apr 262011
 

Flattr this!

Jag har tidigare skrivit om den utmärkta texteditorn Focuswriter. Focuswriter har ersatt ”riktiga” ordbehandlingsprogram för mig när jag skriver enklare texter.

En fantastisk funktion i Focuswriter är att man kan ställa in bakgrund. Om man tycker det är för mycket arbete att göra sina egna teman har jag hittat en bloggare som lagt ut vackra teman på sin blogg. Flera av dem är litet dova i färgerna och sköna att skriva till. En del har anknytning till den klassiska filmen Bladerunner.

Att skriva med Bladerunner som bakgrund är intressant upplevelse!

När man laddat ner ett tema packar man först upp det på lämpligt ställe. Sedan väljer man Settings -> Themes -> Import i Focuswriter och bläddrar till det nedladdade temat.

Jag arbetar allt oftare i Focuswriter och jag undrar varför inte tyngre ordbehandlingsprogram har hittat fram till den smått geniala funktionen med bakgrunder och teman för att förbättra och variera arbetsmiljön?

apr 222011
 

Flattr this!

Litet sent tipsar jag om clipart man kan använda om man vill göra något på sin dator om påsken.

Openclipart har massor med bra bilder. En sökning på easter gav detta resultat.

Prezentationmagazine har även de bra clipart med påskmotiv. Dessutom har de Powerpoint/Impress mallar.

Här är en sida med massor med påskharar.

Här är en sida med massor med länkar till sidor med clipart med påskmotiv.

Glad Påsk!

apr 202011
 

Flattr this!

När man läser inlägg på forum och bloggar förekommer ofta negativa omdömen om OpenOffice då det jämförs med Microsoft Office. Inläggen är ofta skrivna av personer som prövade OpenOffice i en timme för tre år sedan och därmed vet allt om programmet. Åsikterna som framförs kan sammanfattas så här:

1. OpenOffice är dåligt för att det är fri programvara/gratis

Visst finns det fria program som är dåliga. Det finns många dåliga gratisprogram. Det finns också många dåliga betalprogram. Eftersom du slipper betala för fria dåliga program är de bättre än ofria dåliga programmen.

OpenOffice håller toppklass. Den enda modul som nog behöver en rejäl översyn är Impress. Writer är bättre än Word och Calc/Base ligger på samma nivå som Excel.

2. OpenOffice är inte moget
OpenOffice är tio år gammalt. Innan det hette det StarOffice. De äldsta delarna av programmet är närmare tjugo år gamla. Kanske är det mer befogat att påstå att koden är för gammal och OOo/LO börjar bli övermoget…

3. OpenOffice är en dålig klon av Microsoft Office
Börjar man använda OOo och tror att det är en MS Office klon blir man snabbt besviken. Visst finns det likheter, men OOo gör ofta saker på sitt eget sätt. Ofta bättre än Microsoft Office, ibland sämre.

Formatmallar är ett exempel. När man inser att man bör använda formatmallar för allt i OOo: dokument, sidor, stycken, listor, rubriker ner till formateringar av enskilda tecken, går arbetet mycket lättare. Microsoft Office saknar formatmallar eller hanterar dem så illa att det är bättre att direktformatera. Det spelar ingen större roll i ett dokument på fem sidor. I dokument på 500 sidor är det omöjligt att hålla reda på text utan formateringar. Writer har ett bättre och mer strukturerat sätt att arbeta än MS Word.

4. Det är problem med samarbete och filformat
OOo är hyfsat kompatibelt med MS Office men är inte 100% kompatibelt. Faktum är emellertid att jag har mindre problem med olika MS Office format i OpenOffice än vad kollegor som använder olika versioner av MS Office och kör det på PC/MAC då de ska öppna varandras filer eller några år gamla Office-dokument.

5. OpenOffice saknar funktioner
Då jag använder MS Office tycker jag samma sak. Dessutom blir jag förbluffad över allt skräp man lagt på. OOo har massor med funktioner och det finns funktioner som saknas i MS Office. Förutom formatmallar saknar jag i MS Office: Navigatorn, Samlingsdokument, den bättre rättstavningen i OOo, ordkomplettering, bättre möjligheter att anpassa gränssnitt, enkel hantering av makron och att lägga till och ta bort tillägg beroende på vad man arbetar med.

I fullversionen av MS Office finns moduler som OOo saknar. Dessa kan man enkelt ersätta med andra fria program. Thunderbird ersätter till exempel Outlook rakt av.

6. OpenOffice är ett andrahandsval för fanatiska anhängare av fri programvara
Det är lätt att avfärda någon som fanatiker för att den inte gör som man själv. Att betala för MS Office kan ses som ett kvitto på att man är normal. Att odla rädsla för fri programvara och fria filformat är en del av Microsofts och andra programvaruföretags strategi. Fria filformat fungerar väldigt mycket bättre än ofria. Varför ska man acceptera att ett programvaruföretag kodar ens arbete med en hemlig kod, tar kontrollen över det och att man måste köpa en licens för att komma åt vad man själv skapat? Egentligen är det proprietära lösningar som är onormala och borde motiveras.

Fri programvara har på område efter område visat vad det duger till. Internet drivs i huvudsak av fri programvara. Firefox, GIMP, LyX och Inkscape är program som fungerar lika bra eller bättre än ofria motsvarigheter som kostar stora pengar.

Sedan jag för ett antal år sedan gick över till OOo från MS Office har jag producerat ett halvdussin böcker och ett femtiotal artiklar med OOo. Som helhet är jag mer nöjd med OOo än med MS Office.

Man kan ställa frågan om det jag skriver blir bättre om jag betalar en avgift till Microsoft. Om någon kan övertyga mig om det kommer jag självklart att omedelbart byta program. Fram tills dess går pengarna till annat.

7. OpenOffice är bara för de som inte har råd med MS Office
För den som menar att det bara är fattiga som använder OOo går det utmärkt att betala en slant. I nuläget gör pengarna mest nytta hos LibreOffice. När du köper en licens för MS Office går större delen av pengarna till Microsofts aktieägare. När du betalar till LO går hela summan till att förbättra programmet.

I Sverige har många råd med MS Office. OOo är emellertid enda alternativet i andra delar av världen där ekonomin inte tillåter att man betalar licensavgifter till amerikanska storföretag. I ett globalt perspektiv är proprietära program orättvisa och ett hinder för utveckling.

apr 112011
 

Flattr this!

ODF är det fria filformatet som är motorn i OpenOffice och flera andra kontorsprogram. En av fördelarna med ett fritt filformat är att det är möjligt att gå in och hacka i sina filer. Innehållet är inte kodat eller hemligt.

Jag har tidigare beskrivit hur man kan få till extremt höga sidnummer genom att hacka i sparade filer.

Jag hittade nyligen en blogg som berättar hur man får fotnotsavskiljare i annan färg än svart.

Fotnotsavskiljare är det lilla streck som skiljer fotnoter från huvudtexten. I Writer liksom i de flesta ordbehandlingsprogram är det svart. Det ska vi ändra på...

Denna funktion finns i ODF-formatet, men inte i OpenOffice. Det betyder att man förmodligen skulle kunna göra ett tillägg eller införa funktionen i OOo ganska enkelt. Som det nu är måste man in och hacka direkt i ODF-filen.

Kom ihåg att det är ett hack! Använd bara kopior på filer eller filer du inte är rädd om. Om man gör fel då man hackar direkt i ODF-filer kan det gå helt åt skogen och filen kanske inte längre går att öppna!

Gör så här!

1. Öppna din ordbehandlingsfil, som ska ha filändelsen .odt med ett komprimeringsverktyg som WinZip, WinRar eller likande. För den som inte vet det är ODF-filer i princip bara .zip-arkiv.

2. Överst i mappen har du en fil som heter styles.xml. Öppna den i ett anteckningsprogram. Jag använder Gedit i Linux.

3. Sök på ”style:footnote-sep”. Det är denna inställning som styr fotnotsavskiljaren. Det finns på tre ställen, i alla fall i min testfil. Strax efter förekomsterna finns texten: ”style:color=”#00000”. Det är denna sifferkod man ändrar för att få en annan färg på strecket.

Var försiktig då du hackar direkt i ODF-filer! Ändrar man fel saker kan filen bli förstörd.

Orange som föreslås i bloggen är: ”#FFA500”. Pröva också gärna ”#C22F2F” (rött) eller ”#ACCD8A” (grönt). Man kan variera i det oändliga. I längden blir det lättast om man har ett program där man kan testa färgkoder.

4. Spara filen styles.xml på samma ställe du hittade den. Stäng komprimeringsverktyget och öppna filen i OpenOffice som vanligt. Nu har fotnotsavskiljarna en märklig färg!

Orange fotnotsavkiljare, vad ska det vara bra för?!

Om man verkligen behöver denna funktion eller om det bara är onödigt lull-lull är en annan fråga. Det går att göra och det kan finnas lägen då man vill ha en annan färg på fotnotsavkiljaren.

Om man vill ha en fotnotsavkiljare i annan färg föreslår jag att man sparar ett ändrat dokument som en dokumentmall som man använder för nya dokument. Då slipper man hacka i ODF-filer varje gång man vill pynta.

Åter en gång: Ta det försiktigt då du hackar direkt i ODF-filer! Ändra bara på de saker som jag föreslår och lek inte med viktiga filer (och framför allt: skyll inte på mig om du ställer till det…)!

apr 092011
 

Flattr this!

Det värsta som finns är att förlora sina filer, det vill säga råka ut för dataförlust. Det kan bero på datorhaveri, otur eller slarv. Kanske kan man tro att dataförlust är något nytt för dataåldern. Så är inte fallet utan dataförlust slog ännu hårdare förr. Ett exempel är det olycksaliga geniet Pehr Vilhelm Tholander (1770-1815).

I Europa…

Tholander var från Vetlanda och studerade som ung i Uppsala. Genom ett arv kunde han resa och studera i Europa. Först hade han tänkt att gå i tjänst hos någon herreman i Frankrike för att studera på lediga stunder. Det gick inte så bra. Då Tholander 1794 kom till Paris rådde Franska revolutionens värsta skräckvälde och Tholander hade ”innom åtta dagar tjenat fyra särskilda Potentater.” Det var inte lätt att hitta en varaktig anställning när ens arbetsgivare giljotineras på löpande band!

För att få studiero begav sig Tholander istället till Göttingen i Tyskland. Universitet i Göttingen var ett av Europas mest ansedda. Särskilt inom Tholanders favoritämnen historia och språkforskning låg man långt framme. Efter flera års studier tog Tholander en toppexamen och vände hem till Stockholm ”rikligen försedd med widsträckta kunskaper och dyrbara samlingar, men alldeles utblottad på penningar och kläder.” På vägen stannade han till i Köpenhamn för att lära sig isländska.

Hemma i Stockholm…

Väl hemma i Stockholm blev Tholander svårt sjuk och blev tvungen att pantsätta alla sina ägodelar för att ha råd med mat och hyra. Han fick lämna sina pantkvitton som säkerhet till sin hyresvärd, en viss Hjerner. Den lömske Hjerner passade på att lösa in den sjuke Tholanders ägodelar och sålde dem runt om i Stockholm och köpte brännvin för pengarna.

”Då den olycklige Tholander från sin långwariga sjukdom åter uppstod, såg han sig icke allenast beröfwad sina med kostnad och möda anskaffade affekter, utan äfwen det för dem influtna penningbelopp, hwilket Hjerner för sig sjelf behöll.” Tholander upptäckte till sin fasa att en koffert med ett tjugotal bokmanus var borta. Manuskripten användes för att tända brasor runt om i huvudstaden. Vad värre var hade Hjerner även sålt hans betyg. Utan toppbetygen från hans internationella studier hade han ingen möjlighet att söka en anställning på passande nivå, utan var tvungen att gå i tjänst först som trädgårdsdräng och sedan som småskollärare.

Geniet…

Till trädgårdsdrängens torftiga boning kom landets främsta professor för att diskutera historia, filosofi och antika språk. På lediga stunder översatte Tholander isländska sagor, skrev på sanskrit och försökte tyda kilskriften. I Sverige fanns ingen annan med hans kunskaper.

Så småningom började det gå litet bättre och Tholander fick en tjänst på litet högre nivå. Dessvärre drabbades han av blodstörtning och avled efter en tids sjukdom. ”Tholanders begrafning bevistades af mig, Livijn, Ling, Stråle, O. Myhrmann, Afzelius, Gadelius och Geyer. De 7 förste buro liket” skrev hans bäste vän Jacob Adlerbeth i sin dagbok. Få så bortglömda personer har haft ett lika intellektuellt lysande begravningsfölje.

Hela Tholanders liv gick i kras på grund av dataförlust. Att förlora data är inget nytt för dataåldern.

Att inte förlora data

En skillnad till Tholanders tid är att vi idag har bättre möjligheter att förebygga dataförlust. I OpenOffice kan du ställa in programmet så att det alltid sparar en säkerhetskopia, se detta inlägg. Hoppas det går bättre för dig än för Tholander och att du slipper förlora data!

apr 062011
 

Flattr this!

Om man skriver texter på flera språk i samma dokument i OpenOffice Writer kan det vara svårt att få rättstavningen att fungera. Man kan markera ett stycke och i den nedre fönsterraden ange ett annat språk än svenska. Detta är inget att rekommendera, det är en direktformatering som kan störa andra funktioner och inte är särskilt beständig.

Om man ofta skriver på flera språk är det bättre att skapa formatmallar för olika språk. Jag har till exempel Brödtext, Brödtext engelska, Brödtext tyska. Man kan göra det för de formatmallar man brukar använda. Man väljer därefter formatmall med rätt språk i rullmenyn uppe till vänster.

Rättstavningen fungerar därefter automatiskt för alla språk. Man kan också spara ett preparerat dokument som malldokument. Då slipper man göra om manövern varje gång man ska skriva på ett annat språk.

Gör så här:

Öppna fönstret Formatmallar och formatering (F11). Högerklicka på Brödtext. Välj Nytt.

Under fliken administrera ger du ett nytt passande namn. I mitt fall Brödtext engelska.

Under fliken Teckensnitt väljer du rätt språk i rullmenyn.

Därefter klickar du på OK.

För att rättstavningen ska fungera måste du ha rättstavningsordlistan för språket installerat. Engelska följer som regel med OOo när man installerar den svenska versionen. Du kan hämta ordlistor på andra språk här. De installeras som tillägg.

Nu har du en formatmall med automatisk rättstavning på engelska formaterad som brödtext.