maj 292011
 

Flattr this!

Det har gått något halvår sedan The Document Foundation (TDF) bildades och knoppade av OpenOffice.org (OOo) till LibreOffice (LO). Man har fått Oracle att annonsera att man släpper OOo. På ytan kan detta synas vara en framgångssaga; de fria små utvecklarna har vunnit över det stora elaka företaget.

Riktigt så enkelt är det inte. Givetvis behövs det tid för att bygga upp ett projekt och LO kan inte sägas vara ”färdigt”. Det kommer att ske stora förändringar när Oracle bestämt sig för hur de ska släppa OOo. Man kan inte döma LibreOffice, utan peka på vilka problem och faror som finns.

Oracle

SUN och sedermera Oracle betalade tiotals utvecklare för att arbeta med OOo. De var projektets i särklass största bidragsgivare. De utvecklare som arbetade med OOo hade mångårig erfarenhet av koden. Det är oklart vad som kommer att hända med dessa utvecklare och om Oracle kommer att bidra till OOo/LO framöver. Det är mycket resurser och kunskap som kommer att försvinna.

Ett projekt som alla andra?

Det finns framgångsrika program med öppen källkod. Man kan peka på Firefox, GIMP och VLC. Dessa är om inte marknadsledande, fullt respektabla program. TDF vill jämföra sig med Mozilla och håller på att ombilda sig till en stiftelse som ska förvalta LO på samma sätt som Mozilla förvaltar Firefox.

LO är som program många gånger större och har en mer komplicerad och mer föråldrad kodbas än nästan något annat stort öppet källkodsprojekt. Till och med hela Linuxdistributioner som Ubuntu, OpenSuse och LinuxMint är små jämfört med LO. För att driva LO framåt krävs därför rimligen större resurser. Man kan jämföra TDF:s hemsida med Mozillas. TDF:s sida är mager och innehåller en bråkdel av de resurser som finns på Mozillas. Visst, projektet är nytt, men att bara bygga upp en stark hemsida visar på projektets komplexitet.

Struktur

Istället för ett enda stort företag, SUN/Oracle, som kontrollerar utvecklingen har LO flera halvstora företag som Novell, Redhat och Canonical bland intressenterna och där inget har kontroll. Man kan kalla detta ett ”Linuxsätt” att arbeta. Det är ungefär så som Linuxkärnan blir till. Många Linuxprojekt ”lånar” kod från varandra och bidrar därmed till varandras utveckling.

Små och stora utvecklare

Man odlar samtidigt myten om de självständiga hackarna. De självständiga hackarna har dock inte mycket mer att säga till om nu än tidigare, även om de lyfts fram och glorifieras.

Tidigare bidrog SUN/Oracle med stommen för OOo och nästan alla tunga funktioner. De halvstora företagen bidrog med förbättringar ovanpå det som till exempel multimediafunktion i Linux och diverse exportfilter. En del bidrog man med till OOo, annat gjorde man tillgängligt i Go-oo.

Ovanpå detta bidrog självständiga hackare med små extra finesser, många bidrag är de tillägg som finns till OOo/LO. Med all respekt och stor tacksamhet för andras insatser, i LO har de självständiga hackare mestadels tvättat kod och tillfört diverse små, men knappast avgörande funktioner. Utan de självständiga hackarna skulle LO vara litet större att ladda ner och sakna några små finesser, men vara fullt funktionellt.

På det sätt som LO är strukturerat kan man alltså förmodligen bygga vidare på och finslipa befintlig funktionalitet. Frågan är dock om man kommer att mäkta med att införa helt nya eller kraftigt förbättrade funktioner.

Ekonomi

Hur kommer man att ersätta den grund som SUN/Oracle bidragit med, i form av ett ganska stort antal avlönade utvecklare? Att LO lyckades samla in 100.000€ för att kunna ombilda sig till en stiftelse och som startkapital är beundransvärt, men räcker inte långt för att avlöna utvecklare. Man behöver få en eller flera större aktörer att avlöna utvecklare.

Kvalitet

Man har infört ett någorlunda fast släppschema för LO där en ny version släpps runt ett visst datum istället för som i OOo, då Oracles utvecklare tyckte att det var dags. De nya versionerna kommer att hålla betakvalitet och man uppmanar användare att vänta till buggfixversion 3.4.1 eller ännu hellre 3.4.2.

Jag tror att modellen med en aktör som kontrollerar programkod är bättre än en organisation där ingen har slutligt ansvar, åtminstone för större projekt som LO. Kontorsprogram skiljer sig från många andra program eftersom buggar kan få enorma konsekvenser. Jämför mellan att dokument som man arbetat på i flera månader inte går att använda, med att VLC inte kan spela upp en film eller att Firefox kraschar på en webbsida. I betaversioner av kontorsprogram kan man förlora oersättlig data.

Kanske har LO rätt i att det är att utvecklingsmodellen har visat sig vara lyckat i många öppenkällkodsprojekt. Dessa är alla mindre än LO och många av de större projekten, som till exempel Linuxdistributioner, har företag bakom sig som enväldigt avgör hur och när man vill släppa sin produkt.

Frågan är dock om modellen är så lyckad. Jag skrev häromsistens om hur svajig senaste versionen av Ubuntu är. Ubuntu är extremt vad det gäller att släppa nya versioner som man vet innehåller  buggar på utsatt tid. Svajigheten har gjort att jag övergett Ubuntu. Utvecklingsmodellen har i mitt fall inte varit framgångsrik.

Jag är inte imponerad av stabilitet och kvalitet i LO och jag är övertygad om att man måste tänka om.

LO för Linux?

De flesta av de företag som stöttar LO som Novell, Redhat och Canonical har sin bas i Linux. Det ligger i deras intresse att det finns en förstklassig kontorssvit i Linux. Man kommer att anpassa släppen av LO till de stora Linuxdistributionernas släppcykler på runt ett halvår, vår och höst.

Man kan fråga sig hur stort intresse dessa företag har av att utveckla LO för MAC och Windows. Man ska komma ihåg att ofria operativsystem står för över 90% av alla nedladdningar av OOo. Risken är att man tappar den breda användarbasen i Windows om nyheterna i LO består av: ”bättre integrering i GTK” och ”integrering i Ubuntus globalmeny” som i version 3.4. Dessa förbättringar är givetvis välkomna för dem som använder Linux, men meningslösa för över 90% av användarna.

Linuxanda

Det märks att många av LO:s utvecklare har sin bakgrund i Linuxvärlden. På LO:s hemsida och i mailinglistor betonar man att LO ska drivas som en meritokrati. Detta är ett älsklingsord bland Linuxnördar. Det betyder att de som bidrar till projekt är de som bestämmer. Det är också en synonym till att buffla, armbåga och trycka till varandra. Så går det tyvärr till på många Linuxhemsidor och forum som menar att man är meritokratiskt styrda.

Jag tror att denna attityd är en starkt bidragande orsak till att Linux inte slår igenom på skrivbordet. Icke-nördar är inte intresserade av att hunsas i meritokratier, utan vill ha en fungerande produkt och en vettig support.  Man kan undra hur länge folk kommer att använda LO om de får det klassiska Linuxsvaret: RTFM! då de frågar om hur man numrerar sidor.

Linuxandan är en belastning för projekt större än en entusiastkrets.

Svagt användarstöd

LO har motsatt sig att starta ett forum eller att samarbeta med OOo:s engelskspråkiga forum. Man menar att e-postlistor (modell 1990) är bättre. E-postlistor är vanliga i Linuxvärlden där projekt är små och användarna av specialprogram bara är något fler än utvecklarna. Då fungerar e-postlistor bra och man får nära kontakt mellan utvecklare och användare.

E-postlistor passar definitivt inte skolbarn, pensionärer och datorovana som ställer basala frågor. Eftersom OOo/LO är gratis är en stor del av användarna hemanvändare och personer som inte använder datorer så ofta och därför inte vill betala för dyra program. Därför är många användare datorovana.

Canonical har som målsättning att 200 miljoner ska använda Ubuntu inom några år. Det innebär upp mot 200 miljoner LO-användare som söker support på LO:s e-postlista. Om inte förr kommer mailboxen att explodera då.

Dålig support gör att man skrämmer bort företagskunder och offentlig sektor som skulle kunna bidra ekonomiskt till LO.

Allt som allt får man intrycket av att LO mer är till för utvecklare med Linuxbakgrund än för användare.

Framtiden

Detta är en del av de problem jag noterat då jag försökt fördjupa mig i hur TDF och LO är uppbyggt. Jag vill poängtera att projektet absolut inte är dödfött och förmodligen var en avknoppning och vägen bort från Oracle oundviklig. Även om LibreOffice är ett spännande projekt finns det all anledning att vara orolig.

Huvudanledningen för oro är att LO är det enda realistiska fria kontorspaketet:

  • OOo kommer sannolikt att avvecklas.
  • KOffice har (i god Linuxanda) spruckit i två grenar där den ena består av en enda utvecklare och den andra grenen har en bra bit kvar innan man kan lansera. Kanske ska man avskriva KOffice som under många år varit lovande, men aldrig levererat?
  • AbiWord och Gnumeric är bra program, men saknar tunga funktioner i OOo/LO.

De problem som LO måste lösa kan sammanfattas med:

  • Att man behöver en stadig och stor inkomstkälla.
  • Att man behöver stärka sitt varumärke, sin webbplats och sin produkt.
  • Att man behöver förändra sin syn på användare och support.

Vi får se hur TDF och LO lyckas lösa problemen.

maj 282011
 

Flattr this!

och då måste till och med en grå kontorsråtta ställa de yttersta frågorna. Frågan om Guds existens har ställts sedan urminnes tider. Alltifrån Aristoteles yttersta orsak och orörde rörare har man konstruerat gudsbevis. Inget gudsbevis har emellertid slutgiltigt kunnat svara på frågan om Guds existens eller övertyga tvivlarna.

Sent i fredags eftermiddag lyckades jag skapa Gud och därmed finna bevis för Guds existens. Jag hoppas att ingen tar illa vid sig att jag skämtar om heliga ting!

Något förvånande kom jag fram till hur jag skapar Gud då jag gjorde en felaktig tangenttryckning i ett terminalkommando i Linux. Efter en del vidare forskning lyckades jag få rätt på Gudskommandot. Det är i de små sakerna och då vi minst väntar det som Gud uppenbarar sig!

Detta är kommandot som skapar Gud och därmed bevisar Guds existens:

Då man skriver in det i terminalen och trycker på ENTER skapas Gud.

Nu finns Gud i min Hemmapp och jag förutsätter att min dator därmed är välsignad. Gud är alltså skapad av Linux. Innan Linux var Jorden öde och tom.

Jag skulle gärna vilja veta mer om Guds karaktär. Problemet är att jag inte har hittat rätt program för att öppna Gud.

Jag har testat med standardprogram som VLC, GIMP och FireFox, men inget av dem klarar av att öppna Gud.

Bäst resultat har jag fått med AbiWord och LibreOffice som båda klarar av att öppna Gud. Guds natur visar sig då var det något kryptiska:

Kan det vara så att Gud är Linuxdistributionen ArchLinux? Eller är det en syftning på ärkeänglarna? Jag är inte teolog och Guds natur undflyr mig.

Notera att Guds innehåll är markerat som en felstavning. Detta är märkligt eftersom Gud är ofelbar. Därför tror jag inte att AbiWord och OpenOffice öppnar Gud på rätt sätt.

Det finns 10 000-tals program för Linux. Det kan därför ta ett tag att hitta rätt program för att öppna Gud. När jag hittat det kommer jag inte bara att ha beviset för Guds existens utan även nå visshet om hans karaktär.

här roligt hade jag en sen fredagseftermiddag. Hoppas att din helg blir bättre!

maj 252011
 

Flattr this!

I OpenOffice/LibreOffice kan man som mest visa de tio senaste dokument man använt under Fil → Senaste dokument. För en del användare är det i minsta laget.

Det finns heller inget sätt att enkelt rensa listan över senaste dokument. Om man sitter på en offentlig dator är det lätt för nästa användare att se vad man arbetat med. Det finns inga enkla inställningsmöjligheter som ändrar detta.

Som tur är finns tillägget History Manager.

Då man installerat History Manager finns det under Verktyg → Tillägg. Då man öppnar det får man upp ett fönster med inställningsmöjligheter.

Man kan välja hur många dokument som man ska synas i listan över senaste dokument.

Man kan rensa listan med ett knapptryck. Om inte rensningen fungerar direkt så dra ner antalet dokument till 0 och tryck på Clear.

History Manager innehåller så pass bra och grundläggande funktioner att det borde vara standard i OOo/LO!

Man laddar ner History Manager här.

TILLÄGG

Efter påpekanden från flera läsare vill jag påpeka att History Manager inte riktigt fungerar som det ska på alla operativsystem. History Manager underhålls inte heller längre av utvecklaren.

Ett annat tillägg som gör samma sak som History Manager och dessutom kan  göra flera nyttiga saker är History Master, som jag istället rekommenderar. Jag har skrivit om en äldre version här.

Jag vill tacka de läsare som tipsade om detta!

maj 232011
 

Flattr this!

När man gjort en särskilt lyckad presentation i OpenOffice/LibreOffice Impress kan man vilja återanvända en eller flera bilder i andra sammanhang. Man kan vilja ha dem som illustrationer i uppsatser eller andra dokument. Det enklaste är då att exportera varje bild i Impress som en egen fil som man därefter kan använda in i andra dokument.

Det finns ett tillägg som fixar detta automatiskt, Export as Images.

När man installerat tillägget hittar man det under Verktyg-> Tillägg.

Då man öppnar Export as Images öppnas ett fönster där man kan välja vilket bildformat man vill exportera i, bildkvalitet och var man vill ha sina bilder.Man har goda möjligheter att styra kvalitet och format.

När man valt färdigt klickar man på Export. Bilderna hamnar bekvämt i en egen mapp, färdiga att återanvändas!

Du laddar ner Export as Images här. Det fungerar både i OpenOffice och LibreOffice.

maj 182011
 

Flattr this!

Man kan göra snygga dokument Writer. Riktiga Desktop Publishing program som Adobe InDesign har specialfunktioner som Writer och andra ordbehandlingsprogram saknar.

Några funktioner är att kunna pressa ihop eller töja text och radavstånd. Sådant är viktigt om man till exempel ska kunna pressa in några ord extra på en sida och slippa en nästan blank sida i en bok. Sådant är inte snyggt och kostar dessutom extra att trycka.

Nu finns det ett tillägg för OOo/LO som fixar sådana saker. Tillägget heter ParaDTP. Efter installation finns det som en knapp i verktygsraden.

Då man klickar på knappen öppnas ett fönster. I det kan man välja radavstånd och/eller avstånd mellan tecken för markerad text.

Ibland får man ett ensamt ord på sista raden i ett stycke. Det ser inte så snyggt ut och om man bara kunde pressa ihop texten litet kunde man spara utrymme och göra sidor och sidbrytningar snyggare...

Man kan justera inställningarna nästa steglöst i ParaDTP och kombinera funktionerna fritt.

Genom att markera några ord och dra ihop teckenavståndet i dem något får jag plats med ett extra ord på raden. Om man är försiktig kan man göra små justeringar utan att det stör texten. Det ger en extra finish åt dokument.

Gör man det snyggt kan man omärkligt pressa in några extra ord på en sida och därmed förbättra sidbrytningar och design av hela dokument.

För den som vill ge dokument en extra finish i Writer är ParaDTP ett utmärkt verktyg.

maj 162011
 

Flattr this!

AbiWord är ett utmärkt ordbehandlingsprogram för dem som vill ha ett litet enklare och snabbare redskap än OpenOffice/LibreOffice Writer.

I många ordbehandlingsprogram gör man två bindestreck -- och ett mellanslag för att automatiskt få ett tankstreck. Så är det i OOo och LO. Tankstreck används till exempel vid anföring och i listor.

AbiWord saknar denna funktion. Det går dock att få till tankstreck ganska enkelt.

Windows

I Windows gör man specialtecken med vänstra ALT-tangenten och det numeriska tangentbordet med NUMLOCK avstängt. För tankstreck är koden:

ALT+0150

Det går att göra många andra specialtecken med vänster ALT och en sifferkombination. Läs mer om det här. där finns även tips på hur man kan göra om ens dator inte har något numeriskt tangentbord.

Notera att genvägen går att använda också i andra program än AbiWord.

Linux

Ubuntu

Det finns olika sätt att göra tankstreck i Linux. Här är ett som fungerar bra och som är lätt att få till. Jag kör Ubuntu, men funktionen borde vara densamma i andra Linuxdistributioner som kör Gnome.

System -> Inställningar -> Tangentbord. Fliken Layouter: Alternativ. Position för Compose-tangenten. Välj en lämplig tangent till exempel Höger ALT.

(I Ubuntu 11.04 Unity: Avstängningsknapp -> Systeminställningar -> Tangentbord. Att justera sitt system under avstängningsknappen är en seger för amatörism inom design av skrivbordsmiljöer)

Kubuntu

Detta gäller också för de flesta distributioner som använder KDE. Gå in under Systeminställningar -> Inmatningsenheter -> Tangentbord -> Avancerat. Bocka för Anpassa tangentbordsalternativ och rulla ner till Position för Compose-tangenten. Välj en lämplig tangent till exempel Höger ALT. Verkställ.

Nu gör man tankstreck med Höger ALT+ två bindestreck och en punkt (Höger ALT+--.).

Beroende på vilka andra tangentbordsgenvägar man har aktiverade i Linux kan man möjligen få problem med Höger ALT som Compose-tangent. Då kan man avaktivera Compose-tangenten då man inte behöver den eller välja en annan tangent än Höger ALT som passar tillsammans med andra inställningar.

Compose-tangenten är en MAC-uppfinning man på detta sätt kan få till i Linux. Man kan använda den för att skriva många specialtecken. Läs mer om detta här och här.

 

 

maj 142011
 

Flattr this!

LyX är ett suveränt redskap för att skriva avancerade och snygga texter. Det finns i Ubuntus programförråd. Vilken version beror på vilken version av Ubuntu man kör. Kör man en litet äldre version av Ubuntu har man en äldre version av LyX och missar nyheterna i LyX 2 och det svenska språkstödet som finns från och med LyX 1.6.9.

LyX är relativt enkelt att bygga från källkod. Man får då den nyaste versionen och programmet blir något snabbare eftersom det byggs speciellt till din hårdvara. Om man arbetar mycket i LyX kan det därför finnas goda skäl för att bygga programmet själv istället för att installera från förrådet.

Detta är en basguide för hur jag bygger LyX på Ubuntu. Den fungerar i Kubuntu och Xubuntu och kanske med små ändringar i alla Debianbaserade system. Jag vill påpeka att det finns olika sätt att bygga från källkod och många variabler man kan ändra. Jag ger en grundläggande instruktion. Sist i guiden finns det några länkar man kan fördjupa sig i.

Det som krävs för att bygga LyX är några hundra lediga MB i hemmappen som används tillfälligt, samt installation av en del byggverktyg på några tiotal MB. Dessutom tillkommer givetvis LyX och TeXLive, den LaTeX bakände LyX använder och som tar några hundra MB i / då de är installerade. LyX är ett ganska stort program!

Det tar en stund att bygga från källkod. Hur lång tid beror på hur snabb din dator är. På mina några år gamla maskiner tar det 15-20 minuter.

Jag vet inte hur pass gamla Ubuntuversioner som guiden fungerar på. Jag har installerat LyX 2.0.0 från källkod på det här sättet i Ubuntu 10.10 och 11.04.

Att bygga program från källkod är definitivt ett steg på vägen att bli nörd. Jag förutsätter att den som använder guiden har kunskaper i hur Ubuntu, terminalkommandon och filstrukturen i Linux fungerar. Att bygga program från källkod är ett sätt att utveckla sin förståelse för hur Linux fungerar. Det är inte nödvändigt och betrakta därför guiden som avancerad.

 

1. Ladda ner senaste versionen av LyX härifrån (Då jag skriver LyX 2.0.0). Alla stabila versioner finns här.

2. Packa upp det nedladdade arkivet. Du får en mapp som heter lyx-2.0.0. Flytta denna till din hemmapp. Det här blir byggarbetsplatsen.

3. Ubuntu måste förberedas genom att installera några allmänna byggverktyg. Ge detta kommandon i en terminal:

sudo apt-get install build-essential

4. LyX behöver en del paket för att kunna byggas. Pakethanteraren i Ubuntu, apt, känner av vilka beroenden ett program har. Man ger kommandot:

sudo apt-get build-dep lyx

och installerar det som dyker upp.

LyX behöver också några speciella byggverktyg:

sudo apt-get install automake autoconf

Nu är allt på plats för att bygga!

5. Gå tillbaka till mappen med det uppackade LyX, lyx-2.0.0. Öppna en terminal och gå dit. I mitt fall:

cd home/pavel/lyx-2.0.0

Byt pavel mot ditt eget användarnamn.

6. Ge nu detta kommando i terminalen, det förbereder bygget och känner av så att allt är OK:

./autogen.sh

Om du får felmeddelanden om att något fattas så installera det med sudo apt-get install (Det ska inte fattas något…)

7. Nu bygger vi och börjar med att förbereda med:

./configure

Men…

Om man vill installera flera versioner av LyX måste man köra kommandot med ett suffix. Man kan ju till exempel vilja ha kvar den äldre version av LyX som finns i förrådet tillsammans med den nya versionen. Kommandot är:

./configure --with-version-suffix=2.0

Om man inte anger ett suffix kommer alla versioner att installeras som lyx och den nyaste versionen tar bort eventuella äldre versioner. Med suffix installeras denna version som lyx 2.0 och man kan behålla andra versioner. Om du installerar en annan version än 2.0 så byt ut det avslutande versionsnumret i kommandot.

Om man tidigare kört LyX 1.6.X kan man dessutom få litet problem med användarmappen .lyx i hemmappen då det kan skilja litet mellan LyX 1.6.X och LyX 2. Om man använder suffix skapas separata användarmappar och man riskerar inte att ens inställningar blir korrupta.

Därför rekommenderar jag att man använder suffix.

Nu tar det litet tid…

Om du får felmeddelanden om att något saknas så installera med sudo apt-get install och kör ./configure igen tills allt är OK. (Det ska inte saknas något.)

8. Därefter gör vi installationsfilen:

make

Nu tar det en lång stund…

9. Nu installerar vi med:

sudo make install

Färdigt!

Nåja…

lyx 2.0 finns nu i mappen /usr/local/bin. Du kan göra en programstartare i panelen eller på skrivbordet dit.

För att fungera behöver LyX en hel del extra paket. Ett sätt att kontrollera vilka, är att gå in i Synaptic, söka på lyx, högerklicka på LyX och gå in under fliken beroenden. Där ser man vilka filer som behövs minimalt. (Om man är lat installerar man helt enkelt LyX. Då följer alla beroenden med. Om man inte vill ha två versioner av LyX kan man därefter avinstallera paketen lyx och lyx-common. Då blir de beroenden som det nybyggda LyX behöver kvar.)

Du vill förmodligen också ha svenskt språkstöd:

sudo apt-get install texlive-lang-swedish

Då detta är klart kan du behöva omkonfigurera LyX under Verktyg -> Omkonfigurera så att det hittar alla installerade paket.

En liten varning: LyX byggs utanför pakethanteraren apt. Det innebär att om man kör sudo apt-get autoremove eller något grafiskt städprogram får man akta sig så att inte de beroenden LyX har tas bort. Det kan man undvika genom att ha kvar en äldre version av LyX installerad genom Synaptic. Paketen lyx och lyx-common tar bara något tiotal MB och det kan vara en bra försäkring mot att man råkar städa bort något.

Efter installationen kan du ta bort mappen lyx-2.0.0 från din hemmapp. Den har vuxit rejält och har tjänat ut. Du kan även ta bort den nedladdade arkivfilen.

För den som vill läsa mer om hur man bygger från källkod i Ubuntu och särskilt om hur man bygger LyX kan läsa denna howto och en tråd på LyX mailinglista, särskilt detta inlägg. Det är de källor jag använt för att bygga LyX. Där ges avancerade tips på hur man installerar utvecklingsversioner, kör flera versioner parallellt på mer avancerade sätt etc.

 

 

maj 112011
 

Flattr this!

I OpenOffice raderar jag en markerad cell/celler med Backspace. Om jag istället väljer tangenten DELETE får jag upp en dialogruta med flera alternativ:

Jag upptäckte nyligen att man har vänt på detta i LibreOffice: Om jag trycker på Backspace med cell/celler markerade får jag upp dialogrutan. Om jag trycker på DELETE försvinner markerade celler utan någon dialogruta.

Detta är ju litet förvirrande. Vad jag förstår har man i LibreOffice vänt på funktionerna för att bli mer likt hur man ger kommandon i Excel.

För oss som egentligen aldrig har använt Excel utan vant oss vid hur OOo fungerar går det att ändra inställningen i LibreOffice. I Calc går man in under Verktyg -> Alternativ -> LibreOffice Calc -> Kompabilitet och väljer OpenOffice.org legacy istället för Default. Då får LO Calc samma snabbkommandon som OOo Calc.

maj 072011
 

Flattr this!

Ibland behöver man sätta ut noter i en tabell i OpenOffice/LibreOffice. Man kan givetvis använda vanliga fotnoter: Infoga → Fot-/Slutnot… i tabellen. Då hamnar noterna i fotnotsapparaten som är gemensam för hela dokumentet, vilket inte alltid är så praktiskt. Man kan istället vilja ha noterna till tabellen i en separat lista med egen numrering. Denna lista vill man förmodligen ha i anslutning till tabellen. Här är en guide på ett sätt att göra detta.

Gör så här:

1. Skapa en tabell med lämpligt antal kolumner och rader. (Tabell → Infoga → Tabell… Eller med knappen på verktygsraden). Nedersta raden där noterna ska samlas fixas genom att placera markören i ett av fälten och välja Sammanfoga celler på verktygsraden Tabell.

2. Skriv in text. Du kan lägga till mer text i efterhand. Rubrikerna har jag formaterat med styckeformatmallen Tabellrubrik.

3. Nu skapar vi numreringen för noterna i tabellen: Infoga → Fältkommando → Andra. Fliken Variabler och Nummersekvens i listan till vänster.

Man kan välja numreringstecken i menyn till höger. Ge nummersekvensen ett namn i fältet Namn. Jag kallar den Tabellnot.

4. Nu är det dags att Infoga noterna. Ställ markören på ett ställe du vill ha en not i tabellen. Välj: Infoga → Fältkommando → Andra. Fliken Variabler. Se till att Tabellnot är markerat under urval. Välj Infoga.

Gör detta på alla ställen du vill ha noter i tabellen. Du kan lägga till fler noter allteftersom.

5. Man infogar nottexten längst ner i tabellen genom att välja: Infoga → Korshänvisning. Välj Tabellnot i menyn till vänster, vilken not du vill referera till överst till höger och Nummer i den nedre menyn.

Skriv nottexten och gör om för alla noter.

Lägg märke till att mina noter inte står i ordning under Urval. Det beror på att jag skrev dem i en annan ordning. Detta har ingen betydelse för slutrersultatet, bara man korsrefererar till rätt not.

6. Nu är strukturen klar.

För att snygga till tabellen kan man välja att göra fotnotstecknen upphöjda. Markera dem ett och ett, eller alla på en gång genom att markera dem och hålla nere CTRL och välj: Format → Tecken och välj Upphöjd.

Färdigt!

Noternas nummerordning och korsreferenserna uppdateras automatiskt (eller om de inte skulle göra det: Verktyg -> Uppdatera -> Uppdatera fält, eller F9) om du lägger in fler noter och referenser. Du måste flytta noterna manuellt dit du vill ha dem om du lägger in mer text i tabellcellerna.

maj 032011
 

Flattr this!

Här är ett inlägg från gästbloggaren Mikael som läst en artikel på IDG som förtjänar att kommenteras.

Microsoft Office 2010 Starter

Av en händelse råkade jag se en nyhet på IDG som löd ”Gratis Excel duger bra”, där Lars Danielsson för Computer Sweden hade testat Excel 2010 Starter och kommit fram till att den duger bra. Efter att ha läst igenom artikeln reagerade jag på hur lättvindigt en journalist kan avfärda brister i en produkt och komma fram till slutsatsen att den duger bra.

Gratis Excel

Att något är gratis lockar givetvis till att prova, då det inte kostar någonting annat än diskutrymme samt tid. Enligt Wikipedia definieras gratis som: ”Gratis är ett ursprungligen latinskt ord, gratiis, som betyder ”av nåd”, dvs det krävs ingen motprestation av varans eller tjänstens mottagare.” Källa. Detta borde innebära att det är fritt fram för vem som helst att ladda ned Office 2010 Starter och installera det på sin dator eller? Nja, riktigt så enkelt är det inte, för när det gäller Office 2010 Starter går det inte att ladda ned det. Istället kommer programmet installerat på nya datorer som säljs med Windows förinstallerat. Mao jag måste köpa en ny dator samt även en ny Windowslicens för att få tillgång till Office 2010 Starter, vilket i praktiken innebär att programmet inte alls är gratis, utan medför en mängd extrakostnader för den som vill skaffa detta.

Lars Danielsson skriver visserligen ”Det levereras gratis med nya datorer och går inte att skaffa på något annat sätt.”, men ingen som helst reflektion över detta, utan författaren fortsätter att hävda att detta program är gratis. Om man letar lite mer information på Microsofts hemsida står det inte uttryckligen att det är gratis, även om det går att göra den tolkningen. Microsoft har gjort följande definition ”Office Starter består endast av Microsoft Word Starter 2010 och Microsoft Excel Starter 2010 som är annonsfinansierade Microsoft Word- och Excelversioner med begränsade funktioner. Office Starter är endast tillgänglig som förinstallerad programvara på vissa nya datorer med alternativet att när som helst uppgradera till de fullständiga Office-sviterna.” Källa. Det är alltså en annonsfinansierad version av Officepaketet som dessutom bara är tillgängligt för den som köper en ny dator med förinstallerad programvara. Microsoft har valt att inte uttryckligen kalla det för gratis, utan en lite mer luddig variant av det.

Egna ”tester” av Office 2010 Starter

Office 2010 Starter består av Word 2010 Starter samt Excel 2010 Starter. Bägge dessa är kraftigt nedskalade versioner av Word 2010 och Excel 2010 som ingår i Office 2010. Excel 2010 Starter är annonsfinansierad, men då det krävs att jag både köper en ny dator samt även en ny Windowslicens har jag inte kunnat testa detta programpaket. Mina tankar och funderingar kommer därför främst att kretsa kring vad jag kunnat hitta om detta programpaket på nätet samt även vad CS testare Lars Danielsson skriver. Jag är medveten om att detta är en begränsning, då det bästa är att testa själv och bilda sig en egen uppfattning.

Skillnader mellan betald Excel 2010 och annonsfinansierad Excel 2010
Excel 2010 Starter är kraftigt nedskalad i jämförelse med fullprisversionen av Excel 2010, vilket i sig är ganska logiskt, då Microsoft hellre vill att vi ska köpa deras Officepaket, än att använda annonsfinansierade versionen, men vad är det då som skiljer dem åt? Jag letade runt en del på Microsofts hemsida och hittade följande funktioner som saknas i Excel 2010 Starter men som återfinns i den fulla betalversionen (Källa) . Dessa gäller i första hand för att skapa innehåll, du kan i de flesta fall titta på det om dokumentet du öppnar har detta inlagt i sig:

  • Tillägg (Kan inte installeras)
  • Pivottabeller (Kan inte skapas)
  • Utsnitt (Kan inte skapas)
  • SmartArt-grafik (Kan inte skapas)
  • Signaturrad (Kan inte skapas)
  • Anslutningar till externa data (Kan inte skapas)
  • Dataverifiering (Kan inte skapas)
  • Konsoliderade data (Kan inte skapas)
  • Datatabell (Kan inte skapas)
  • Kommentarer (Kan inte skapas eller tas bort)
  • De filformat som inte går att öppna med Excel 2010 Starter är följande:
    XLA
    XLAM
    .dsn
    .mde
    .odc
    .udl

Notera att odc filer (Calc-filer i Ooo/LO) inte stöds, vilket troligen är ett medvetet val för att försvåra utbyte av data med fria officepaket.

Det är ganska mycket som Microsoft tagit bort, men de har även lagt till reklam i programmet, som du måste dras med. Hur mycket reklam det är samt hur mycket det stör ditt arbete har jag ingen uppfattning om, då jag inte haft möjlighet att prova detta Officepaket själv.

Slutsats

Som jag skrivit tidigare, har jag inte haft möjlighet att testa detta program själv, vilket är en begränsning, men utifrån vad CS Testare skriver om Excel 2010 Starter samt den information jag kunnat hitta hos Microsoft själva går det ändå att dra vissa slutsatser:

Excel 2010 Starter är inte gratis

CS testare Lars Danielsson vill ge sken av att detta är något som du som användare får gratis. I själva verket får du betala en slant till Microsoft i form av en ny Windowslicens, vilket är helt absurt om du redan har en fullt fungerande Windowslicens. Dock får du som kompensation för att du betalar din extra licens till Microsoft reklam som har till uppgift att få dig att köpa andra produkter samt uppmana dig att uppgradera till den fulla versionen av Microsoft Office 2010. Att programpaketet är annonsfinansierad skulle kunna göra det möjligt för alla att ladda ned det, men nu har Microsoft valt en lösning där det krävs inköp av en ny dator med detta förinstallerat för att få tillgång till det.

De fria alternativen i form av t.ex. OpenOffice, LibreOffice, Lotus Symphony m.fl. är däremot 100% gratis, då det är helt fritt att ladda ned dem till din dator utan krav på att du ska köpa något Operativsystem eller någon ytterligare licens av något slag. Du får dessutom som en extra bonus ett kontorspaket som inte innehåller någon reklam, då du arbetar i det.

Excel 2010 Starter är kraftigt nedskalat

Microsoft har av naturliga orsaker kraftigt skalat ned på funktioner för att skapa innehåll, då det skulle konkurrera med deras betalversion av Excel 2010. En konsekvens av detta blir att du som användare begränsas i vad du kan göra, då du ska skapa innehåll. Då ett Officepaket i första hand borde vara till för att producera innehåll snarare än att konsumera det, blir detta en kraftig begränsning. CS testare tycker att Excel 2010 Starter ”duger gott”, vilket kan tolkas som att betalversionen av Excel innehåller en mängd onödiga funktioner som användaren ändå mycket sällan använder, varför man klarar sig lika bra utan dem.

De fria kontorspaketen är inte avskalade, utan låter dig själv välja vilka funktioner du vill använda, till skillnad mot Office 2010 Starter, där Microsoft bestämt vilka funktioner du ska få använda och vilka du inte ska få tillgång till. Ur detta perspektiv är de fria alternativen ett bättre val för dig som användare. Varför acceptera en nedskalad version, när du kan få ett komplett fritt officepaket utan extra kostnad.

Excel Starter 2010 stödjer inte ODF

Dokument sparade i ODF kommer inte att kunna öppnas i Excel Starter 2010, vilket försvårar utbyte av data mellan de fria alternativen och Excel Starter 2010. Nu går det visserligen att öppna filer som är sparade i Microsofts eget format i de fria kontorspaketen, men det är lite beroende på hur dokumentet är formaterat. Det hade dock underlättat för användaren om stöd fanns inbyggt för ODF, vilket det nu inte är.
De fria alternativen stödjer ODF och med det får du som användare kontroll över din egen data, samt att du blir heller inte styrd till att öppna det i ett visst kontorspaket för att minimera risken för att datan inte ska se korrekt ut.

Excel Starter 2010 stödjer bara Microsofts slutna format

Nyckeln till framgång är att bibehålla kontrollen över användarens data. Eftersom de fria alternativen som stödjer öppna format är ett hot mot Microsoft, måste de med alla medel sprida det egna slutna filformatet OOXML framför det öppna ODF. Office 2010 Starter bidrar med detta på samma sätt som Office Webb Apps. Bägge dessa program stöder endast det egna formatet och det finns varken intresse eller vilja från Microsoft att börja stödja öppna format, då det på sikt hotar kontrollen över användarens data.

Excel Starter 2010 är ett sämre alternativ än de fria kontorspaketen

Det är mycket svårt att hitta något argument alls till varför du som användare skall införskaffa Excel Starter 2010 framför något av de fria alternativen. Utifrån den information jag har kunnat hitta finns det ingenting alls som talar för att du som användare skulle vinna något på att välja Excel Starter 2010 framför något av de fria alternativen.

De fria alternativen är fullvärdiga ersättare för Microsoft Office 2010. Detta är Microsoft medvetet om, annars skulle man inte ge ut en nedskalad version som man låter vara annonsfinansierad. Hela idén med Office Starter 2010 visar att de fria alternativen utgör ett hot mot Microsoft. Därför måste Microsoft hitta andra alternativ till att behålla sina användare. Svårigheten för Microsoft är att skala av tillräckligt mycket för att användaren skall se det som lönsamt att uppgradera till den fulla versionen, samtidigt som man inte får ta bort för mycket, för då blir programmen obrukbara. Microsoft kör hårt med sin propaganda och får också uppenbarligen stor hjälp av journalister som väldigt okritiskt sväljer de argument Microsoft har för att använda deras produkter.

De fria alternativen behöver inte skala av något för att locka användare att köpa en mer funktionsrik version av programmet, vilket du som användare vinner på. Med de fria alternativen får du som användare:

  • Stöd för att spara i ODF format
  • Ett kontorspaket som inte är avskalat på funktioner
  • Fritt att ladda ned valfritt antal gånger och till valfritt OS
  • Fritt att installera på valfritt antal klienter
  • Ger dig full kontroll över din egen data
  • Fritt från reklam

Jag har personligen väldigt svårt att se poängen av att köpa en ny dator samt en ny licens för Windows för att få tillgång till ett kraftigt avskalat Officepaket, där jag dessutom måste dras med reklam. Ur den aspekten ter sig de fria alternativen som betydligt bättre. Att Microsoft dessutom gör sig detta besvär, gör mig bara än mer övertygad om att de fria alternativen utgör fullvärdiga ersättare för Microsofts Officepaket.