sep 202010
 

Flattr this!

Ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta när datorskribenter slår knut på sig för lyckan att få göra reklam för Microsoft Office.

På IDG kommer en begåvad skribent fram till att man sparar 35% tid om man uppgraderar till MS Office 2010. Artikeln eller reklaminlagan finns här. Det låter fantastiskt, vem vill inte spara 35% tid!

Vad det är för tid man sparar framgår först om man läser artikeln litet noggrannare. I Word sparar man 35% tid på detta intelligenta sätt:

”Det är framförallt navigeringen, skärmdumparna och bildbehandlingen som gjorde att vi märkte en prestandaförbättring på 35 procent när vi testade att ändra ett Word-dokument. Om du inte använder dig av de funktionerna, utan mest skriver ren text, blir det givetvis ingen förbättring att tala om.”

Man sparar alltså 35% tid om man använder ett ordbehandlingsprogram som bildbearbetningsprogram! Om man skriver i det vinner man ingenting, ett riktigt toppbetyg

Att mäta hur bra ett ordbehandlingsprogram är baserat på hur bra det är på att behandla bilder är väldigt dumt och vilseledande.

När jag behandlar bilder använder jag GIMP. Det är mycket bättre än MS Word. Är då GIMP ett bättre ordbehandlingsprogram än MS Word? Jag kan göra saker jag inte kan i Word och sparar säkert 35% ytterligare tid. Dessutom är GIMP gratis. Jag behöver alltså inte spara in återbetalningstiden 0.41, (av vad?) som jag enligt IDG:s expert gör i MS Office.

Om man läser vad man sparar genom att betala stora pengar för att använda MS Office, blir man väldigt mycket klokare: Man sparar 484 680 kronor om året för ”funktioner man inte kan leva utan” (de är till och med riskjusterade!). Vilka dessa funktioner är preciseras inte. Är det månne pacemaker, dialys och att MS Office ringer hem till Microsoft varje gång jag öppnar programmet? Till och med IDG är litet tveksamma, men tar ändå med beräkningen, allt för reklamens skull. För min del lägger hellre 484 680 kronor om året på vin kvinnor och sång än på MS Office – Det är funktioner jag inte kan leva utan!

Skribenten borde ha ställt upp sina siffror i Calc. Enligt räkneexemplet kostar 100 licenser av MS Office 483 000 kronor. Bara ”funktionerna man inte kan leva utan” gör att man på ett år tjänat över 1000 kronor i reda pengar. Tro det den som vill!

Eftersom jag, enligt IDG:s specialister, inte sparar något om jag använder Word som ordbehandlingsprogram skrev jag detta inlägg i AbiWord. Annars använder jag OpenOffice Writer. Kostnad 0. Återbetalningtid 0. Besparing 483 000 för motsvarande licenser av MS Office. Slå det IDG!

IDG:s läsare är listigare än IDG:s skribenter. I den omröstning man ordnat för vilket kontorsprogram läsarna använder ligger OpenOffice, som sig bör, i topp.

IDG:s expertutlåtande är bland den dummaste och sämst formulerade Microsoftreklam jag läst på länge! Tror Microsoft och IDG att det bara är idioter som använder MS Office?

sep 202010
 

Flattr this!

Jag har upptäckt ett fantastiskt program: LyX.

Jag har tänkt att börja skriva om LyX då och då. Jag är relativt ny användare och tipsen kommer inledningsvis att vara grundläggande. LyX är i första hand ett program för tekniker och naturvetare. Det märks. Det är nördigt, ibland onödigt svårt. Det är ett program för att skriva och bearbeta avancerade akademiska texter, särskilt inom naturvetenskap. Jag har min bakgrund inom humaniora och är inte imponerad av nörderi. LyX gör emellertid väldigt avancerade saker som att sätta en bok på 500 sidor snyggt, snabbt och konsekvent. Ibland är det å andra sidan nästan omöjligt att göra väldigt enkla saker. Det är ett mycket speciellt program, kraftfullt men svårhanterligt. AbiWord eller OpenOffice Writer är bättre för den som vill ha ett ordbehandlingsprogram för dagligt bruk. Jag har börjat flytta över en del större projekt till LyX.

LyX liknar ordbehandlingsprogram. Man kallar sig för Document processor, kanske dokumentbehandlingsprogram är den svenska termen. LyX bygger på LaTeX är ett mycket kraftfullt verktyg att arbeta med text och layout. Naturvetare använder ofta LaTeX då de skriver. LyX sätter in LaTeX i ett grafiskt skal.

Arbetsytan i LyX liknar ordbehandlingsprogram men det finns också stora skillnader

LaTeX är fult och är svårt för de som inte tänker som naturvetare. Man kan skriva i ett anteckningsprogram eller direkt i terminalen i Linux. Så arbetar nördar! Det finns grafiska skal för LaTex som TeXMaker och Kile. De liknar också ordbehandlingsprogram. Till skillnad från LyX syns LaTeX koderna. Det är störande att se alla /rader som /börjar med /. Koderna är svåra att lära sig.

Kile är ett av snyggaste grafiska skalen för LaTeX. Gör den någon glad eller inspirerad?

Missförstå mig rätt! Jag hade gärna sett LaTeX redskap för humanister och andra skribenter. Det är ett utmärkt sätt att arbeta och redskapen är väldigt kraftfulla. De universella öppna formaten är också de en stor fördel. Jag tror dock det dröjer mycket länge innan humanister börjar använda LaTeX. LyX är ett mellanläge. Man känner igen sig från ordbehandlingsprogram men har fördelar från LaTeX.

I ett ordbehandlingsprogram arbetar man WYSIWYG, What You See Is What You Get. Så som texten ser ut på skärmen kommer den att se ut då man skriver ut den. Man formaterar dokument medan man skriver den. Man skapar kapitelrubriker, markerar ord i fetstil, sätter ut fotnoter. Man är både författare och layoutare.

LyX är WYSIWYM: What You See Is What You Mean. Du skriver texten. LYX formaterar den. Man väljer vilken typ av dokument det är man skriver och vilka inställningar man vill ha.

Man har stora möjligheter att utforma dokument i LyX. När ramarna är satta är det dock besvärligt att detaljstyra

Därefter markerar man om ett stycke är en rubrik, punktlista eller brödtext. Sedan sköter LyX allt. Det väljer typsnitt, marginaler, gör innehållsförteckning och index. Som grädde på moset sparas filen i pdf-format, färdig att skickas till tryckeri. Det är ett oerhört effektivt program. På några minuter sätter man ett manus på flera hundra sidor till en snygg bok!

LYX liknar också Layoutprogram. Det finns dock stora skillnader mellan LYX och till exempel InDesign. I InDesign petar man med text och bilder in i minsta detalj. Varje sida kan bli ett eget konstverk. LYX fungerar bäst med strikt utformade texter med ett mindre antal någorlunda homogena bilder och tabeller. Regler går att töja, men det blir att arbeta mot programmet. LYX passar därför bäst för att skriva/sätta akademiska texter som artiklar och doktorsavhandlingar. Jag har satt flera akademiska böcker i InDesign. LYX är ett bättre verktyg, särskilt om man inte kan så mycket om typografi och layout och inte vill lägga tid och energi på dem. InDesign är mycket bättre för reklamblad och kataloger. I InDesign ligger den praktiska svårigheten att man kan styra för mycket. I LyX är problemet hur litet man kan styra. Skillnaden är även de cirka 30 000 kronor Adobe CS 5 kostar.

LaTeX och LyX, har rykte om sig att vara svåra. För LyX är det både rätt och fel. Man bör läsa manualerna som förklarar grunderna. Efter det klarar man av att arbeta i standardformat. Om man går från avancerad användning av OpenOffice Writer är steget inte så långt. I Writer använder man formatmallar. LyX är mer renodlat, men principerna är desamma. Det svåra med LyX är att man måste tänka om hur man gör basala saker. Man väljer inte typsnitt. Blanksteg och radmatningar fungerar helt annorlunda. Efter hand lär man sig LaTeX kommandon som kan gå helt åt skogen.

Hur använder jag LYX?

De flesta tidskrifter inom humaniora förväntar sig att få artiklar i ordbehandlingsformat, helst MS Office-format. Inom naturvetenskap accepterar många tidskrifter artiklar i LyX, pdf eller LaTex. Det innebär att man inte riktigt kan använda LyX universellt inom humaniora. Det finns dock flera stora användningsområden:

  • Sätta böcker. Resultatet blir mycket bättre i LyX jämfört med ett ordbehandlingsprogram. LyX ersätter InDesign. Man kan använda LyX genom hela processen eller skriva texten i ett ordbehandlingsprogram.
  • Projekt som du har full koll på och som ska vara snygga. Exempel är bokmanus, uppsatser, artiklar med mera man inte samarbetar med andra på och där den färdiga produkten antingen ska vara en utskrift eller en tryckfärdig pdf-fil.
  • Vissa typer av strukturerade dokument. Exempel på sådana är brev och presentationer.

Nackdelar

Långtifrån allt är perfekt.

  • Det är svårt att konvertera filer till och från ordbehandlingsprogram. Om du ska skicka filer i .odt eller .doc format är ordbehandlingsprogram bättre.
  • Samarbete i eller utanför molnet fungerar bättre i ordbehandlingsprogram.
  • LyX och LaTeX är stora program. Standardinstallationen i Ubuntu är ett par hundra MB. Utöver det kan man lägga till extra paket för specialfunktioner. Programmet är alltså betydligt större än hela OpenOffice som kan mycket mer än bara ordbehandla.
  • Användarvänlighet? Ändrar man en liten inställning som man tror är ofarlig, kan man få ett flera hundra meter långt och obegripligt felmeddelande.

Som nybörjare har man inte en chans att förstå felmeddelandena... LyX borde hyra in en humanist eller pedagog

  • Bakgrunden inom teknik/naturvetenskap gör att programmet är mer logiskt än intuitivt. Hur man sätter ut rubriker kan illustrera detta. I ett ordbehandlingsprogram gör man texten större och fet. Man kan, om man är litet mer avancerad, använda en formatmall. Alla ändringar syns på skärm och utskrifter. Detta är intuitivt. I LaTeX skriver du: \chapter{Första kapitlet}. Förutom det logiska men obegripliga kommandot syns ingen förändring på skärmen. Först då filen konverteras till pdf blir rubriken formaterad. LyX är ett mellanting. Man formaterar text ungefär som med formatmallar i ett ordbehandlingsprogram. Man slipper kommandona och texten ändras litet på skärmen, men blir rätt först vid konvertering till pdf. Ibland känns det som om LaTex och LyX är skrivna av räkneapparater för andra räkneapparater!
  • Dokumentationen är superb, men omfattande och avancerad. Man ska ha gott om tid för att lära sig programmet och vara beredd att plöja manualer och webbsidor. Jag tror att LyX fungerar bäst för nybörjare som håller sig till standardformateringar, eller avancerade användare som klarar att ändra inställningarna. Användare mellan dessa ytterligheter stöter på problem. Med det sagt tycker jag inte det är svårare att lära sig LyX än InDesign.
  • LyX är inte översatt till svenska. Detta är en mindre nackdel än i många andra program. I LyX fokuserar man på texten. Under ett arbetspass är det därför relativt sällan man ger ett kommando. Det hade varit väldigt bra om någon som är van att översätta program ville ta sig en titt på LyX.
  • Den svenska rättstavningen och en del andra ordbehandlingsfunktioner är usla. Var beredd på att korrekturläsa texter mer noggrant än i ordbehandlingsprogram!

Efter ett tag inser man att för att förstå LyX måste man förstå LaTex. LyX kan därför ses som ett onödigt mellanläge.

Installation

I Linux installerar man LyX från pakethanteraren. I Windows är det litet pilligare att få allt på plats. Filer och instruktioner finns här. I Mac vet jag inte hur det fungerar, men instruktioner finns på samma ställe.

LyX hemsida är en guldgruva för den som vill börja utforska programmet.

Sammanfattning

Jag hoppas att jag inte skrämt bort alltför många! LyX är ett fantastiskt program med enorm styrka och svagheter. Numera säger en del att gammelfarmor ska kunna använda en dator och göra alla avancerade saker. Om inte farmor klarar något är program eller operativsystem skräp. Farmor kommer inte att klara LyX! LyX är ett väldigt avancerat och svårt program som gör väldigt avancerade saker väldigt enkelt. Det är också ett program som växer efter hand man lär sig det och som låter dig växa som användare. Du blir så småningom duktigare än farmor.

Om det finns intresse för att jag skriver mer om LyX så lämna gärna en kommentar!