okt 192012
 

Flattr this!

I termen Crapware ligger att datorprogram håller usel kvalitet. De har säkerhetsbrister och kan läcka information om användaren via trojaner. Programmen kan innehålla oönskad reklam och fungera illa.

Med Windows följer ofta dåligt fungerande reklamfinansierade eller tidsbegränsade versioner av program, ett ohägn. Dessa går att rensa bort. I Ubuntu är det numera systemet och inte enskilda program som spammar och spionerar.

Utgåva 12.10 av Ubuntu som släpptes igår är ett enastående lågvattenmärke. Man tvingas se reklam och ens sökningar och vilka program man öppnar skickas till Canonical, företaget bakom Ubuntu och Canonicals partners. Ubuntu har blivit Crapware.

 

Produktivitet

I Ubuntu kör man Unity, en sönderdesignad skrivbordsmiljö ingen frågat efter och ingen vill ha.

Unity är slött och buggigt. Det är segt och kräver mycket dator. Frågan är om man kan rekommendera Ubuntu annat än på splitternya datorer med massor med RAM och stora grafikkort.

Unity kanske har sina fördelar och det är så någon som gått en tioveckorskurs i IT-design får sig itutat att en skrivbordsmiljö borde fungera. Det är inte gjort för den som dagligen arbetar på sin dator utan för enklast möjliga datoranvändning.

Den usla skrivbordsmiljön bidrar även den till att stämpla Ubuntu som Crapware. Det är inte meningen att man ska arbeta i Ubuntu.

 

Reklam och spioneri

Ubuntu 12.10 har reklam. Allt man skriver i Dashen skickas till Canonical och Canonicals partners för analys för att bättra på den reklam man kommer att få framöver.

Reklamen baseras på vad man skriver i Dashen och hämtas från Amazons webbutik. Meningen är att man ska lockas till köp då man öppnar ett program, söker efter en fil och så vidare.

Om man öppnar GIMP får man reklam om för mig okänd musik som jag varken vill ha eller kommer att köpa och inte letade efter då jag ville öppna GIMP.

 

Varje gång man öppnar ett program tvingas man se reklam. Canonical hoppas att man ska köpa så att de får en liten slant. Unity sades vara designat för att vara störningsfritt. Att spammas med reklam är den värsta sortens intrång.

 

Samma sak då jag öppnar Focuswriter.

 

Ubuntu är inte designat för arbete eftersom jag förutsätts ha tid att bläddra igenom runt 25 reklamerbjudanden varje gång jag vill öppna en enkel ordbehandlare.

 

Reklamen är förolämpande och kränkande. Varför ska jag behöva se reklam varje gång jag öppnar ett program? Varför ska utvecklare av utmärkta öppna program förknippas med saker som de inte har något med att göra?

Man kan bara ana vilket liv det blivit om Microsoft hade börjat övervaka Windowsanvändare och om det hade börjat poppa upp reklam varje gång man öppnar ett program. Då hade många använt det som argument för att gå över till Linux. Nu är det en av de största Linuxdistributionerna som inför skräpet…

 

Att försvara det oförsvarbara

Canonicals ägare Mark Shuttleworth bemötte kritiken i ett stroppigt blogginlägg (De värsta grodorna har han strukit i efterhand). Reklamen är inte reklam eftersom den inte är betald. Den baseras på vad jag skriver i Dashen och om jag får reklam jag inte vill ha är det mitt eget fel eftersom jag inte sökt tillräckligt specifik! Hur kan jag vara mer specifik än att skriva GIMP om jag vill öppna GIMP? Inlägget hånar de som uttryckt oro eller kritik mot reklamen.

  • Det finns inget som säger att reklam måste vara betald. I själva verket är ofta den bästa reklamen obetald. Den uppfattas som information, opartisk och objektiv.
  • Att Shuttleworth inte lyckats få betalt då han sålde visar att han är en usel affärsman eller att Ubuntuanvändare är värdelösa.
  • Om jag vill öppna GIMP då jag skriver GIMP är reklam en distraktion och inte vad jag vill se. Reklamen baseras inte på vad jag vill utan på Canonical och Amazons vilja att sälja produkter jag inte vill ha eller behöver.

Shuttleworths bulldog Jono Bacon fyllde på med att svamla om att vi både är producenter och konsumenter och hur bra han tyckte det är att få reklam om Allman Brothers och i ett senare inlägg att Canonical behandlar sökningar med viss sekretess och att personalen som analyserar användarna är utbildade. Uppgifterna om sekretess är lögn. Uppgifter skickas visst vidare till Amazon.

  • Det är tur att Canonical har bra personal. Ingen av dem har dock med att göra vad jag gör på min dator.
  • Jag hade gärna bytt jobb med Herr Bacon. Jag hade också velat slippa producera och bläddra i reklamerbjudanden om min favoritmusik.
  • Att man kan vara både producent och konsument må så vara. Ska jag inte ha möjlighet att välja själv när jag vill vara det ena eller det andra? I Ubuntu är jag alltid konsument i och med att jag utsätts för reklam vad jag än vill göra.
  • Mina datorer är avsedda för produktion. Att konsumera är en bisak. I Ubuntu har man tagit död på produktiviteten med Unity. Ubuntu är avsett för konsumtion och reklamen är en följd av detta.
  • Man får inte handskas hur som helst med användardata och hela reklamjippot kan vara olagligt.

 

Crapware

Med reklam och spioneri sänker sig Ubuntu till den värsta sortens skitprogram. Det är inte bara en trojan utan hela systemet som är uppbyggt kring att vara Crapware.

Efter massiv kritik har man dock gjort det relativt enkelt att stänga av reklamen. Då dödar man andra tjänster som hade kunnat vara användbara. Detta visar hur idiotiskt upplägget är och hur illa det är genomfört.

 

Man kan stänga av reklamen men stänger då av tjänster som faktiskt hade kunnat vara användbara. Illa genomtänkt och uselt genomfört, ett signum för Ubuntu.

 

Det är anmärkningsvärt att man lägger över på användaren att täppa till säkerhetshål. Linux har rykte om sig att vara säkert, men Ubuntu läcker som ett såll.

 

Tjäna pengar

Canonical får en liten andel av det Amazon säljer genom reklamen. Det är bra om Canonical tjänar pengar så att man kan göra Unity användbart. Frågan om hur och om man kan tjäna pengar på Linux på skrivbordet är obesvarad och det är det som hindrar Linux från att bli stort på skrivbordsdatorer. Kanske har Canonical hittat receptet?

Reklam och spioneri är definitivt fel väg och jag hoppas att Canonical inte tjänar ett ruttet lingon.

Hur fel man tänker visas av att då man väl gjort Ubuntu till Crapware gör man det lättare att donera pengar i samband med att man laddar ner Ubuntu. Jag donerar inte till Crapware. Det är antingen eller: Crapware eller ett operativsystem.

Hade man hållit Ubuntu reklamfritt hade jag donerat mer direkt till Canonical än jag någonsin kommer att köpa för hos Amazon.

 

Ubuntu i graven

Jag har tagit tillbaka mitt undertecknande av Ubuntus Code of Conduct. Eftersom Canonical inte respekterar mig finns det ingen anledning att jag ska respektera dem. Code of Conduct är bara ett annat reklamjippo. Jag har slutat umgås på Ubuntuforum och kommer inte att ge support till Ubuntuanvändare eller installera Ubuntu.

Canonical har gjort ett episkt klavertramp och man har skjutit sitt varumärke i sank. Att Ubuntu blivit Crapware är självklart dåligt för fri programvara. Det öppnar upp för att program och Linuxsystem ska vara reklamfinansierade och att det är legitimt att övervaka användare.

Som tur är är Linux och fri programvara större än Ubuntu och det finns andra utmärkta Linuxdistributioner. Man behöver inte ens lämna *buntu utan kan använda Kubuntu, Xubuntu eller Lubuntu. Canonical lägger ner minimala resurser på dessa och de har inte designats sönder och innehåller inte reklam eller spionprogram. Man kan även köra LinuxMint som bygger på Ubuntu och som har en rak linje med att be om donationer utan reklam eller spioneri. Även där slipper man katastrofzonen Unity.

 

 

 

 

http://attheedgeoftime.blogspot.ro/2012/10/legal-questions-on-ubuntus-shopping-lens.html

 

http://stallman.org/amazon.html