Jan 302011
 

Flattr this!

OpenOffice 3.3 är den senaste versionen av OpenOffice. Openoffice är bättre än någonsin. I OOo 3.3 har mest krut lagts på kalkylmodulen Calc, men det finns gott om förbättringar över hela linjen. Alla använder ett kontorspaket på olika sätt. Jag tar fasta på de förbättringar som berör mig. Det innebär att jag fokuserar på ordbehandling i Writer men också tittar litet på Calc och Impress. Jag kommer under de kommande veckorna att skriva mer om dessa funktioner och hur man kan maximera nyttan av dem.

För den som vill läsa om alla nyheter i OOo 3.3 rekommenderar jag den här sidan.

Jag har använt OpenOffice sedan tidig beta i somras. Jag har kört OOo 3.3 på flera olika system och tagit skärmdumpar efterhand. Därför ser bilderna litet olika ut. Även om de tog tid innan OOo 3.3 blev klar har utvecklingsversionen hela tiden varit stabil och jag har inte haft en enda riktig krasch. Det visar hur moget OpenOffice i grund och botten är.

Allmänt och Writer

En liten förändring i den svenska översättningen är att menyn ”Arkiv” har bytt namn till ”Fil”.

Jag förstår inte varför. OOo avviker nu från hur program brukar se ut, vilket kan förvirra. Arkiv är det vanliga. Båda termerna är översättningar av engelskans File. Arkiv torde vara att föredra. Dessutom har menyn Fil blivit smalare än gamla menyn Arkiv. Den har därmed blivit något svårare att öppna. Jag hoppas att någon lägger in en buggrapport om detta så att man ändrar tillbaka till Arkiv!

Man får med ett nytt typsnitt, Liberation Sans Narrow, som ersätter Arial Narrow rakt av.

Typsnittet är bra att använda i presentationer där man vill tränga in mycket text på en bild. Typsnittet gör även att kompatibiliteten blir bättre med PowerPoint som har Arial narrow.

Den nya dialogrutan för utskrifter är inte helt perfekt, men har flera funktioner som underlättar. En är att man kan ställa in att skriva ut flera sidor text på en utskriftssida. Tidigare var man tvungen att ta en liten omväg.

Man kan nu enkelt byta mellan versaler och gemener i högerklicksmenyn.

Det är ingen funktion jag använder särskilt ofta, men jag har sett engagerade diskussioner på OpenOffice fora om den. Jag hoppas att dessa användare blir nöjda!

Den nya sökraden är nästan perfekt. 90% av alla sökningar man gör är enkla sökningar efter ett ord. Dessa går nu snabbare och enklare att göra. Den enkla lilla sökraden är mycket bättre än den överlastade sökfunktionen i MS Word 2010. Då jag testade MS Office 2010 upplevde jag att de glassiga sökningarna var total overkill för de enkla sökningar på ett ord man oftast gör. Om man söker i stora dokument eller mer komplicerat brakar funktionen samman. Snygg, men dålig design!

Jag gar upptäckt en liten specialare. Om man högerklickar på sökfältet kan man klistra in text att söka efter, eller infoga specialtecken.

Det innebär att man kan utföra ganska avancerade sökningar i sökraden.

En nackdel är att sökraden tar litet plats. På min bärbara dator med liten skärm är det trångt med alla extra tillägg med egna knappar. Jag blev tvungen att prioritera vilka knappar och tillägg jag ville ha framme. Efter ett tag kom jag på att jag kan lägga tillägg med knappar i en extra verktygsrad längs skärmens högerkant. På en bredskärm tar en sådan knappast något viktigt utrymme i anspråk.

En annan synpunkt, som går stick i stäv med min första kritik, är att sökraden borde vara större, eller inställbar så att man kan se långa ord eller hela meningar om man söker på längre texter. Nu ser man bara korta ord i det lilla sökfältet. Detta hade förmodligen krånglat till det och tagit bort enkelheten ur funktionen. Man kan förmodligen inte få allt och samtidigt bevara enkelheten.

Förutom det är sökraden perfekt med ett undantag. Man borde kunna koppla ett tangentkommando till den. CTRL+F leder till det gamla sökfönstret som den nya sökraden ersätter för de allra flesta sökningar. Om man vill använda sökraden måste man släppa tangentbordet, klicka i fönstret med musen och skriva sökordet. Det hade varit bättre med ett snabbkommando, skriva sökordet och sedan söka igenom dokumentet med ENTER. Jag vet inte om det går att koppla ett tangentkommando till sökraden, jag har i alla fall inte lyckats än. Det gör att när jag är inne i skrivande blir det CTRL+F och söka på det gamla sättet.

En funktion som är mycket bra om man skriver på flera språk är att man kan återställa språk för markeringar/stycke/hela dokument med ett kommando på menyn Verktyg. Detta var tidigare litet besvärligare.

Synonymordboken i högerklicksmenyn gör att jag använder den oftare än tidigare.

Den svenska ordboken har brister, men man kan hjälpa till att förbättra den här. Ägna en liten stund åt det så får vi alla en bättre synonymordbok! När jag nu använder synonymordboken oftare tycker jag nästan att man skulle kunna mata in egna synonymer liknande hur man matar in egna ord i rättstavningsordlistan. Då skulle man snabbare kunna skaffa sig en bättre ordlista som man sedan skulle kunna välja om man ville dela med sig.

Det hade varit bra om man kunde mata in egna synonymer. Då hade man kunnat bättra på den litet för magra svenska synonymordboken

Impress

I Impress är största förbättringen för mig som använder Ubuntu att man fått OOo i presentationsläge att samsas med Compiz.

En annan bra sak är att då man skapar en ny bild kan man ge den struktur med en knapp.

Man väljer enkelt med den nya knappen vilken typ av bild man vill ha

För övrigt kan jag inte se så många ändringar i Impress. Impress är den modul som jag upplever som svagast. Det vore bra med en rejäl satsning på att lyfta upp Impress!

Calc

Jag är inte rätt person för att beskriva de stora förbättringar som skett i Calc. Större kalkylark och förbättrad prestanda är för de som använder Calc mer avancerat än jag. Några saker har jag som knappt medelmåttig användare nytta av.

Att färgmarkera kalkylblad är bra för att orientera sig.

En mycket bra funktion är att man kan rita och skriva in text i textrutor i diagram. Jag kan lägga på ett lager kommentarer till mina data.

Ska man uppgradera?

Detta är de nyheter jag sprungit på mest då jag testkört OOo 3.3 under nästan ett halvår.

I recensioner av kommersiella program brukar slutklämmen vara frågan om man ska uppgradera. Det brukar vara en avvägning mellan kostnad och vilka nya funktioner man får. Eftersom recensenter ofta får friex brukar de lovsjunga allt nytt och förorda dyra uppgraderingar.

OOo är gratis och fungerar annorlunda. En ny version av OOo innehåller mängder med förbättringar och buggfixar, många fler än de jag beskriver. Dessutom tätar man till eventuella säkerhetshål. I och med att OOo är gratis och jag och alla andra får friex kan jag lovorda programmet och förorda en uppgradering. OpenOffice 3.3 innehåller många förbättringar och jag tror framför allt att de som arbetar med stora filer i Calc kommer att uppskatta förbättringarna.

Utvecklarna har valt att  satsa på en ny version var tredje månad. Det innebär att varje ny version inte är ett nytt program utan att OpenOffice långsamt men säkert blir allt bättre. På senare tid har tempot sjunkit och är nere i 2-3 versioner per år. Förutom själva programmet kommer det hela tiden nya och bättre tillägg, den svenska rättstavningen förbättras och man kan hitta allt fler färdiga mallar för dokument. OpenOffice är ett pågående projekt.

Frågan är därför varför man ska låta bli att uppgradera.

Argument mot att uppgradera:

En uppgradering kräver en nedladdning av drygt 150MB
Den tar cirka fem minuter att genomföra då väl filen laddats ner.
Använder man Linux är det litet pilligt att uppdatera OOo manuellt utanför pakethanteraren.

För mig som mest använder Writer är enbart den nya sökraden värd en uppdatering. När man sedan också får synonymordbok i högerklicksmenyn och kan skriva text ovanpå diagram är det inget att tveka på. För de som använder Calc avancerat är nyheterna ännu bättre.

Därför är svaret på frågan om man bör uppgradera ett tveklöst JA!

För den som vill uppgradera finns inte OOo 3.3 officiellt riktigt än. Det som finns är OOo 3.3RC10 som blev den skarpa OOo. Den kan man ladda ner härifrån.

Jan 202011
 

Flattr this!

OpenOffice och avknoppningen LibreOffice är avancerade program med massor med funktioner. De är inte alltid intuitiva eller enkla att arbeta i.

En bra investering är att läsa manualer. Man får massor med tips och idéer om hur man kan förbättra sina dokument och hitta listiga lösningar.

Manualerna finns för gratis nedladdning. Eftersom OOo och LO skiljer sig åt i detaljer finns det olika uppsättningar. Nu har en rykande färsk introduktion och en manual för Writer släppts för OOo 3.3/LO. De går att ladda ner som PDF-filer. De är uppdelade på kapitel, men en sammanhållen version kommer att släppas. Man kan notera att manualen kommer ut innan programmen släppts i slutversion!

En nackdel är att dokumentationen är på engelska.

Manualerna för OOo kan man ladda ner här.

Writermanualen för LO laddar man ner här.

Det går även att köpa manualerna som böcker för en rimlig slant.

Manualen för OOo Writer kan man beställa här.

Startguiden för OOo kan man beställa här.

Startguiden för LO kan man beställa här.

Det verkar inte som att Writer manualen är färdig.

Jan 162011
 

Flattr this!

Jag fick en liten artikel från en läsare som är student vid ett av landets universitet. Den visar hur man på universitet och högskolor försvårar studier om man inte använder Windows och Microsoft Office. Något så idiotiskt som att man måste använda ett bestämt, ofritt typsnitt, diskvalificerar användning av fri programvara.

Det typsnitt Kurdistan berättar om, Palatino Linotype följer med Microsoft Office. Om man vill köpa det separat kostar det stora pengar. OpenOffice innehåller bara fria typsnitt. Det innebär att man som student antingen måste köpa Windows och MS Office, eller köpa ett dyrt typsnitt. Universitet tillhandahåller visserligen datorer med erforderlig programvara, Windows och MS Office. Det gör att ofria system och filformat lever kvar och att universitet och skattebetalare betalar enorma licenspengar för att få skriva texter, en självklar rättighet för alla akademiker.  Dessa pengar kunde förvisso användas på annat än att gynna vissa programvaruföretags aktieägare. Om en student har ett annat operativsystem eller program på en privat dator går dessa inte att använda i studierna. Det tar bort konkurrens från datormarknaden och gör att studenter bara lär sig ett enda system med vidhängande programvara. Det gör att ett den rådande monopolliknande situationen för operativsystem och kontorsprogram består, bland annat för att det får tyst stöd av universitet och högskolor.

Ett tredje sätt är att tänja gränserna. Det var denna lösning gästskribenten Kurdistan valde:

Att skriva en uppsats

Många studenter har nog någon gång ställts mot väggen av kursansvariga som vill att de ska använda sig av ett specifikt typsnitt för uppsatsskrivningen. Till min stora förvåning så fanns inte alla typsnitt som kommer med MS Office i OpenOffice. Själv kom jag på det efteråt när uppsatsen redan var klar och färdigrättad.

När jag på allvar började bekanta mig med Linux, Ubuntu och öppen mjukvara för snart ett år sedan skrev jag en uppsats vid Uppsala Universitet. Typsnittet vi skulle använda oss av var Palatino Linotype och jag hade redan påbörjat uppsatsskrivningen i MS Office 2007 och sparat dokumentet i .doc-format. Jag bytte i samma veva från Windows till Ubuntu Linux. Ubuntu är förmodligen den största Linuxdistributionen. Jag började genast bekanta mig med OpenOffice som kommer förinstallerat med Ubuntu. Jag hade tidigare använt OpenOffice sporadiskt i Windows. Tyckte då att gränssnittet var fult och att den inte var lika kraftfullt som MS Office. Mina tidigare åsikter om OpenOffice blev söndermalda av Påvels blogg. Idag tycker jag att det är minst lika kraftfullt som MS Office. Dock anser jag att OpenOffice fortfarande är rätt så fult, men det är fullt överkomligt. Med litet trixande med skrivbordstema, fönsterram och ikoner blir Openoffice rätt så vackert.

Nu kände jag att det var på tiden att skriva klart uppsatsen med OpenOffice. När jag öppnade dokumentet tyckte jag att uppsatsen såg konstig ut. Trots att det stod Palatino Linotype i verktygsraden, så såg det verkligen inte ut så. Jag tänkte att jag skriver klart uppsatsen i OpenOffice och ändrar den innan inlämning med MS Office på universitetets datorer. Så blev fallet och jag blev till sist klar med uppsatsen. Efteråt kände jag att något måste göras. Jag kan väl inte alltid finjustera med MS Office innan inlämning? Jag började gå igenom OpenOffices hemsida efter tillägg och fann TestFonts och började läsa om den på nätet. För att vara mer specifik så var det Påvels recension av TestFonts jag läste.

Efter att ha kört TestFonts visade sig att min uppsats inte alls var skriven i Palatino Linotype och att typsnittet saknades. Det var tur att jag skickade uppsatsen från universitetets dator med MS Office. Nu när jag visste vad problemet var och vad som saknades, blev detektivarbetet enkelt. Så hur gjorde jag för lägga till typsnitt för OpenOffice och i mitt fall Palatino Linotype, eller i alla fall en variant av typsnittet Palatino tillräckligt lik Linotypes version för att lura universitetslärarna?

Installera typsnitt i Ubuntu Linux

Jag vill poängtera att det finns flera möjligheter att lösa problemet. Jag redogör för det sätt jag tyckte var lättast:

  1. Se till att OpenOffice är avstängt, inklusive eventuell snabbstart.
  2. Jag sökte på nätet efter en fri, eller åtminstone gratis, version av Palatino. Det är viktigt att det har svenskt åäö och det ska vara ett Truetypetypsnitt, annars kan det bli problem med OpenOffice. Jag hittade en version av Palatino här.
  3. Klicka på menyn ”Platser” och därefter på ”Hemmapp”. Väl inne i hemmappen klickar på fliken ”Visa” och sedan ”Visa dolda filer”. Du kan också använda tangentkombinationen CTRL + h. Nu syns en massa filer och mappar med en . i början av namnet.
  4. Leta reda på mappen ”.fonts”, om den inte finns skapar du en ny mapp genom att högerklicka och välj skapa mapp. Döp mappen till ”.fonts”.
  5. Typsnittsfilen som du laddade hem i steg 1 lägger du i mappen ”.fonts”.
  6. Öppna OpenOffice. Nu ska Palatino finnas.
  7. Testkör TestFonts och se om den finner typsnittet.

Lycka till!

Observera de ställen jag skrivit med citattecken är utan på din dator.

Kurdistan

Jan 162011
 

Flattr this!

jag skulle installera OpenOffice på en dator sökte jag på ”OpenOffice download” i Google för att snabbt komma till OOo:s nedladdningssida. Döm om min förvåning när det allra överst dök upp något som hette “Microsoft Office Download”.

Då jag tittade noggrant såg jag att det stod annons.

Det är alltså ett blufföretag som försöker rida snålskjuts på OpenOffice och lura användare av OpenOffice till sin hemsida. Att det är ett blufföretag framgick då jag gjorde om sökningen i Firefox med tillägget WOT, Web of Trust installerat. Det gav en gul varning, alltså är det något lurt i görningen. Sidan kan sprida virus, stjäla kontokortsnummer eller innehålla pornografi eller andra rysligheter.

Trots varningen kunde jag inte bärga mig utan höll andan och klickade på länken. Det visade sig att företaget säljer en kopia av OpenOffice från 130€ och uppåt! Alltså drygt 1000 kronor för ett program som är helt gratis! Man har givetvis inga som helst garantier för att den svindyra klonen fungerar. Det kan spara dina filer i filformat som du inte kan öppna. Det kan innehålla spionprogram som ringer hem till blufföretaget och skvallrar om vad du gör på din dator.

Man måste vara försiktig på nätet. Vissa företag har inga betänkligheter då det gäller att luras. Det är verkligen illa när blufföretag försöker rida snålskjuts på framgångsrika fria program som OpenOffice!

Den enda sidor du ska ladda hem OpenOffice på är den officiella svenska sidan eller den internationella nedladdningssidan. Där är du garanterad att få ett fritt, fungerande och gratis kontorspaket.

Jan 152011
 

Flattr this!

man använder kolumner i OpenOffice Writer löper texten uppifrån och ner i kolumn 1 och fortsätter överst i kolumn 2.  Detta är standard för ordbehandlingsprogram och så som vi är vana att läsa text.

Det är så här vi är vana att läsa text i kolumner och så som OOo är inställt som standard.

Om man har en bild mitt på sidan löper texten på samma sätt, från kolumn 1 till kolumn 2.

Om man har en bild löper texten som vanligt i kolumnerna

Kolumner ställer man in på Sidformatmallen.

Man ställer in kolumner på Sidformatmallen i OOo. Kom ihåg att tilldela ett avstånd mellan kolumnerna. Av någon anledning har OOo 0 som standardavstånd och det blir inte snyggt!

Ibland vill man att texten över bilden inte ska gå ner under bilden, utan fortsätta överst i kolumn 2. Under bilden vill man ha en annan text som går över i kolumn 2 under bilden. Detta är ett vanligt sätt att arrangera en layout i en tidning eller ett nyhetsblad.

I en tidning eller i ett nyhetsblad är det vanligt att en text hamnar ovanför en bild och en annan text under bilden

Hur fixar man det?

1. Lägg texterna i varsitt Område (Infoga -> Område) och välj två kolumner under fliken Kolumner. Se till att det blir en radmatning mellan områdena.

Områden är ett smart sätt om man vill ha en annorlunda layout på en del av sidan. Man kan använda kolumner i dem. Kom ihåg att ha ett avstånd mellan kolumnerna

Områden kan redigeras som vanlig text.

2. Mellan områdena lägger man en ram (Infoga -> Ram…) Ramen förankrar man som tecken. Då följer den radmatningen man gjorde under steg 1.

Ramar kan man variera i oändlighet. Det viktiga är att man förankrar den "som tecken"

Man kan ändra inställningar för ramen. Man kan till exempel göra den osynlig.

3. I ramen lägger man sin bild. Det enklaste brukar vara att kopiera in den. Man kan behöva justera ramen så att den passar bilden när den är på plats.

Färdigt!

OpenOffice Writer är ett av de bästa ordbehandlingsprogrammen för att skapa avancerade layouter.

Jan 072011
 

Flattr this!

Ubuntu är en av de populäraste Linuxdistributionerna. För de som aldrig har testat Linux är det en bra ingång till ett spännande operativsystem! Det går att läsa mer på Ubuntus hemsida. För den som vågar är det bara att ladda hem och bränna en gratis CD-skiva här. Den kan man köra Live i sin dator utan att installera, eller installera vid sidan av till exempel Windows.

Under det senaste året har Ubuntu satsat en hel del på design. Man har bland annat tagit fram ett eget typsnitt. Det är gratis och går att ladda ner på Ubuntus hemsida. Det är ett vanligt Truetypetypsnitt och fungerar alltså lika bra i Windows och Mac som i Linux.

Man har gett Google tillstånd att lägga ut det bland sina nättypsnitt. Det innebär att typsnittet kan användas fritt på bloggar och hemsidor. Förutom Ubuntutypsnittet finns det flera snygga och användbara typsnitt. Typsnitten kan även laddas ner som vanliga Truetypetypsnitt.

Ubuntutypsnittet är ett sans serif typsnitt. Det är speciellt framtaget för att synas bra på bildskärmar. Jag har använt det en del i presentationer. Det är ett snyggt och litet speciellt typsnitt som väcker intresse utan att vara påträngande.