okt 152013
 

Flattr this!

Sedan ett litet tag finns senaste versionen, 4.0.1 av Apache OpenOffice på svenska. Programmet finns att ladda ner här.

En stor tacksamhetens tanke riktas till översättaren!

 

AOO eller LO?

Nu kommer givetvis frågan om man ska köra LibreOffice eller AOO. Detta är förbannelsen med fri programvara: man måste välja själv och ofta finns mer än ett enda fullgott alternativ.

Skillnaderna mellan AOO och LO är relativt små. AOO har ett lugnare utvecklingstempo medan LO delvis byggs ovanpå AOO och lägger till extra funktioner. Vilket program man väljer beror delvis på vilka behov och preferenser man har.

 

Mitt val

Jag använder numera kontorsprogram ganska sällan. Allt mitt tunga skrivande gör jag i LyX och det enkla i FocusWriter. Jag behöver ett traditionellt ordbehandlingsprogram då en mottagare kräver att få en ordbehandlingsfil. Jag gör ibland kalkyler i Calc och presentationer i Impress, men det är ofta ganska enkla saker. LyX är väldigt avancerat och FocusWriter väldigt enkelt. De passar för olika typer av skrivande och för mig har vanliga ordbehandlingsprogram trillat mellan stolarna.

 

Det nya med AOO är kontrollpanelen till höger. Den fungerar mycket bra på de breda skärmar som de flesta datorer numera har

Det nya med AOO man märker direkt är kontrollpanelen till höger. Den fungerar mycket bra på de breda skärmar som de flesta datorer numera har

 

Jag tycker om den nya kontrollpanelen i AOO där man kan sköta en stor del av formateringen. Det känns definitivt som ett bra sätt att slippa leta kommandon i menyer. Här ligger AOO före LO.

Nya versioner av LO är alldeles för buggiga och för version 4 och 4.1 blev jag tvungen att lägga ner många timmar på felsökning och buggrapportering. Till sist insåg jag att den enda anledningen jag installerade dem var för betatestning. Då jag arbetade använde jag LO 3.6. Det är ett underbetyg åt ett program då användare går tillbaka, inte bara en, utan två versioner för att hitta en tillräckligt stabil version.

Jag tycker det är fel att släppa vad man kallar en skarp version och förvänta sig att användare hellre buggtestar än arbetar med sina egna projekt och att de riskerar att förlora data. En betaversion ska kallas för vad den är och inte släppas för tidigt bara för att få publicitet. Jag har heller ingen lust att ladda ner och installera buggfixversioner en gång i månaden för program som jag använder ganska sällan.

Jag tycker att utvecklarna bakom LO har på tok för dålig kvalitetskontroll och programmet mer är till för dem som tycker det är roligt att hacka kod än för dem som behöver ett kontorspaket för sitt arbete. Man blir inte heller alltid trevligt bemött när man rapporterar buggar. En del utvecklare tar det som en personlig förolämpning när någon upptäcker att deras kod inte fungerar.

Huruvida man tycker ett stort program som ett kontorspaket är buggigt beror på hur mycket man använder det, hur avancerad användare man är och vad man gör. Det är säkert många som inte sprungit in i de buggar jag haft problem med i LO och då är ju allt gott och väl.

Nu rullar i alla fall AOO 4.0.1 på mina datorer. Andra kan ha andra åsikter om vilket kontorspaket som är bäst och då ska man givetvis installera sin favorit! Eftersom fria program dessutom är gratis har man råd att testa sig fram tills man hittar rätt.

feb 012013
 

Flattr this!

ApacheOpenOffice är den egentliga arvtagaren till Openoffice. LibreOffice är en avknoppning och det har varit en del stridigheter mellan grenarna.

Hittills har inte AOO funnits på svenska medan LibO haft en fin svensk översättning, vilket gjort valet ganska enkelt för de flesta av oss svenskar som vill ha ett modernt fritt kontorspaket.

Nu finns emellertid också AOO i en svensk version, vilket givetvis är en mycket god nyhet, men gör det svårare att välja.

 

LibreOffice

Personligen tycker jag att LibO har en bättre licens och organisation med många små företag och enskilda utvecklare, där ingen ensam kan dominera projektet. Att släppa nya versioner ofta och tidigt har lett till ett högt utvecklingstempo och att man fångat upp utvecklare som enkelt (ibland kanske för enkelt?) fått med sin kod. Nackdelen är att LibO är buggigt. För en avancerad användare ibland nästan katastrofalt buggigt. Jag hade gärna sett ett lugnare tempo med färre och stabilare versioner.

Mitt råd är att man använder den version med högst sistasiffra i versionsnumret för att få en så stabil version som möjligt. Hoppar man på en ny version tidigt får man räkna med att springa in i och rapportera buggar. Detta gör att man blir delaktig i projektet och är en av målsättningarna med att släppa nya versioner tidigt och ofta.

 

Apache OpenOffice

AOO har en licens som tillåter att bidrag från fristående utvecklare kan paketeras om och säljas av de stora företag som dominerar projektet. Detta kan skrämmer bort en del utvecklare, men behöver inte vara en nackdel för projektet, som genom företagen bakom får mer resurser. Genom att de kan sälja sina egna versioner av AOO kan de också bli villiga att satsa mer på projektet.

AOO har också haft problem med buggar, men där beror det mesta på att man varit tvungen att skriva om delar av källkoden på grund av licensfrågor. Eftersom man bränt större delen av sitt krut på detta ligger AOO efter LibO vad gäller nya funktioner.

Jag har använt AOO för litet för att ha kunnat bilda mig en egen uppfattning om det.

 

Framtiden

Vad som händer framöver är som vanligt svårt att sia om. Programmen kommer att bli allt mer olika eftersom de utvecklas på olika sätt. LibO lyckas förhoppningsvis hålla sitt höga tempo, men hitta en balans vad gäller buggar. AOO kommer att ta in funktioner från IBM:s Lotus Symphony, vilket är mycket spännande. Det kan till exempel betyda ett helt nytt utseende. Det centrala är att båda kontorspaketen använder det fria filformatet ODF så det är inga problem att skicka filer mellan dem för en som vill testa sig fram.

Vilket kontorspaket man väljer är upp till en själv och jag ser ingen nackdel i att kunna välja, tvärtom, konkurrens och valfrihet är bra och ett av skälen för att man ska använda fri programvara! Genom konkurrensen blir båda projekten tvungna att göra sitt bästa och de som vinner på det är vi användare.

Varför ska man förresten välja? Åtminstone på Linux *buntu går det att installera och köra AOO och LibO parallellt. Jag kör nu LibO 3.6 och AOO 3.4 samtidigt.

TILLÄGG: AOO 4.0 finns ännu inte på svenska. Version 3.4.1 på svenska går att ladda ner här eller här. Välj paket för ditt operativsystem och arkitektur!

aug 032011
 

Flattr this!

Det är allmänt känt att OpenOffice och LibreOffice har urusel integration i skrivbordsmiljön KDE i Linux. Jag har nämnt det flera gånger på bloggen. Om man arbetar mycket i LibO/OOo kan detta ensamt göra att man håller sig borta från KDE.

Knappar och inställningar är svåra att läsa och ser bedrövliga ut.

 

Dialogrutor kan se hemska ut i KDE. Tillägget ParaDTP är oanvändbart.

 

Använder man ett mörkt skrivbordstema för KDE blir LibO/OOo oanvändbart.

Häromdagen ledsnade jag på KDE-integrationen då verktygstips i LibO i KDE:s standardtema har den något udda färgkombinationen svart text på svart botten.

En designmässig fullträff! Svart text på svart botten (egentligen mörkgrön som en läsare påpekat) i verktygstips gör att dokument ser ut som om de var fulla av svarta censurremsor (kanske lika bra det...)

 

Verktygstips inkluderar den mesta information man får i pop-up rutor då man drar muspekaren över objekt. Att jag inte märkt detta tidigare kan bero på att jag lagt in KDE 4.7 och det kan vara där någon lyckats åstadkomma den designmässiga fullträffen.

Allt som allt är LibO/OOo nästan hopplöst att få att se snyggt ut i KDE. Ibland är det en bragd att bara få programmet att fungera. Detta är en konsekvens av att LibO/OOo finns för så många operativsystem och skrivbordsmiljöer. Utseende och anpassning är en kompromiss och passar inte 100% någonstans. Det passar allra sämst i KDE,

Jag använder LibO i Kubuntu och dessa tips gäller främst där. LibO kan vara annorlunda paketerat i andra distributioner. Jag använder ett uppdaterat LibO från denna PPA. Hur du installerar beskriver jag här.

Visst kan man skruva på KDE och hitta ett färgschema som passar LibO/OOo.

 

För att få verktygstipsen läsbara kan man ändra färgen på något som heter verktygstips bakgrund till något annat än svart i KDE. Som vanligt i KDE är inställningar begravda långt ner: Systeminställningar -> Programutseende -> Färger -> Fliken färger. Att ändra färgen medför att verktygstips i andra program kan se konstiga ut.

 

Det finns dock minst fyra problem:

1. Man kan av någon anledning bara påverka bakgrunden för verktygstipsen, inte den svarta färgen på texten. Denna förblir svart hur man än skruvar på globala inställningar i KDE.

2. Det som därför ser bra ut i LibO kan se hemskt ut i alla andra program.

3. Om man byter tema i KDE får man börja från början och experimentera fram en kombination som passar hyfsat både i LibO/OOo och alla andra program.

4. Även om man kan få rätt på färgerna för verktygstipsen fortsätter det mesta annat i LibO att se bedrövligt ut.

Det finns dock två enkla lösningar. Båda har för- och nackdelar

Lösning 1 Ta bort KDE-integrationen.

Tar man bort integrationen för KDE kommer LibO att köras i ett grundläge för Linux. Det avviker starkt från hur alla andra program ser ut och uppför sig, men programmet fungerar.

 

Verktygsraderna ser inte alls ut som de brukar, men fungerar och är tydliga

 

Färgkombinationer är tråkiga men syns och dialogrutor går att använda.

 

Nu går ParaDTP att använda!

 

En nackdel är att man bara kan använda LibO:s dialogrutor. De ser annorlunda ut och fungerar sämre än KDE:s.

 

KDE-integrationen gör att LibO uppför sig som andra program när man till exempel ska spara en fil

 

LibO:s dialogrutor är litet bökigare

 

Till och med verktygstipsen fungerar:

 

Gör så här:

Stäng LibO.

Ta bort paketet:

libreoffice-kde

sudo apt-get remove libreoffice-kde

En stor fördel med denna metod är att man kan använda ett mörkt tema i KDE utan att LibO påverkas. Det kommer att se ut på samma sätt oavsett vilket tema man använder eftersom LibO inte längre är integrerat i KDE.

Lösning 2 Använd libreoffice-gtk

Man kan lura LibO så att det tror att det är ett GTK-program (kort förklaring: program gjorda för Gnome som t. ex GIMP). KDE kommer då att använda inställningarna för hur det visar GTK-program som märkligt nog är bättre för LibO än integreringen i KDE.

Gör så här:

Stäng LibO

Ta bort paketet:

libreoffice-kde

sudo apt-get remove libreoffice-kde

Installera paketet:

libreoffice-gtk

sudo apt-get install libreoffice-gtk

LibO ser ut som vanligt, men små detaljer som verktygstips syns nu.

Verktygstipsen har nu vit text på svart botten

 

Dialogrutor är dock lika katastrofala som i KDE-integrationen.

Jag har gett upp om LibO i KDE och använder lösning 1. Hellre ett program som ser konstigt ut och fungerar än ett som ser fult ut och inte fungerar.

jan 202011
 

Flattr this!

OpenOffice och avknoppningen LibreOffice är avancerade program med massor med funktioner. De är inte alltid intuitiva eller enkla att arbeta i.

En bra investering är att läsa manualer. Man får massor med tips och idéer om hur man kan förbättra sina dokument och hitta listiga lösningar.

Manualerna finns för gratis nedladdning. Eftersom OOo och LO skiljer sig åt i detaljer finns det olika uppsättningar. Nu har en rykande färsk introduktion och en manual för Writer släppts för OOo 3.3/LO. De går att ladda ner som PDF-filer. De är uppdelade på kapitel, men en sammanhållen version kommer att släppas. Man kan notera att manualen kommer ut innan programmen släppts i slutversion!

En nackdel är att dokumentationen är på engelska.

Manualerna för OOo kan man ladda ner här.

Writermanualen för LO laddar man ner här.

Det går även att köpa manualerna som böcker för en rimlig slant.

Manualen för OOo Writer kan man beställa här.

Startguiden för OOo kan man beställa här.

Startguiden för LO kan man beställa här.

Det verkar inte som att Writer manualen är färdig.

jan 162011
 

Flattr this!

jag skulle installera OpenOffice på en dator sökte jag på ”OpenOffice download” i Google för att snabbt komma till OOo:s nedladdningssida. Döm om min förvåning när det allra överst dök upp något som hette “Microsoft Office Download”.

Då jag tittade noggrant såg jag att det stod annons.

Det är alltså ett blufföretag som försöker rida snålskjuts på OpenOffice och lura användare av OpenOffice till sin hemsida. Att det är ett blufföretag framgick då jag gjorde om sökningen i Firefox med tillägget WOT, Web of Trust installerat. Det gav en gul varning, alltså är det något lurt i görningen. Sidan kan sprida virus, stjäla kontokortsnummer eller innehålla pornografi eller andra rysligheter.

Trots varningen kunde jag inte bärga mig utan höll andan och klickade på länken. Det visade sig att företaget säljer en kopia av OpenOffice från 130€ och uppåt! Alltså drygt 1000 kronor för ett program som är helt gratis! Man har givetvis inga som helst garantier för att den svindyra klonen fungerar. Det kan spara dina filer i filformat som du inte kan öppna. Det kan innehålla spionprogram som ringer hem till blufföretaget och skvallrar om vad du gör på din dator.

Man måste vara försiktig på nätet. Vissa företag har inga betänkligheter då det gäller att luras. Det är verkligen illa när blufföretag försöker rida snålskjuts på framgångsrika fria program som OpenOffice!

Den enda sidor du ska ladda hem OpenOffice på är den officiella svenska sidan eller den internationella nedladdningssidan. Där är du garanterad att få ett fritt, fungerande och gratis kontorspaket.

aug 242010
 

Flattr this!

  1. Tro inte att OpenOffice är en gratisversion av MS Office. Det är ett eget program som gör saker på ett eget sätt, ibland väldigt annorlunda än MS Office. Om man tror att allt kommer att bli likadant, ”men litet sämre”, eftersom OpenOffice är gratis, kommer man att bli besviken. Mycket kommer att vara (nästan) likadant. En del kommer att vara annorlunda, vissa saker väldigt annorlunda.
  2. Tro inte att funktioner kommer att saknas. OpenOffice har massor med funktioner, mer än de allra flesta någonsin utnyttjar. OOo har funktioner andra program saknar och andra program kan ha saker som OOo saknar. OOo har allt man kan begära och mer därtill.
  3. Tro inte att alla funktioner finns där du tror. Användargränssnittet i OOo är inte det mest pedagogiska. Det tar ett litet tag att vänja sig.
  4. Tro inte att du kommer att behöva gå kurser eller behöva massor med hjälp för att komma igång. Microsofts favoritargument mot att gå över till OpenOffice är att programmet visserligen är gratis, men att man sedan måste gå dyra omskolningsläger. Därför ska man istället uppgradera till senaste versionen av MS Office och gå dyra omskolningsläger.
    De flesta är igång med OOo på en liten stund. Efter ett par dagar är man uppe i samma arbetstempo som tidigare.
    Alla kontorsprogram liknar varandra. Har du använt ett, kan du grunderna i ett annat. De flesta använder sin dator som avancerad skrivmaskin. Det är relativt få som utforskar alla möjligheter i kontorsprogram. Jag tror att många inte ens noterar vilket ordbehandlingsprogram de skriver i. Det gör det lättare än man tror att byta program.
    OpenOffice har en del egenheter som gör att en del vanliga funktioner är svåra att komma underfund med. När man lyckats klura ut hur man gör är det inga problem i fortsättningen.
    Avancerade användare kan behöva mer omställningstid. Makron, avancerade formler i kalkylprogram, avancerade layouter och specialfunktioner kan vara svåra att konvertera eller lära på nytt.
  5. Tro inte att OpenOffice är 100% kompatibelt med MS Office. Eftersom Microsoft använder proprietära, slutna filformat, kan inget program vara 100% kompatibelt med MS Office. Det är därför man använder slutna format. Det förhindrar utbyte och gör det svårt att byta till andra program. På så sätt låser man in kunder. OOo gör oftast ett bra jobb med att öppna och spara dokument i MS Office format. Att skicka dokument fram och tillbaka mellan OOo och MS Office brukar dock leda till att filerna efter ett tag blir litet märkliga.
    Du bör använda OOo:s eget format, ODF. När någon annan ska läsa vad du skrivit skickar du en kopia av dokumentet i MS format (Om inte mottagaren har OOo.), eller som pdf. OOo har inbyggt stöd för att spara som pdf. Detta innebär kanske att man får tänka om hur man skickar filer. Efter ett tag vänjer man sig.
  6. Gå igenom flaskhalsar och svårigheter innan du går över. För en hemanvändare är detta nog inte så svårt. På en arbetsplats med anställda som använder kontorsprogram på olika sätt och på olika nivåer, kan det vara besvärligare. Kanske ska alla inte gå över på en gång. De minst avancerade användarna är förmodligen de som har lättast. Mer avancerade användare kan behöva ha kvar sitt gamla kontorsprogram under en övergångsperiod. Det kan till och med vara så att enstaka användare bör ha kvar sina gamla program.
  7. Låt saker ta tid. Innan du byter program bör du testa OpenOffice. Då kan du kontrollera om filer går att öppna, hur programmet fungerar och vad som kan bli problem. Testa hur de typer av dokument du arbetar med fungerar och var de funktioner du använder finns. Det går utmärkt att ha OpenOffice installerat parallellt med andra kontorsprogram. Eftersom det är gratis riskerar man inget.
  8. Lär dig arbeta med formatmallar. Formatmallar är kärnan i OOo. Då man förstått det kan man verkligen utnyttja programmet. Det är ett mycket kraftfullt sätt att arbeta. Man kan ändra en layout på en text på flera hundra sidor på några sekunder. Andra kontorsprogram använder inte alls formatmallar lika väl som OOo. Därför kan det kännas ovant i början.
  9. Vad vinner man?  För en hemanvändare slipper man betala de cirka 1000 kronor MS Office kostar. Man kan använda sin dator minst lika bra utan denna avgift.
    För företag är situationen annorlunda. Ett företag ska vinstmaximera. Om vinsten blir större genom att betala licenser till Microsoft ska man göra det.
    Som arbetstagare funderar jag på vinsten i att förse mig med ett dyrt kontorspaket jag inte behöver. Hade jag fått licensavgiften som löneförhöjning, hade jag blivit en gladare medarbetare. Varför är det viktigare att gynna Microsofts aktieägare än sina egna anställda?
    På kort sikt tror jag inte att man vinner särskilt stora pengar på att byta till OOo. Om man ändå ska uppgradera till en ny version av MS Office, tror jag att man gör klokt i att titta på OOo. På längre sikt är jag övertygad att OOo har lägre driftskostnader. En av de långsiktiga vinsterna är det öppna ODF-formatet. Med det kommer man inte att behöva uppdatera kontorspaket i framtiden för att kunna öppna gamla filer. Det gör att man själv kan bestämma om och när man vill investera i ny mjukvara.
    Myndigheter och offentlig sektor borde självklart gå över till OpenOffice och ODF-formatet. Dels för att inte skänka bort skattebetalarnas pengar till programvaruföretag och dels för att inte tvinga medborgare, elever, studenter osv att skaffa MS Office. Inom offentlig sektor som omfattas av offentlighetsprincipen, är nyttan av öppna, framtidssäkra filformat uppenbar.
  10. Sist men inte minst: Sök hjälp! Det finns många sätt att få hjälp i OpenOffice. I detta inlägg berättar jag om några.
jul 312010
 

Flattr this!

Jag har lärt mig OOo på egen hand. Jag har sökt och frågat på webbforum och bloggar. Jag har laddat hem engelska manualer härifrån. Jag tycker de innehåller den bästa översikten över OOo som finns. De är gratis att ladda hem, men går också att köpa i bokform. Nackdelen är att de är på engelska.

På OpenOffice.orgs svenska hemsida finns en del guider och dokumentation på svenska. En del är litet föråldrat och materialet är inte heltäckande.

Det gör att jag nog lärt mig de delar av OpenOffice jag använder på djupet. Som det framgår av bloggen är det mest Writer, en del Impress och grundläggande användning av Calc. Det har skett genom misstag, flitig användning och experimenterande.

Ett enklare sätt att lära sig ett programpaket är att läsa böcker. Det finns flera böcker på engelska. Det finns emellertid förvånande få böcker om OpenOffice på svenska. De flesta är utgivna på små bokförlag som man får leta efter för att hitta. En del böcker tar upp äldre versioner av OOo och är därför inaktuella. Här är de aktuella böcker jag hittat:

  • Förlaget Behandlade ord ger ut en lärobok om OpenOffice. Den är hyfsat aktuell och tar upp version 3.2. Boken ger goda grundläggande kunskaper. Det är version 3.1 av OOo som behandlas i boken.

  • En liknande grundbok, Datorkunskap OpenOffice 3.1 har Iréne Friberg skrivit på Docendo förlag. Boken tar förutom OOo upp grundläggande datorhantering i Windowsmiljö och hur några andra vanliga datorprogram fungerar.

Grundböcker gör att man snabbt kommer igång. Ibland saknas avancerade tips och lösningar.

  • Olle Vejde har skrivit boken Statistik med OpenOffice 3. Boken vänder sig till litet mer avancerade användare. Den visar hur man använder Calc för statistiska beräkningar och funktioner. Boken är den bästa instruktion jag sett på det området. Man bör veta en del om matematik och statistik för att fullt ut kunna ta till sig innehållet.

Dessa är de böcker på svenska jag hittat om OOo. Det finns några ytterligare som nämner programmet, visar exempel, eller diskuterar ordbehandling utifrån mer generella perspektiv. Dessa är dock inte inriktade på att ge djupare kunskaper i OOo.

Om det är någon som känner till fler böcker om OOo på svenska så lämna en kommentar så kompletterar jag listan!

jul 062010
 

Flattr this!

För några dagar sedan skrev jag en fundering om hur bra OpenOffice är jämfört med MS Office. Funderingen baserades på att OpenOffice genomgående får bättre betyg av användare än MS Office. Jag tycker ämnet är intressant och har funderat vidare. MS Office brukar framhållas som standard för kontorsprogram och att funktionaliteten är oöverträffbar. Egentligen är det tvärtom. MS Word saknar många verkligt användbara funktioner medan andra är underutvecklade jämfört med OpenOffice Writer.

Jag har tidigare jämfört MS Word med OpenOffice Writer. Sammanfattningen kan du läsa här. Min slutsats var att Writer är bättre för stora och komplicerade dokument. Word saknar verktyg för den typen av dokument. Eftersom jag arbetar med långa och invecklade dokument passar Writer bäst för mig.

Jag tyckte också att Word var smidigare än Writer för mindre dokument. Jag vill modifiera detta. Visst är Word glassigt och snabbt om man vill skriva en enkel text och snabbt få den att se snygg ut. Word brister emellertid lika mycket i enkla funktioner som man använder i alla dokument, som i stödet för stora och komplicerade dokument. Jag tror att det är dessa enkla saker som användare av OpenOffice uppskattar och sätter höga betyg för.

Här är sex exempel på enkla vardagsfunktioner som är bättre utvecklade i OpenOffice Writer än i MS Word. Vissa av dem saknas helt i Word.

1. Ordkomplettering. Då man arbetat en stund i Writer börjar programmet själv föreslå vad det är för ord man vill skriva. I början är det irriterande med en liten popupruta som talar om vad man vill skriva. När man vant sig är det svårt att vara utan funktionen. Tänk så många gånger jag sluppit skriva Vitterhetsakademien sedan jag gick över till Writer!

2. Markera ord/mening/stycke med musklick. Funktionen är genial och går att använda för att göra avancerade markeringar och textförflyttnignar. Den borde bli standard i ordbehandlingsprogram. I Word kör man bara med markera ord/stycke.

3. Ångrafunktionen. MS Word har en minst sagt aggressiv ångrafunktion. Man ångrar hela meningar, allt eller inget. Då jag testade MS Word trodde jag inte det var sant så klumpigt och grovhuggen denna funktion var. Det enda som kunde kompensera var att jag aldrig gör några fel som behöver rättas! I Writer ångrar man ord för ord. I Writer kan man dessutom justera hur många steg man vill ångra med piltangenterna bredvid Ångra- och Gör omknapparna på verktygsraden.

Med pilarna vid Ångra- och Gör om knapparna i Writer kan man enkelt bestämma hur många steg man cill göra om.

När man väl upptäckt denna lilla specialare är det svår tatt vara utan den.

4. Gamla myter säger att OpenOffice vill rätta särskriva med sär skriva. Testa och se! Numera håller den svenska rättstavningen mycket hög kvalitet. Hur vill Writer respektive Word förresten rätta zärskriva? Writer ger korrekta rättningsförslag för ord med felstavad begynnelsebokstav, medan Word anser att de visserligen är felstavade, men klarar inte av att ge förslag. Det är direkt undermåligt. En felaktig tangenttryckning sker lika ofta i ett ords början. Därför borde rättstavning fungera även där.

Word är bättre än Writer genom att det finns fler ovanliga namn från start i ordlistan. Dessa går snabbt att mata in själv medan man skriver. Efter några dokument har Writer kommit ifatt

Word försöker kompensera bristerna genom en språkförstörande språkkontroll. Är du äldre än fem år och har svenska som modersmål är du bättre på språk än Word. Svenska Akademien, eller vem det nu är som ansvarar för svenska språket, borde förbjuda att sådant skräp sprids.

Exempel på Microsofts krig mot svenska språket. Om funktionen inte ens känner igen namn med stor begynnelsebokstav, kan man man inte kalla det språkkontroll.

Inom en generation kommer vi ha fullt med människor som inte kan konstruera en mening på korrekt svenska. Tack för det Microsoft! Jag föredrar den blygsamma språkkontrollen i Writer framför den tokiga i Word.

5. Krims-krams. I Word framhävs knappar som automatiskt ändrar färg och layouter i dokument på verktygsraderna. Visst är det kul att kunna göra dokumentet rött genom att dra med musen över en knapp!

Då jag analyserar Tegnérdikter har jag inget behov av att skärmen ser ut som ett flipperspel.

Det idiotiska är att ordbehandlingsprogram inte är datorspel. Det hade varit bättre om dessa framskjutna funktioner hade gett plats för saker som man faktiskt använder som skribent, som till exempel att sätta ut en fotnot. Sådana saker är istället ofta väl dolda i undermenyer. I Writer finns i stort sett samma ögongodis. Man får dock leta efter det en stund och det är svårare att få till. Knappraderna i Writer är rimligt väl designade. Om du inte håller med, gå till punkt 6.

6. Knapprader. Kan du ändra i knappraden i Word? kan du ta bort det idiotiska krims-kramset Microsoft vill imponera med? I Writer kan du styra och ställa. Knappar kan flyttas, tas bort eller ändras ikon på. Du kan ge makron knappar eller tangentbordsgenvägar. Det sparar väldigt mycket tid. Writer beter sig som jag vill och inte som någon annan vill. En enda design (dessutom dåligt genomförd), som i Word, passar sannerligen inte alla.

Allt som allt är Writer ett bättre ordbehandlingsprogram än Word. Därmed inte sagt att Writer är perfekt. Det hade kunnat bli smidigare och enklare att använda. Ibland har dess struktur och vad som styr vad, något mystiskt över sig. Det finns buggar som begränsar funktioner. Att Word är oövertraffbart är dock en myt. Word saknar många smarta och grundläggande funktioner jämfört med Writer. Visst finns det smarta funktioner även i Word. Bland dessa kan nämnas en bättre ordräknare än i Writer, designläget och spara dokument med första meningen som namn. Dessa funktioner är bra, men inte i klass med vad Writer erbjuder. Word har inte utvecklats som ordbehandlingsprogram på länge, mer än genom att gränssnittet förändrats, funktioner stuvats om och mer krims-krams lagts till. Dessa saker har snarare försämrat än förbättrat programmet. Visst är Word ett smidigt program, men vill man ha starka ordbehandlignsfunktioner är det Writer som gäller. Word är akterseglat av gratisalternativet Writer. Vad ska Microsoft göra åt det, höja priset?

jul 032010
 

Flattr this!

Det är ingen hemlighet att jag tycker om att arbeta i kontorssviten OpenOffice. OpenOffice får sällan stora rubriker eller testas ingående av datorskribenter. Det ses ofta som ett gratis, men sämre alternativ till MS Office. OpenOffice är emellertid ett eget program som är väl så bra, ofta bättre, än MS Office.

MS Office däremot, brukar alltid recenseras av datorskribenter som får något lyriskt i tonen då de prövar nyheterna, även om det ofta handlar om omstuvade redan befintliga funktioner. Testerna brukar sällan vara djuplodande utan är hyllningar till Microsoft. Man undersöker varken programmet utifrån hur det fungerar som arbetsredskap, eller jämför det med andra kontorsprogram som kan göra samma uppgifter väl så bra. Många tester av MS Office är illa dold reklam och speglar inte kvaliteten hos MS Office.

Det finns belägg för att det kan vara så. På de länkade sidorna Download.com och Cnet.com kan man ladda ner och betygsätta datorprogram. Program betygsätts också av recensenter. Det är intressant att jämföra MS Office med OpenOffice.

MS Office får genomgående höga betyg av proffsrecensenterna. På Download.com får Office 2010 fyra stjärnor.

MS Word 2007 får toppbetyg, fem stjärnor.

De höga proffsbetygen ska jämföras med användarnas betyg, tre, respektive 2,5 stjärnor. PowerPoint och Excel 2007 får ännu lägre betyg, en respektive två stjärnor.

Antalet recensenter är dock litet.

På Cnet.com får MS Office Hem och Student 3,5 i betyg av proffstyckaren, men bara 2 i betyg av användarna.

OpenOffice får å sin sida toppbetyg, 5, av proffset på Download.com. Användarna, 1407 stycken, ger programmet en fyra, högre än någon av Microsofts produkter.

Samma sak på pcmag.com. MS Office 2007 får 4,5 i betyg av proffstyckaren, men underkänt, 1,5 av användarna.

MS Office 2010 får fyra i betyg av proffstyckaren (Har MS Office blivit sämre?) och tre av användarna. Antalet röster är dock litet.

Den senaste OpenOffice version man brytt sig om att recensera är version 3.0 från 2008. Det har släppts fyra versioner sedan dess. Recensenten anser att det är värt 3,5 medan användarna sätter en fyra.

Slutsatsen är att MS Office får höga betyg av proffstyckare, men värderas betydligt lägre av användare. Användarbetygen är ibland riktigt låga, till och med underkänt. Användare brukar program dagligen till verkliga arbetsuppgifter. Betyg från användare bör därför visa på hur program uppför sig i skarpa miljöer. MS Office håller inte måttet.

Skillnaden mellan proffsrecensenter och användare kan bero på fler saker. Proffstyckare får sina testprogram gratis, medan användare betalar för dem. Får man ett programpaket för flera tusen kronor, är det svårt att göra ner det i en recension. Betalar man dyrt för något, blir man extra besviken om produkten inte fungerar som förväntat.

Jag tror också att recensenter fastnar för det ytliga. Man ser ögongodis, men har inte tid att skriva en bok på flera hundra sidor för att testa ett ordbehandlingsprogram. Därmed blir deras tester ytliga och speglar inte hur program används. Eftersom MS Office innehåller mängder med ögongodis får det högt betyg. OpenOffice saknar i stort sett ögongodis och tilltalar därför inte recensenter. Att sedan OpenOffice Writer är ett bättre ordbehandlingsprogram än MS Word undgår recensenterna. Användare märker detta då de använder programmen djupare är recensenter.

OpenOffice får ganska högt betyg av proffstyckare. Användare ger det också högt betyg. Givetvis beror detta delvis på att det är gratis. Gratis brukar vara recensenternas enda argument till att man ska testa OpenOffice. Jag tycker man ska vikta gratisaspekten lågt. Om man inte kan utföra sina arbetsuppgifter, spelar det ingen roll att ett program är gratis. OpenOffice är inte en dålig gratisklon av MS Office. Det är ett eget program, fullt kapabelt för avancerade arbetsuppgifter. Jag tror inte att OpenOffice hade fått så höga betyg av användare om det inte hade fungerat som arbetsredskap.

Sammanfattningsvis visar siffrorna att OpenOfficeanvändare är mer nöjda med sitt kontorspaket än MS Officeanvändare. Givetvis gör jag inga anspråk på att mina observationer håller någon högre vetenskaplig nivå. Antalet test är litet och antalet recensenter likaså. Man bör både ha ett större material och analysera svaren djupare. Trenden finns emellertid. Användare tycker generellt att OpenOffice är bättre än MS Office och att de kan använda OpenOffice på ett fullgott sätt.

jul 012010
 

Flattr this!

Jag vill passa på att ge beröm för den inbyggda hjälpen i OpenOffice. Den innehåller det mesta, är bra översatt och har många smarta funktioner. Du kommer åt den med F1 eller via menyn Hjälp – OpenOffice.org Hjälp. Du kan söka och indexera i hjälpen som i de flesta program.

En smart funktion är att du kan sätta ut egna bokmärken. Om du läser ett hjälpavsnitt om något som du snabbt vill kunna återvända till, klickar du på Bokmärkesikonen i menyraden. Därefter finns ett bokmärke till hjälpavsnittet under fliken Bokmärken.

Man lägger till ett bokmärke med en knapp

Du kan ta bort bokmärken genom att högerklicka på dem i listan och välja Radera.

Du hittar och administrerar dina bokmärken på en egen flik