Aug 262011
 

Flattr this!

En läsare skrev i en kommentar att han råkat ut för detta:

 

 

Efter att ha angett sidnummer i OpenOffice Writer efter konstens alla regler som bland annat jag beskriver i det här inlägget stod det en dag plötsligt inte längre några nummer längst ner på sidorna utan ordet ”sidnummer” i ett grått fält på alla sidor.

Vad har hänt?

Sidnummer i Writer placeras i fält. Fält är små låsta områden man kan skyffla in det mesta i. Istället för fältets innehåll=sidnumret (1, 2, 3 osv) visas nu Fältnamnet=ordet ”Sidnummer”.

Hur får man tillbaka sina sidnummer?

Problemet är enkelt åtgärdat. Tryck CTRL+F9 eller gå in under Visa -> Fältnamn och växla tillbaka till att visa fältets innehåll.

Förmodligen är det så problemet uppstod från början, någon råkade trycka CTRL+F9 i Writer.

Att man kan växla mellan att visa fältinnehåll och fältnamn beror på att man ibland behöver kunna se vad det är för typ av fält man använder i ett dokument.

Aug 252011
 

Flattr this!

Att använda gratis program fria som Firefox, GIMP och OpenOffice.org är en smidig lösning för den som inte vill eller kan betala för dyra programlicenser. Bara detta är ett gott skäl för att använda fri programvara. Det finns dock även frågor om demokrati, ekonomiska modeller och samhället i stort som man inte ska blunda för då man använder fri programvara.

Jag har fundera tett tag och hittat några skäl för fria program utöver att den är gratis.

Att bygga vidare

Fri programvara (FOSS) bygger på vad som redan finns. Varje program behöver inte uppfinna hjulet. Fri programvara kan låna in kod som visat sig fungera från andra projekt. Det leder till stabilare program och i längden billigare och mer effektiv utveckling.

Kontroll

I fria program har man som användare kontroll på sina program och filer. Detta är en av huvudpunkterna för att använda fri programvara. Det innebär att man kontrollerar sitt eget arbete eftersom ens filer sparas i öppna format och man inte behöver licens för att komma åt vad man själv har producerat.

Demokrati

Om man anser att Folkbibliotek i ett land som Sverige har lett till en bättre utbildad befolkning och att fri tillgång till kunskap i böcker är en förutsättning för demokrati, bör man även argumentera för tillgång till fria datorprogram. Mer och mer kunskap sprids digitalt och om den inte är fri kommer demokratin att ta skada.

Att söka kunskap med en dator ska inte vara styrt av att man först betalar en licens och därefter nya licenser för vad man väljer att arbeta med eller vad man söker kunskap om.

Kostnader

Det är frågan om FOSS är billigare än licensierade program. För en enskild användare är det definitivt så. För företag och myndigheter tillkommer kostnader att skola om personal och göra om filer och upplägg. Detta argument brukar användas mot att gå över till FOSS. Eftersom Fri programvara är gratis kan man tro att ekonomin är oväsentlig och att dessa program och operativsystem är hobbyprojekt.

Kanske är det så att programmen är gratis delvis har gjort att man missförstått vad det handlar om. Utvecklare av fri programvara behöver pengar till mat och räkningar precis som alla andra och åtminstone en del när nog en vilja att bli rika på sina projekt. Pengar finns lika mycket i fri programvara som i ofri.

Man bör analysera argument om ekonomi minst ett par varv till för att bättre förstå en del aspekter av fri programvara.

Konkurrens

Konkurrens är en förutsättning för att priser ska pressas och leda till billigare varor och tjänster. FOSS bygger på konkurrens. Det som inte är tillräckligt bra överlever inte. Om ett program inte utvecklas eller utvecklas på ett sätt som man inte tycker om kan man själv börja programmera om källkoden, eller betala någon som gör det efter ens önskemål. Att LibreOffice knoppade av från OpenOffice är ett aktuellt exempel.

Det finns gott om ofria program som överlevt sig själva genom att låsa in sina användare. Läs till exempel vad jag tycker om referenshanteraren EndNote. Företag som gör ofria program vill inte ha konkurrens utan vill skydda sin del av marknaden för att kunna ta överpris på sin produkt.

Detta leder till att vi som datoranvändare betalar överpris för program och att en alltför stor del av skattepengarna går till inköp av datorprogram.

Det är därför Microsoft kan ta vilka priser som helst för Windows och MS Office, oavsett om produkterna är bra eller inte och till och med om användaren vill ha dem eller inte. Detta tack vare att man på många sätt tillskansat sig en de facto monopolställning. Det mest skamliga är att man måste betala för Windows när man köper en ny dator, även om man inte vill ha det och inte kommer att använda det. Man får inte ens veta vad Windows kostar, utan luras att tro att datorn inte fungerar utan.

Självklart betalar alla som använder Windows och MS Office ett överpris genom avsaknaden av konkurrens. Skulle Konkurrensverket sköta sina åtaganden och förbjuda att datorer säljs med förinstallerade operativsystem, eller att det måste finnas alternativ att tillgå och att priset för Windows måste sättas ut, skulle priset på datorn sjunka med många hundralappar, även om man valde Windows.

Vem betalar man till?

När man betalar för ofria program betalar man oftast till amerikanska storföretag och deras aktieägare. Med FOSS går det mesta av pengarna till lokala supportföretag och utvecklare. Detta borde vara en sporre för myndigheter, som ofta har som en uttalad sekundär målsättning att gynna det lokala näringslivet, att gå över till FOSS.

Vad betalar man för?

Med ofri programvara betalar man för ett installationsmedium och tillstånd att installera program på en dator. Att framställa fysiska installationsmedier är nästan gratis. Det som kostar är att utveckla program. Genom att fokusera på installationsmediet skapar man en kvasiekonomi och märkliga egenskaper hos programvaran. Syftet är inte att göra ett bra program, utan att kunna sälja installationsmedier.

Exempel på märkligheter är: Slutna filformat där programtillverkaren och inte användaren är den som har kontroll över användarens arbete, problem med bakåtkompatibilitet eftersom man snabbt vill att användare ska köpa nya installationsmedier, utveckling av programfunktioner i reklamsyfte och inte för att de behövs, etc.

FOSS har en sundare affärsmodell där kostnaden i stort sett helt ligger på utveckling/support, det vill säga de saker som faktiskt kostar pengar, medan programkopian är gratis.

Detta var några tankar om FOSS jag gått och funderat på den sista tiden. Det finns fler aspekter och fler saker att ta upp. Som användare kan man dock nöja sig långt över att det finns så många förstklassiga program att använda helt gratis och som inte tar kontroll över ditt arbete eller ställer orimliga motkrav för att du ska få lov att arbeta på din dator.

 

Aug 222011
 

Flattr this!

Typsnitt är ofta äldre än vi tror och har spännande tillkomsthistorier. Olika tiders hantverkskunnande har satt spår i de typsnitt vi använder än idag, likaså tankar om harmoni, stil och mode.

Det finns hur mycket som helst att läsa om typsnitt och vi som inte är proffs har ingen möjlighet att läsa allt eller ens en bråkdel.

Jag har hittat en mycket trevlig PDF-fil som berättar typsnittens historia. Den är på engelska, men det är litet text och mycket bilder. Det är bara att använda PDF-läsaren i presentationsläge och njuta samtidigt som man lär sig spännande saker om typsnitt!

Ladda ner filen med denna länk. Filen är drygt 12MB stor.

PDF-filen är undervisningsmaterial från Princeton Architectural Press.

Man kan hitta en del annat material om typsnitt på deras hemsida.

Aug 202011
 

Flattr this!

man håller föredrag och använder LibreOffice/OpenOffice Impress vill man ibland ha en punktlista där punkter framträder en och en då man klickar med musen. I LibreOffice/OpenOffice Impress gör man så här:

1. Skapa din presentation. Skriv dina punkter i en textruta.

Se till att ha verktygen Uppgifter öppet till höger. Där finns många verktyg då man gör presentationer

 

2. Välj Anpassad animation under i verktygsfältet Uppgifter till höger, eller Bildskärmspresentation -> Anpassad animation.

3. Markera textrutan.

Markera textrutan med punkterna. Den får då en ram som visar att man kan arbeta vidare med innehållet

Välj Lägg till…

I dialogrutan som öppnas kan man välja bland en massa effekter. Framträda är den som gör att punktlistor framträder punkt för punkt.

Klicka OK.

 

4. Klicka på de tre punkterna.

I dialogrutan som öppnas väljer man under fliken Animerad text: Efter stycken på nivå 1.

 

Färdigt!

 

Man testar så att det fungerar genom att köra presentationen med F5 och därefter klicka på musen. då ska punkterna framträda en och en.

Det finns givetvis en mängd inställningar och finesser utöver de basala jag visat. Det är bara att börja utforska dem!

 

 

Aug 162011
 

Flattr this!

Om man arbetar med kartor som illustrationer blir det ibland viktigt att ange väderstreck och åt vilket håll norr ligger.

Ett första steg är att skaffa sig bra kartor. För LibreOffice/OpenOffice finns det en utmärkt samling underlagskartor som jag skriver om hur man skaffar sig här.

Man kan markera norr med en enkel pil eller ett streck. Det går dock att snitsa till det enkelt.

 

Det finns en samling clipart med snygga kompassrosor. Man laddar ner samlingen här och installerar den i LibO/OOo som ett tillägg. Därefter finns kompassrosorna under Verktyg -> Galleri eller under knappen Galleri.

Aug 032011
 

Flattr this!

Det är allmänt känt att OpenOffice och LibreOffice har urusel integration i skrivbordsmiljön KDE i Linux. Jag har nämnt det flera gånger på bloggen. Om man arbetar mycket i LibO/OOo kan detta ensamt göra att man håller sig borta från KDE.

Knappar och inställningar är svåra att läsa och ser bedrövliga ut.

 

Dialogrutor kan se hemska ut i KDE. Tillägget ParaDTP är oanvändbart.

 

Använder man ett mörkt skrivbordstema för KDE blir LibO/OOo oanvändbart.

Häromdagen ledsnade jag på KDE-integrationen då verktygstips i LibO i KDE:s standardtema har den något udda färgkombinationen svart text på svart botten.

En designmässig fullträff! Svart text på svart botten (egentligen mörkgrön som en läsare påpekat) i verktygstips gör att dokument ser ut som om de var fulla av svarta censurremsor (kanske lika bra det...)

 

Verktygstips inkluderar den mesta information man får i pop-up rutor då man drar muspekaren över objekt. Att jag inte märkt detta tidigare kan bero på att jag lagt in KDE 4.7 och det kan vara där någon lyckats åstadkomma den designmässiga fullträffen.

Allt som allt är LibO/OOo nästan hopplöst att få att se snyggt ut i KDE. Ibland är det en bragd att bara få programmet att fungera. Detta är en konsekvens av att LibO/OOo finns för så många operativsystem och skrivbordsmiljöer. Utseende och anpassning är en kompromiss och passar inte 100% någonstans. Det passar allra sämst i KDE,

Jag använder LibO i Kubuntu och dessa tips gäller främst där. LibO kan vara annorlunda paketerat i andra distributioner. Jag använder ett uppdaterat LibO från denna PPA. Hur du installerar beskriver jag här.

Visst kan man skruva på KDE och hitta ett färgschema som passar LibO/OOo.

 

För att få verktygstipsen läsbara kan man ändra färgen på något som heter verktygstips bakgrund till något annat än svart i KDE. Som vanligt i KDE är inställningar begravda långt ner: Systeminställningar -> Programutseende -> Färger -> Fliken färger. Att ändra färgen medför att verktygstips i andra program kan se konstiga ut.

 

Det finns dock minst fyra problem:

1. Man kan av någon anledning bara påverka bakgrunden för verktygstipsen, inte den svarta färgen på texten. Denna förblir svart hur man än skruvar på globala inställningar i KDE.

2. Det som därför ser bra ut i LibO kan se hemskt ut i alla andra program.

3. Om man byter tema i KDE får man börja från början och experimentera fram en kombination som passar hyfsat både i LibO/OOo och alla andra program.

4. Även om man kan få rätt på färgerna för verktygstipsen fortsätter det mesta annat i LibO att se bedrövligt ut.

Det finns dock två enkla lösningar. Båda har för- och nackdelar

Lösning 1 Ta bort KDE-integrationen.

Tar man bort integrationen för KDE kommer LibO att köras i ett grundläge för Linux. Det avviker starkt från hur alla andra program ser ut och uppför sig, men programmet fungerar.

 

Verktygsraderna ser inte alls ut som de brukar, men fungerar och är tydliga

 

Färgkombinationer är tråkiga men syns och dialogrutor går att använda.

 

Nu går ParaDTP att använda!

 

En nackdel är att man bara kan använda LibO:s dialogrutor. De ser annorlunda ut och fungerar sämre än KDE:s.

 

KDE-integrationen gör att LibO uppför sig som andra program när man till exempel ska spara en fil

 

LibO:s dialogrutor är litet bökigare

 

Till och med verktygstipsen fungerar:

 

Gör så här:

Stäng LibO.

Ta bort paketet:

libreoffice-kde

sudo apt-get remove libreoffice-kde

En stor fördel med denna metod är att man kan använda ett mörkt tema i KDE utan att LibO påverkas. Det kommer att se ut på samma sätt oavsett vilket tema man använder eftersom LibO inte längre är integrerat i KDE.

Lösning 2 Använd libreoffice-gtk

Man kan lura LibO så att det tror att det är ett GTK-program (kort förklaring: program gjorda för Gnome som t. ex GIMP). KDE kommer då att använda inställningarna för hur det visar GTK-program som märkligt nog är bättre för LibO än integreringen i KDE.

Gör så här:

Stäng LibO

Ta bort paketet:

libreoffice-kde

sudo apt-get remove libreoffice-kde

Installera paketet:

libreoffice-gtk

sudo apt-get install libreoffice-gtk

LibO ser ut som vanligt, men små detaljer som verktygstips syns nu.

Verktygstipsen har nu vit text på svart botten

 

Dialogrutor är dock lika katastrofala som i KDE-integrationen.

Jag har gett upp om LibO i KDE och använder lösning 1. Hellre ett program som ser konstigt ut och fungerar än ett som ser fult ut och inte fungerar.