar i OOo nu skriver jag texter som jag sparar i .doc eller .pdf format och skickar då de är mer eller mindre klara. Det fungerar mycket bra. Jag samarbetar sällan med filer. Nu vet jag att det är svårt.

Det leder fram till huvudfrågan: Har MSO sådana fördelar jämfört med OOo att det är värt att byta? Hittills har MSO presterat dåligt. Installationen är besvärligare och mer tidsödande än för OOo. Att gå från OOo till MSO är betydligt bevärligare än det var att gå från MSO till OOo. Även om det är ett engångsproblem att konvertera filer ska man inte underskatta problemen. I slutänden kan man få lägga mycket tid på att rätta till saker.

Det har tagit så mycket tid att installera MSO och konvertera filer att jag inte har hunnit arbeta särskilt mycket i Word. Man måste ge program en chans. Det tar tid att lära sig göra saker på nya sätt. Det kan finnas saker som gör MSO värt 5734 kronor mer än OOo. Jag har nästan 50 dagar kvar av min gratis testperiod!

maj 152010
 

Flattr this!

Nu ska jag visa hur man kopplar våra tabeller med varandra via ett formulär. Tabellerna och relationerna skapade vi här.

Välj ”Formulär”  i Base och sen ”Skapa formulär med hjälp av guiden”.

Här har vi nu tre olika tabeller att välja mellan. Vi väljer filmtabellen (i mitt fall döpte jag den till Filmtabell för enkelhetens skull) som agerar som huvudtabell och därför blir huvudformulär. Välj fälten Filmnamn och År och tryck ”Nästa”.

Bocka i rutan ”Lägg till underordnat formulär” och välj ”FilmGenre”. Genre visas inte för att filmtabellen inte har någon relation dit utan vi drog en linje mellan FilmId i Filmtabellen och FilmID i FilmGenre. Tryck sen ”Nästa”.

Underformuläret blir i detta fallet FilmGenre eftersom det är där datan vi lägger in kommer att hamna. Välj att flytta över FilmID i formuläret. Detta blir den kompletta kopplingen mellan Filmtabellen och FilmGenre. Tryck ”Nästa”.

Välj att trycka på alternativen jag har markerat. I första fallet fungerar egentligen alternativen 1, 2 och 4. När det gäller det underordnade formuläret så vill vi ha det tabelliknande . Tryck ”Nästa”.

Punkt 6 gör vi ingenting med utan trycker nästa. Punkt 7 är bara rent grafiskt så tryck på ”nästa” när detta är gjort. Välj ett bra namn på formuläret i punkt 8 och tryck ”Färdigställ”.

Som ni kan se så har vi ett bristfälligt underformulär där bara FilmId finns. Denna är fullt komplett kopplad till Filmtabellen som ni kan se på denna bild:

Nu är det kopplingen mellan FilmGenre- och Genretabellen som ska fixas och så här gör man:

Stäng formuläret och gå till Formulär i huvudfönstret och välj där att högerklicka på vårt formulär och välj ”Redigera”.

Nu när vi är i designläget så ska vi fixa en kolumn från Genre-tabellen. Högerklicka till höger om FilmID och välj ”Infoga kolumn”. Välj sen ”listruta” och det kommer att se ut så här:

Högerklicka nu på ”Listruta 1” och välj ”Kolumn”.  Detta fönster kommer visas:

Fönstret innehåller 3 olika flikar, allmänt, data och händelser. Vi fokuserar mest på datafliken, men vi kan ändra etiketten under allmänt så det ser lite snyggare ut. Ändra till Genre istället för ”Listruta 1”.

Gå sen till datafliken och ändra till detta:

”Datafält” ska ändras till ”GenreID”, ”typ av listinnehåll” till sql och sen den allra viktigaste, Listinnehåll. Denna kommer att visa alternativen som går att välja mellan, i vårt fall action, komedi m.m.

Jag fick inte med hela sql-frågan men det ska stå:

SELECT ”Genre”, ”GenreID” FROM ”Genretabell”

Ta notis om att Genre står före GenreID och detta måste vara i denna ordning för annars fungerar det inte. Första fältet anger vad som går att välja mellan, andra fältet är kopplingen till Genredatabasen.

Själva namnen som står här baseras helt och hållet till vad ni har döpt tabellerna till. I mitt fall valde jag Genretabell för att man lätt ska veta att det är en tabell det rör sig om.

Tryck sen på denna knappen för att knappa in uppgifter i databasen:

Ser väl inte så jättesnyggt ut men det fungerar.

Skriv in en film och år och tryck sen under ”Genre” för att välja genre. Man kan välja bland dom som är inskrivna i genretabellen.

Det som inte är speciellt bra här är att när man trycker på underformuläret så blir det i fokus och alltså går det inte att skriva in en ny post i huvudformuläret. Tryck därför någonstans på det beige området för att det ska få fokus igen och tryck sen på pilarna längst ner för att skriva in en ny post.

Så här ser det ut i FilmGenre för min del nu efter att ha knappat in några filmer:

Som ni ser så har jag knappat in 4 filmer från 0-3. Film 0 har två genrer, 0 och 1. I mitt fall betyder detta filmen Dödligt vapen som har FilmID 0. Filmen är en actionkomedi, action fick GenreID 0 och komedi GenreID 1.

Film nummer 2 har FilmID 1 och är en actionfilm osv. Denna tabell matas på för varje ny post man lägger in.

OBS!! Notera att om man mixtrar för mycket med tabeller och kopplingar m.m. så kan det bli något problem på vägen som är oåterkallerligt. I min strävan att skriva detta höll jag på att ändra lite här och där och till slut fungerade inte filmtabellen som den skulle och det var omöjligt att komma ur läget. Mitt val var därför att skapa filmtabellen på nytt för att allt skulle bli normalt igen. För att skapa denna igen så måste man ta bort kopplingen under Verktyg/Relationer.

maj 152010
 

Flattr this!

Nu har vi kommit till punkten då Base knäcker Calc när det gäller databaser.

Vår uppgift är fortfarande att jobba med en filmdatabas. Eftersom det kan bli lite störningar med att ha inknappade data i en tabell så väljer jag att göra en helt ny databas.

Vi vill ha ett till fält i databasen som heter Genre. Kan lika gärna vara skådespelare. Problemet är att en film kan ha flera genrer och en film brukar ha fler än en skådespelare. 😉

Skulle vi nu göra en tabell med fältnamnet Genre så går det bara att knappa in en genrer i varje ruta och därför fungerar det inte.

Så här går vi till väga:

Skapa dessa tabeller på samma sätt som vi gjorde här:

Tabell 1:

Tabell 2 (Här ska alla genrer såsom action, skräck m.m. skrivas in):

Glöm inte i tabell 1 och 2 att sätta autovärde till ja vid FilmID och GenreID.

Tabell 3 (denna tabell ska lagra kopplingen mellan filmer och dess genrer):

Notera i denna tabell att vi har två nycklar. Dessa nycklar är inte primära utan ”främmande” nycklar, dvs. dom är inte unika. FilmID ska exempelvis kunna ha samma nummer i flera poster.

För att skapa främmande nycklar, i detta fallet två fält så markera FilmID genom att trycka där nyckeln visas på bilden. Håll sen in ctrl-knappen på tangentbordet och markera sen där den andra nyckeln visas till vänster om GenreID. Nu när både FilmID och GenreID är markerade så högerklicka där nyckeln visas och välj ”Primärnyckel” så visas nycklarna på samma sätt som på bilden ovan.

Markera sen en av nycklarna och högerklicka så ser ni att ”primärnyckel” inte är ibockad, alltså är det ingen primär nyckel utan främmande nyckel.

Nu har vi dessa tabeller:

Nästa steg är att skapa kopplingar mellan dessa tabeller. Gå upp i menyn Verktyg och välj Relationer. Välj att lägga till samtliga tabeller. Dessa hamnar nu som små rutor där man kan flytta på dom hur man vill.

Vi ska nu fokusera oss på FilmGenre.

Markera FilmID i tabellen FilmGenre och dra den till FilmID i Filmtabellen.

Markera GenreID i tabellen FilmGenre och dra den till GenreID i Genretabellen och resultatet blir detta:

Här kan vi se att det står 1 på ena sidan av strecket och ”n” på andra, detta betyder ”en till många”-relation. Skulle vi istället dra från Filmtabellen till FilmGenre så blir resultatet ”en till en”-relation.

Exempel på hur detta fungerar.

Filmen Dödligt Vapen är en actionkomedi och så här kommer det att se ut:

Filmtabellen innehåller en film som heter Dödligt Vapen och som har FilmID 0.

Genretabellen innehåller Action som har GenreID 0 och Komedi som har GenreID 1.

FilmGenre kommer härmed att visa detta:

För att preparera inför del 2 av guiden så skriv in lite data i genre-tabellen.

Nu har vi gjort en relationsdatabas och i del 2 kommer jag att visa hur vi gör ett formulär så det blir smidigt att knappa in uppgifterna.

Skapa formulär till vår relationsdatabas (del 2 av 2)

maj 152010
 

Flattr this!

Efter att hållt på i över en vecka med att studera hur en relationsdatabas fungerar i OpenOffice Base så har jag äntligen lyckats lösa problemet och kommer att delge er alla hur man gör.

Jag har använt många källor för att förstå mig på detta, främst har jag kollat i openoffice.org forum efter hjälp och en som heter Drew Jensen har haft ett exempel som heter movies_2.odb som jag hittade här.

Även om man får ett färdigt exempel så är det ett aber att förstå sig på det och verkligen veta hur det fungerar och då speciellt när man jobbar i formuläret. Det finns undermenyer m.m. och jag fick granska en massa olika kontroller.

Jag kommer att skriva på ett överpedagogiskt vis för att alla ska kunna hänga med. Eftersom detta är så komplext så gör jag det i två delar, ett där jag visar hur man skapar relationsdatabasen och ett där jag visar hur man skapar formuläret.

maj 152010
 

Flattr this!

Sök och Ersätt funktionen i OpenOffice ser vid första anblicken enkel och litet torftig ut. Under skalet finns emellertid massor med möjligheter att göra exakta och avancerade sökningar. En sådan funktion är Likhetssökningar.

Du kommer åt funktionen genom att klicka på knappen Sök och Ersätt i Verktygsraden (eller CFTL+F). Det vanliga sökfönstret öppnas.

Klicka på knappen Fler alternativ.

Du kommer åt avancerade sökalternativ genom att klicka på knappen Fler alternativ...

Kryssa i alternativet Likhetssökning.

Klicka på knappen med de tre punkterna till höger.

Bocka för: Likhetssökning (1). Därefter klicka du på knappen med de tre punkterna (2).

Där kan du ställa in hur pass lika ord ska vara för att OOo ska hitta dem. Ju större variation du tillåter desto fler varianter av ord hittar du. Samtidigt ökar risken för att OpenOffice också hittar ord du inte letar efter. Hur stor variation man bör tillåta varierar från sökning till sökning. Standardvärdena med två tecken som variabel duger ganska långt.

I denna dialogruta kan du ställa in hur pass lika ord ska vara för att hittas.

Funktionerna är enligt OOo: inbyggda hjälp dessa:

Byt ut tecken: Ange antalet tecken i sökordet som kan bytas ut. Om du t.ex. anger 2 utbytbara tecken anses ”blast” och ”trast” vara liknande.

Lägg till tecken: Ange med hur många tecken som ett ord får vara längre än sökordet.

Ta bort tecken: Ange med hur många tecken som ett ord får vara kortare än sökordet.

Kombinera: Söker efter ett ord som matchar en kombination av inställningarna för likhetssökning.”

Genom denna funktion kan jag enkelt lokalisera alla förekomster av Adlerbeth, Adlerbeths Adlerbth (felstavning) och Adlerbethar i en text med en enda sökning.

Tips 1: De avancerade sökfunktionerna finns i alla moduler. Du kan alltså söka i kalkylark eller i en presentation och inte endast i texter i Writer.

Tips 2: Jag hade kunnat Skriva in ett ord i fältet Ersätt med. Då hade Adlerbeth ersatts med denna text. Ibland är det bättre att först göra en avancerad sökning utan att ersätta text för att se hur sökningen utfaller. Då man vet att den är OK skriver man in text i Ersätt med och klickar på knapparna Ersätt eller Ersätt alla.

maj 142010
 

Flattr this!

Nu finns ett nytt väldigt användbart och roligt tillägg för Zotero. Zotero Maps. Det kombinerar referenshanteraren Zotero med kartprogrammet Openstreetmaps. Då man har installerat tillägget skapar man kartor på menyn Åtgärder i Zotero. Man kan göra avancerade urval med sökningar i olika fält, anteckningar och bifogade filer. Urvalen kan kombineras. På så sätt kan man visualisera sitt referensbibliotek geografiskt. Ett smart sätt att använda Zotero Maps är att ge etiketter, tags, med geografiska namn åt poster. På så sätt kan man snabbt visualisera vilken litteratur man har i sin databas om en viss del av världen.

Här har jag sökt efter geografiska namn i titlar. Kartorna har klickbara flaggor som länkar till posterna i referensdatabasen. Man kan även zooma in på kartan.

En nackdel jag upptäckt är att tillägget ännu så länge bara klarar av att söka igenom 100 poster. Har man, som jag, några tusen poster i referensdatabasen, får man skapa underbibliotek för effektiva sökningar.

maj 112010
 

Flattr this!

Det har nästan utvecklats en informell standard att manuskript, uppsatser och rapporter ska skrivas i Times New Roman 12 pts. Rubriker ska sättar i Fet Arial. Times lär vara världens mest spridda typsnitt. Efter många års skrivande på dator har i alla fall jag blivit hjärtligt trött av att dagligen mötas av samma typsnitt på bildskärmen.

Ett fullgott alternativ är typsnittsfamiljen Liberation. Liberation Serif speglar exakt Times New Roman metriskt. Liberation Sans speglar på samma sätt Arial. Liberation Mono speglar Courier, ”skrivmaskinstypsntittet.” Att typsnitten metriskt matchar betyder att man kan byta ut dem mot varandra utan att layout och formateringar påverkas. Det innebär också att man kan skicka dokument till personer som inte använder Liberationtypsnitten. Då de öppnar filerna konverterar deras ordbehandlingsprogram typsnitten till Times och Arial.

Allra överst Times New Roman. därunder Liberation Serif. Under dessa överst fet Arial och därunder fet Liberation Sans. Typsnitten är mycket lika.

Genom att installera och använda dessa typsnitt får ens texter ett litet fräschare, annorlunda, men ändå bekant utseende.

En annan fördel är att Liberationtypsnitten är fria. Du behöver inte betala något för att använda dem. Times och Arial är inte fria typsnitt.

Du kan läsa mer om Liberationtypsnitten på projektets hemsida. Du kan ladda ner dem här. (Projektets egen sida har vid kontroller visat sig ligga nere. Därför länkar jag till Fedora/RedHats sida och deras nedladdning av Liberation.) Om du använder Linux bör Liberationtypsnitten finnas i programförrådet. Installera dem då via din pakethanterare.